Stöd eller investering?
Renewable energy is the first recipient of state aid lyder en rubrik i Euractiv där man återger innehållet i en rapport från Ecofys gjord för EU-kommissionen. Det här låter ju allvarligt! Då kanske det är rätt att ge statsstöd åt Brittisk kärnkraft också? Eller?
The report finds that the largest amounts of current public support in 2012 went to renewables, in particular to solar (€14.7bn) and onshore wind (€10.1bn), followed by biomass (€8.3bn) and hydropower (€5.2bn). Among conventional power generation technologies, coal received the largest amount in current subsidies in 2012, with €10.1bn, followed by nuclear (€7 bn) and natural gas (about € 5.2 bn).
Rapportens har emellertid en allvarlig brist i att den inte skiljer på stöd som är befogat och “slentrianstöd”, och alldeles särskilt inte på stöd och investering trots att den gör åtskillnad på tre olika historiska grunder för stöd i energisammanhang. Nu kallas rapporten också för interimistisk så det går säkert att få ordning på det hela.
Ett stöd till gryende teknik att utnyttja förnybar energi kan vara högst befogat och legitimt när denna teknik, till följd av stödet, kan utvecklas och bli konkurrenskraftig i framtiden. Då är det en investering eftersom den ger avkastning när den mognat, en process som beskrivs relativt utförligt här också vad avser dess konsekvens för olika energislag under rubriken “Getting the right mix”.
Stöd kan alltså motiveras både med hänsyn till teknikens kvalitet att minska koldioxidutsläpp och dess mognadsgrad (volym). Ecofys rapport skulle bli mycket bättre om man tog upp även dessa aspekter.
Sedan finns ytterligare ett resonemang i rapporten som är dunkelt. Man räknar in stöd till energianvändning vilket verkar vara stöd till att till exempel byta från ett system som ger mycket koldioxidutsläpp till ett annat som ger lägre. Även här kan det finnas godtagbara motiv av de slag som nämnts ovan
Se mera om hur olika slag av tillförsel kan komma att utvecklas kostnadsmässigt och med hänsyn till deras mognad baserat på IEAs rapport från 2008.
Källa: Fourfact.se