Forum hållbara bränslen hålls någon gång per år och träffen ger Energimyndigheten och berörda företag möjlighet att utbyta erfarenheter kring hur hållbarhetslagen och drivmedelslagen fungerar.
Källa: Energimyndigheten.se
I en intressant artikel i New York Review of Books recenserar Cass Sunstein, en av författarna till boken Nudge, en bok (Scarcity: Why having too Little means so much) som handlar om hur vi i många situationer kan komma att tappa fokus på de problem vi ställs inför. Vår “bandbredd” räcker inte till för att hålla tillräckligt många saker i huvudet och framför allt inte till för att vara så rationella som vi borde vara och som det allmänt antas att vi är.
Därmed får också föreställningen om “homo economicus” en rejäl törn och i dess följd tankarna på att alla lönsamma åtgärder redan skulle vara genomförda eller att det räcker med att skapa de formella förutsättningarna på marknaden. Det behövs mera styrmedel, “knuffar”, fantasi, ja rentav intelligens för att vi skall kunna utnyttja möjligheterna (potentialen) till fullo.
Vad vi framför allt behöver göra är att skapa bättre förutsättningar för energianvändarna att göra de rationella valen. Vi måste utveckla produkten (effektivisering) och sättet att tillhandahålla den genom att ha bättre erbjudanden – affärsmodeller. Idag lägger vi hela bördan att välja, beräkna och kombinera en myriad av olika åtgärder på en stackars kund som inte rimligen kan fånga hela komplexet av olika åtgärder. Effektivisering är inte svårt men komplicerat.
I vissa fall påstås att kunderna är lata, ointresserade eller dumma därför att de inte väljer ett alternativ som är uppenbart bättre för dem. Men vi som erbjuder tjänsterna och produkterna – vi anstränger oss inte tillräckligt för att göra effektiviseringen mera tillgänglig och lättbeställd. Så vem är lat och dum?
En av medförfattarna till den recenserade boken visar i en underhållande kvartslång föreläsning på webben att vi har mycket kvar att göra och på många områden. Men först måste vi skärpa oss och försöka förstå hur riktiga människor fungerar och inte hur de gör i världsfrånvända ekonomiska modeller.
Källa: Fourfact.se
Onsdagen den 23 oktober är det dags för EIO Elsäkerhetsdagen på Elmässan i Kista, (23-24 oktober) en kostnadsfri seminariedag som ger dig senaste nytt inom elsäkerhetsområdet. Fokus ligger på EIOs nya rapport ”Noll koll – Stora brister vid försäljning av … Läs mer
Källa: Eef.se
I morgon den 17 oktober, klockan 10:00, publicerar vi listor över godkända anläggningar inom elcertifikatssystemet på Energimyndighetens webbplats.
Källa: Energimyndigheten.se
Energimyndigheten och Elforsk AB genomför tillsammans samverkansprogrammet Vindforsk IV. Denna utlysning välkomnar projektansökningar inom programmets samtliga områden. Sista ansökningsdag är 1 december 2013.
Källa: Energimyndigheten.se
Members of the hotel staff in Iwaki welcome guests behind a sign showing the levels of radiation at the hotel’s lobby and rooms
Källa: Fourfact.se
Energimyndigheten har beslutat att stödja SMHI:s projekt VINDRAD+ Kompletteringsradar. Syftet med projektet är att ta fram en metod för att minska konflikten mellan väderradaranläggningar och etablering av vindkraftverk. Detta kan i så fall frilägga avsevärda arealer för vindkraftetableringar i attraktiva lägen i hela landet.
Källa: Energimyndigheten.se
Energimyndigheten avsätter under 2013 och 2014 medel för investeringsnära förstudier inom energiuppföljningssystem. Utlysningen stänger 2013-11-11.
Källa: Energimyndigheten.se
Bygg- och fastighetsbranschen har högre ambitioner än vad lagstiftningen kräver. Det visar en ny studie som konstaterar att Sverige nästa år kommer att ha över 10.000 lägenheter och 1.000.000 kvm lokalyta som är lågenergibyggnader. Studien har genomförts inom programmet LÅGAN … Läs mer
Källa: Eef.se
ACEEE, The American Council for an Energy Efficient Economy (systerorgansiation till eceee) hade nyligen en sammandragning för att visa vad som händer och vad som kan göras när energiföretagen medverkar med energitjänster. Detta rapporteras föredömligt snabbt i ett dokument vars slutsats är att energieffektivisering är den mest miljövänliga men också den billigaste och minst riskfyllda resursen när energisystemet behöver anpassas.
Programmet med länkar till presentationerna finns också redan tillgängligt och där finns mycket spännande att se. Det kanske mest är en hype men förkortningen DSM (Demand Side Management) håller på att ersättas av IDSM där I står för “integrated” och innebär att man adderar lokal energitillförsel (Distributed Generation, DG) till den laststyrning (Demand Response) och energieffektiviserings (EE) som traditionellt ryms i DSM-begreppet. IEAs DSM-program har haft detta perspektiv i flera år men om medicinen slinker ner med ett annat namn så OK:
Synd att detta inte är tillämpligt i Sverige eftersom vi redan gjort allt som är lönsamt och eftersom vita certifikat anses vara marknadsfrämmande!
Källa: Fourfact.se
Utsläpp av kadmium spårade. 33 utsläpp av kadmium spårades under förra året av reningsverk på olika orter i landet. Det framgår i 2012 års årsrapport från REVAQ, i vilken totalt 38 reningsverk ingår.
Källa: Svenskt Vatten
Det behövs en bred politisk energiöverenskommelse för att energibranschen ska kunna nyinvestera i både elnät och produktion, skriver Hans Nilsson i Göteborgs Posten i en slutreplik den 11 oktober tillsammans med andra företrädare för den förnybara energibranschen. I sin replik … Läs mer
Källa: Eef.se
Bygg- och fastighetsbranschen har högre ambitioner än vad lagstiftningen kräver. Det visar en ny studie som konstaterar att Sverige nästa år kommer att ha över 10 000 lägenheter och 1 000 000 kvm lokalyta som är lågenergibyggnader.
Källa: Energimyndigheten.se
Dead-line för abstracts till Nordiska Dricksvattenkonferensen 2014 har förlängts till 20 oktober.
Källa: Svenskt Vatten
Rapportens syfte är att utreda hur försäljningen av biogas som produceras inom VA-verksamheter hanteras. Några centrala slutsatser är att tre olika prissättningsmetoder används; marknadsprissättning, alternativanvändningsprissättning och självkostnadsprissättning. Beroende på vilken prissättningsmetod som används samt vilka affärsrisker VA-verksamheter tar på sig så varierar den ekonomiska påverkan av biogasverksamhet på VA-verksamheterna.
Källa: Svenskt Vatten