Mindre träd i röjningar och gallringar är en stor men outnyttjad energiresurs. Mia Iwarsson Wide jobbar med att hitta nya tekniker för att kunna öka uttaget.
EDP och Repsol consortium, Principle Power, utvecklare av Windfloat ett pilotprojekt för havsbaserade vindkraftturbiner utanför kusten Povoa de Varzim i Portugal, har meddelat att deras intention är att fortsätta till nästa fas i utvecklingen.
Rindi Pellets och Härjedalens Miljöbränsle AB har bildat ett gemensamt försäljningsbolag HR Pellets. Det nya bolaget ägs till lika stora delar av Rindi Pellets och HMAB.
Nu kan aktörer inom energiområdet söka stöd för att täcka del av sina kostnader i samband med planering av ansökningar till EU:s program för miljö och klimatpolitik (Life). Sista ansökningsdag är 4 september.
Alstoms styrelse har accepterat General Electrics bud på 12,35 miljarder euro för företagets energiverksamhet. Beskedet kom efter att den franska regeringen gett sitt stöd till GE:s bud framför Siemens bud.
I spåren av de fyra utredningar som serverats senaste veckorna kommer den oundvikliga frågan – Vem kan man lita på? Vem räknar mest rätt när man jämför vad olika energiframtider kostar? Är det någon som talar i egen sak, är det någon som vrider fakta i någon önskad riktning?
Svaret är troligen att det gör alla. Några gör det av egenintresse och vill hävda att deras lösning är mest fördelaktig därför att det egna bankkontot mår bättre av det. Några gör det av försiktighet (feghet?). Man vet vad man har men inte vad man får. Man tar det säkra (=kända) före det okända. Några gör det av idealitet och väljer något som känns rätt även om det inte är säkert beprövat och bevisat att det fungerar.
Av dessa skäl är det sista att föredra. Många av de tekniska problem som finns går att lösa i takt med att produkterna utvecklas. Det mesta av den teknik som omger oss och känns vardaglig är resultatet av utvecklingsprocesser. Processer som sällan startats vare sig av egenintresse eller feghet utan istället av nyfikenhet.
Men när vi nu får ett antal påståenden om vilka energislag som är billigast kan vi dels fundera över vad som driver urvalet av jämförelser och indata MEN inte glömma att de räknar i olika “valuta”. Vissa av förslagen medför importberoende och vissa har kostnader som inte redovisas i form av bränsle- och avfallshantering. Ibland i tiotusentals generationer framåt. När det finns poster av det slaget kommer jämförelsen alltid att halta. För Ukraina till exempel har den billiga gasen fört med sig ett importberoende där “valutan” inte är pengar utan nationens självbestämmande.
Så frågan om vem som räknar bäst är fel ställd. Frågan är: “Vad innehåller kalkylen?”
Och om vi undrar vem som ändå räknar bäst så är det sannolikt de som representerar investerarna. De vill inte i onödan förlora pengar och de är inte överdrivet förtjusta i till exempel kärnkraft. Vare sig Lazard eller Citigroup.
Forskarna Mattias O´Nils och Najeem Lawal har fått två miljoner kronor av forskningsfinansiären Vinnova för att under två år kommersialisera en haveridetektor som man tagit fram i samarbete med företaget Bosch Rexroth.
Det finska forskningscentret Technical Research Centre of Finland (VTT) har tagit fram ett kraftverk i pilotskala som är baserat på bränsleceller som utnyttjar en biprodukt från processindustrin. Kraftverket, som varit i drift vid företaget Kemira Chemicals Oy i Finland sedan januari 2014, genererar elektricitet med hjälp av vätgas som produceras som en biprodukt vid tillverkning av natriumklorat och det är det första av sitt slag i Norden.
Att kombinationsodla sockerbetor med raps eller råg ger bra lönsamhet när man odlar substrat till biogasproduktion. Det visar preliminära resultat från det tvågröde-försök som har utförts av JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik.
Intresset för elfordon är stort men kunskaperna om dem är låg. För att nå större genomslag för elbilar och laddhybrider krävs främst lägre pris på fordonen, längre räckvidd och bättre laddinfrastruktur. Det visar en undersökning som Energimyndigheten gjort om privatpersoners inställning till elfordon.
Vattenkraften och kärnkraften har en central roll i det nordiska elproduktionssystemet. De är en förutsättning för ett långsiktigt hållbart energisystem. Både kärnkraftverken och vattenkraftverken innehåller omfattande betongkonstruktioner där det idag finns ett växande behov av reparationer och åtgärder. Kraftindustrins möjligheter att möta variationer i både förbrukning och annan produktion kommer att få ökad betydelse och det är viktigt att anläggningarna kan klara framtidens krav.
Genom förvärvet av det operativa projektutvecklingsbolaget Greenfield Wind får OX2 den lokala kompetens som behövs för att finansiera och bygga vindparker i Polen. Målet är att expandera i landet.