Siemens lär vindkraftverk hur de automatiskt kan optimera sin energiproduktion utefter rådande väderförhållanden genom att använda data från sensorer som sitter utplacerade på vindkraftverket. Lösningen möjliggör för turbiner att producera ungefär en procent mer el årligen under låg till måttlig vindhastighet, och minskar samtidigt slitaget på turbinen.
Utmärkelsen delades ut under Skånes Energiting. Priset delas ut årligen till väl utformade solenergianläggningar och som bidrar till att öka intresset för solenergi. Inger Thedes anläggning sitter på det egna huset på Råå.
Tänk vad det slumpar sig! Igår kom rapporten om svenska energimarknader från regeringen och där utredaren oroar sig för industrins tillgång på energi i framtiden. Förnybar energi hotar lönsamheten i konventionella anläggningar och energieffektvisering är en liten marginell plutt. Så vad kan man behöva istället?
Svaret kommer dagen efter från Svenskt Näringsliv i en rapport om Sveriges framtida elbehov och samtidigt från Skogsindustrin där man vill ha ny baskraft till konkurrenskraftiga priser.
Svenskt näringsliv säger att; “Denna rapport visar att Sverige bör planera för ökat elbehov”. SKGS förtydligar att huvudalternativen är ny kärnkraft eller gaskraft. Båda rapporterna tycker att energieffektvisering är JÄTTEBRA men den kan i bästa fall bara balansera energibehovet till att vara konstant.
När man skummar igenom de här rapporterna kommer man att lite fundera över hur det ser ut i andra länder. Kan svensk industri fortsätta att baseras på riklig energitillgång och på förhoppningar att ny produktion skall vara billig? Hur gör Kina? Kan vi konkurrera med toppeffektiv produktion i andra länder om vi inte har toppeffektiv produktion själva?
Men framförallt tänker man på vilken slump det är att alla dessa tre rapporter kommit just nu före Almedalen och när det är valår! Som det kan bli! Kommer det mera?
ESS i Lund har nu fått tillstånd enligt miljöbalken. En deldom i mark- och miljödomstolen i Växjö slår dock fast att radioaktivt avfall inte får produceras och acceleratorn inte startas innan ESS ytterligare utreder hur strålningen från verksamheten kan begränsas.
Ska bara inhemsk vindkraft få ta del av det svenska stödsystemet? Eller ska ett åländskt företag ha rätt till svenska elcertifikat? Inom kort kommer ärendet att avgöras i EU-domstolen vars utslag kan få långtgående konsekvenser för de olika stödsystemen för förnybar elproduktion i EU-länderna.
ABB-företaget Ventyx har ingått ett avtal med Fortum om att titta på fördelarna med förbyggande underhållsstrategier till deras kraftöverföring- och distributionstillgångar genom användandet av mjukvara från Ventyx. Avtalet utvidgar Fortums partnerskap med ABB i ett gemensamt projekt för att designa och installera Europas första storskaliga urbana smarta elnät vid Norra Djurgårdsstaden.
Ett av de två mindre vindkraftsverken väster om motorvägen i Mosås har stått stilla länge. Nu har det plockats ned för att skickas till Irland, skriver na.se.
Långtidsutredaren, professor Lars Bergman från Handelshögskolan i Stockholm, har presenterat en samhällsekonomisk analys av energimarknaderna i Sverige. Han framhåller fjärrvärmens betydelse för att öka andelen förnybara bränslen i det svenska energisystemet.
Kraftringens nybyggda biokraftvärmeverk i Örtofta har varit i drift sedan mars i år. Lars Östling, arkitekt för Tengbom och uppdragsansvarig för Örtoftaverket berättar om verket och dess arkitektur.
Långtidsutredningen presenterar i dag en ny forskningsrapport De svenska energimarknaderna – en samhällsekonomisk analys som skrivits av professor Lars Bergman vid Handelshögskolan i Stockholm.
Energimarknadsinspektionen avvisar en tillståndsansökan från Vattenfall Eldistribution om att bygga och driva en elledning. Anledningen till avvisningen beror på brister i miljökonsekvensbeskrivningen.
Regeringen har givit Energimarknadsinspektionen i uppdrag att tillsammans med Energimyndigheten göra en översyn av förordningen om vissa avgifter på naturgasområdet. I ett första deluppdrag lämnar Ei en fördjupad kostnadsredovisning för de avgifter som myndigheten tar ut för sin naturgasverksamhet.
Regeringen har som underlag till Långtidsutredningen låtit ta fram en studie av de svenska energimarknaderna. Eller åtminstone den ena sidan nämligen tillförsel. Användningssidan (och därmed möjligheterna till effektvisering finns inte berörd annat än i förbigående eftersom det är utbudet – tillförsen som står i fokus. Man nämner dock EUs strävanden efter effektvisering och kommer fram till att:
Under vissa, inte helt osannolika, omständigheter kan efterfrågan vara konstant eller till och med fallande.
Förslagen bekymrar sig mest om den förnybara energins ställning på marknaden vilket författaren själv tar upp i en debattartikel i Svenska Dagbladet. Där framgår att utredaren i stort sett anser att marknaden fungerar väl men:
Det finns också ett långsiktigt problem som beror på att investeringar i vindkraft och annan förnybar el förutsätter subventioner. Det kan ta lång tid innan till exempel en fortsatt teknisk utveckling har gjort förnybar el marknadsmässigt bärkraftig och i värsta fall måste stödsystemen permanentas för att de politiska målen om andelen förnybar el ska kunna nås.
Men om det nu är så att just förekomsten av dessa resurser innebär en press på priserna som IEA visar i sin skrift “Summing up the Parts” (sidorna 44 och 45), så kanske det är värt priset?
Och på tal om IEA. De gör numera marknadsrapporter som innefattar användning och effektviseringen. De gör det både eftersom de anser att effektvisering är “The first Fuel” och därför att marknaden för sin funktion består av båda delarna, “supply and demand”. Åtgärder på den ena sidan påverkar den andra. Annars blir det ensidigt.