Jigar V. Shah skriver i en eceee-kolumn att vi behöver fler berättelser ur verkligheten och färre slagord om hur bra effektvisering är. Visst har vi tröttnat på att höra (och säga) att effektivisering är “lågt hängande frukt” eller “den fria lunch man får betalt för att äta”. Och visst är vi dåliga på att tillhandahålla berättelserna ur verkligheten från företaget X eller kommunen Y eller med personen P.
De finns, men de är inte alltid så korta och vi lyckas inte alltid hålla lyssnarens intresse tillräckligt länge för att få fram poängen. Men vi bör vara mera beredda på att följa upp slagordet med en förtydligande berättelse. “Effektvisering är inte svårt – bara komplicerat”. Jag menar att enskilda åtgärder är något som alla hört talas om men att sätta samman flera till en paketlösning fordrar sakkunskap. Blev det tydligare?
Just nu får vi ett nytt slagord för Energiunionen – “Efficiency First”. Låt oss kvickt som attan följa upp med berättelser om hur det skall ske. Till exempel Vita Certifikat som gör att energiföretagen kan bidra till att leverera effektivare användning. De finns i andra länder under benämningen Energy Efficiency Obligations. Registrera dig hos DSM-University så kan Du både höra och läsa om hur.
Men vi måste också själva undvika att leverera slagord tillbaka. Som responsen från många NGOs på Energy Union, där man säger att den är oklar, oprecis, har blinda fläckar och så vidare. Tacka f-n för att den har på nuvarande stadium! Låt oss istället hjälpa till att fylla den med innehåll! Med exempel ur verkligheten så att vi kommer vidare.
Energimyndighetens Testlab kommer att prova vätska-vattenvärmepumpar, som även kallas för bergvärmepumpar. Tillverkare eller generalagenter som är intresserade av att testa sina vätska-vattenvärmepumpar är välkomna att anmäla sina produkter till provningen.
Sägs vara en av de bärande principerna för EUs Energiunion som nu presenterats mera formellt och som i allt väsentligt verifierar tidigare läckta dokument. Det är naturligtvis energitillförseln och problemet med den ryska dominansen vad gäller gas som står främst i skottgluggen, men i pressmaterialet tar effektivisering en tydlig plats.
Energy efficiency first: fundamentally rethinking energy efficiency and treating it as an energy source in its own right so that it can compete on equal terms with generation capacity
Detta är ju lovande såtillvida som effektvisering lätt spöar de flesta tillförselalternativ, men det är inte alltid så lätt att gå till praktisk handling. För många energi(tillförsel)företag är effektvisering en främmande fågel och det gäller att se till att deras roll på marknaden kan hanteras. The Regulatory Assistance Project, RAP, har skrivit en liten handledning som kan hjälpa till.
En liten kul detalj i dokumentet om unionen handlar om innovationer (avsnitt 2.5):
An innovation-driven transition to a low carbon economy offers great opportunities for growth and jobs. New business sectors, new business models and new job profiles will emerge. Technological leadership must be followed by the development of industrial production capabilities or technology supply chains across Europe. This requires bringing together research, industry, the financing sector and public authorities. An efficient industrial strategy along these lines will enable the EU industry to benefit from the first-mover advantage, both domestically and within international technology markets, with the resulting positive effects on competitiveness and job creation
Låter som om det fanns anledning att blåsa nytt liv i teknikupphandlingarna. Eller hur energimyndigheten?
EU-kommissionen har idag tagit initiativ till en energiunion för att öka samarbetet mellan EU:s medlemsländer i energifrågor. Samarbetet ska trygga energiförsörjningen inom EU och leda mot ett mer hållbart energisystem.
Energimyndigheten har lämnat in 2014 års årsredovisning till regeringen. Generaldirektör Erik Brandsma beskriver året som starten för en bred dialog om framtidens energisystem.
Våra samhällen står inför en stor utmaning – de måste både minimera översvämningar i befintligt klimat samtidigt som vi måste kunna hantera än större extremnederbörd och stigande vattennivåer i hav, sjöar och vattendrag i framtiden, skriver Svenskt Vattens VD Anna Linusson i en debattartikel i Dagens Samhälle.
Sjösättningen av Europas energiunion börjar stormigt. Självklart är en viktig del av motiven för unionen att man vill säkerställa en energitillförsel som inte är onödigt beroende av den stora grannen i öster.
Och självklart finns det komponenter i den tänkta unionen som det finns anledning att diskutera på djupet. Men att den dessutom hotas av länder inom unionen som finner det förenligt med sina intressen att pola med Putin är kanske lite oväntat.
Ungerns utspel är lite märkligt men kan nog delvis stavas kärnkraft enligt en artikel i Financial Times. Rosatom är väldigt villiga att sälja till grannländerna som bekant. I Ungern har de lovat att finansiera en kärnkraftanläggning till 80%.
De gröna i Ungern gillar det inte:
“We would like to see our country break free from Russian energy dependence, while Mr Orban seems to be seriously addicted to it,” said Bernadett Szél, the party’s co-leader.
Men regeringen tycks inte oroade:
Mr Orban declared last week that energy policy was a sovereign matter: “We will have a major problem . . . I expect an escalating conflict.”
Nu finns möjlighet att lämna synpunkter på Joint Programing-initiativet Urban Europe:s Strategiska Forsknings- och Innovationsagenda (SRIA). Agendan har tagits fram i samarbete med ett stort antal aktörer inom de länder som deltar i initiativet. Målet med Urban Europe är att ta fram europeiska lösningar för urbana utmaningar.
Skanska hade som mål att Väla Gård i Helsingborg skulle bli Sveriges grönaste kontor när det stod klart i oktober 2012. Vidare skulle Väla Gård vara mörkgrönt enligt Skanskas s.k. ”Gröna karta”, vilket för Väla Gård innebar netto noll primärenergianvändning, inga farliga ämnen i inbyggda material och inget byggavfall till deponi.
Ambitionen med Väla Gård var att lyckas med ett netto nollenergihus som har förnybar energiförsörjning, samt att med hjälp av noggrann uppföljning av energianvändningen dra lärdom av hur detta fungerar i praktiken. Väla Gård visar att det är möjligt att bygga ett netto nollenergihus med förnybar energiförsörjning utan extrema merkostnader.
Väla Gård erhöll Solenergipriset 2013 med motivering: ”Tekniskt och estetiskt väl utförda byggnader som på ett förtjänstfullt sätt visar möjligheterna att kombinera låg energianvändning med byggnadsintegrerad solel i nya byggnader.”
Väla Gård erhöll också Sweden Green Building Awards 2013 pris för Bästa Gröna Byggnad och priset för bästa LEED-byggnad och var 2012 byggnaden med tredje högsta LEED-poäng i världen.
Något tyder på att diskussionerna om Europas energiunion kommer att bli smutsiga. Och att bland annat förnybara bränslen kommer i skottgluggen samt att (möjligheter till) ökad fossilanvändning kommer att premieras.
Det som spökar är påståendena om att vi i kraftsystemet behöver reservkapacitet så att det inte blir mörkt och kallt därför att solen inte skiner eller därför att det blir vindstilla i stora geografiska områden samtidigt. Därför hävdar man på vissa håll att man behöver åtminstone reserv i form av kolkraftverk. Därför, säger de, behövs en “kapacitetsmekanism” och därför måste man minska det, enligt deras mening, onödiga och konkurrenssnedvridande stödet till förnybar energi.
Det låter bestickande och argumentationen kommer i stor utsträckning från företag som förlorat mycket i värde på att elpriserna sjunkit i kölvattnet av ökad andel förnybar energi. Företag som också brukar framställa åtgärder för ökad effektvisering, genom till exempel “vita certifikat”, som marknadsfrämmande.
Det har läckt ett första dokument om Unionens inriktning och där finns en “kardinalmening” om att kapacitetsmekanismer bara skall finnas om den regionala överföringskapaciteten är otillräcklig. Capacity mechanisms should only be developed to address security of supply if a regional system adequacy assessment points to such a need. Men eftersom sådana mekanismer införts i Storbritannien återstår frågor om hur kardinalmeningen skall tolkas.
Många bostadsrättsföreningar kan spara både energi och pengar. Ändå är det få föreningar som genomför energieffektiviseringsåtgärder. Nu har IVL Svenska Miljöinstitutet fått medel från Energimyndigheten och IQ Samhällsbyggnads forskningsprogram E2B2 för att tillsammans med HSB Södermanland utveckla energitjänster särskilt anpassade efter bostadsrättsföreningarnas behov.
Potentialen för energieffektiviseringar i bebyggelsen bedöms vara betydande och eftersom drygt 800 000 av landets 2 400 000 lägenheter finns i bostadsrättsföreningar är bostadsrättföreningarna nyckelaktörer.
Föreningarna har dock sällan resurser eller samma kapacitet som stora fastighetsbolag att genomföra några energieffektiviseringsåtgärder. Externa konsulter skulle kunna genomföra projekten åt bostadsrättsföreningarna, men energitjänstemarknaden fokuserar i dagsläget inte i någon större utsträckning på mindre privata aktörer.
– För att öka antalet energieffektiviseringsåtgärder behöver det utvecklas energitjänster för bostadsrättsföreningar. I projektet så kommer vi att utveckla energitjänster anpassade efter bostadsrättsföreningarnas önskemål, förutsättningar och behov. Vi kommer även att bygga vidare på attraktiva moment i mer storskaliga energitjänster, som till exempel garanterade besparingar, säger Philip Thörn på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Projektet Energitjänster och dialog för ökad energieffektivisering i bostadsrättsföreningar pågår januari 2015 – december 2017 och genomförs som ett samarbete mellan IVL Svenska Miljöinstitutet och HSB Södermanland.
Det finns (som bekant) intressen som vill måla den tyska satsningen på energiomställning i svartaste svart (utan nyanser av ens grått). Därför en rapport från FORES välkommen när den lägger några av myterna om priser, fördelning och kol till sista (?) vilan.
Törs man hoppas att deras klargöranden innebär att desinformationen upphör?
Rapporten ”Vägval och utmaningar för energisystemet” ger nya perspektiv på energisystemen. Med den som grund vill Energimyndigheten gärna se fler som deltar i samtalet om framtidens hållbara energisystem.
