Svenska folket har anmärkningsvärt dålig kunskap om det livsnödvändiga ämnet fosfor. Tre av fyra svenskar (72 procent) vet inte vad fosfor används till. Det visar en Sifo som Svenskt Vatten har beställt och som presenteras i rapporten ”Frågan som världen glömde”. Sverige behöver en strategi för hållbar användning av fosfor.
Den Brittiska överenskommelsen mellan regeringen och Labour som presenterades på alla hjärtans dag har får olika mottaganden. Från översvallande beröm till småljummet konstaterande av fakta. I sak är den kort och innehåller tre punkter:
To seek a fair, strong, legally binding, global climate deal which limits temperature rises to below two degrees.
To work together, across party lines, to agree carbon budgets, in accordance with the Climate Change Act.
To accelerate the transition to a competitive, energy efficient low-carbon economy and to end the use of unabated coal for power generation.
Kritikerna säger att detta är bara ett annat sätt att säga vad som redan beslutats, men man pekar också på att det innebär att det inte finns någon väg tillbaka även om de så kallade EU-skeptikerna (läs EU-fienderna) skulle ha framgångar i nästa val.
Nystartade miljöteknikföretag från hela Norden deltar i tävlingen Nordic Cleantech Open, med stöd från bland annat Energimyndigheten. Av 111 sökande har 25 bolag valts ut till delfinal.
Sedan den gemensamma elcertifikatsmarknaden startade har anläggningar med en normalårsproduktion motsvarande 10,3 TWh godkänts och tagits i drift. Av dessa har 8,6 TWh byggts i Sverige och 1,7 TWh i Norge. Det visar kvartalsrapport nr 4 år 2014 för den gemensamma elcertifikatsmarkanden.
För alla oss som inte har en galax över och en miljon år på oss att få fart på ekonomin, eller som kanske bara tycker att det kan vara klokt att hushålla med resurser, så är RAPs (The Regulatory Assistance Project) råd att ta saker i rätt ordning ett bra sätt att börja. Nämligen från början – First things first. Alltså med energieffektvisering.
* Enable energy efficiency and demand response to participate on a level playing field with supply in both national energy markets and cross-border and regional market interactions…..
* Remove all restrictions and incentives that block investment in efficiency by regulated energy companies, and introduce a least-cost investment standard …..
* Closely monitor progress on targeted interventions, including the Energy Performance of Buildings Directive, Energy Efficiency Directive, and Ecodesign Directives and, where necessary, launch enforcement actions. Improve guidance on Article 7 of the EED, and extend and strengthen energy efficiency obligations.
* Fully account for efficiency in energy resource policy development and planning by revisiting discount rates, aligning demand projections across the EU energy landscape to avoid unnecessary investments in fossil fuel infrastructure and bills, and accounting for the multiple benefits of efficiency.
Ica Gruppen satte upp som mål 2006 att minska sina koldioxidutsläpp med 30 procent till 2020. Nu är kedjan framme vid målsnöret, sex år före utsatt tid, skriver Dagens handel.
Kedjan har minskat de direkta utsläppen av växthusgaser med 31 procent. Det innebär att koncernen uppnått sitt långsiktiga klimatmål under 2014. Koncernens direkta* koldioxidutsläpp minskade med 13 procent under 2014 jämfört med 2013. Resultatet har nåtts genom energibesparingsåtgärder och övergång till förnybar el i butiker och lager, minskade utsläpp vid transporter och byte av köldmedia.
– Det är väldigt glädjande att vi uppnår vårt ambitiösa klimatmål i förtid. Det är ett fint kvitto på att vårt gemensamma arbete ger resultat. Nu kommer en ny långsiktig klimatambition arbetas fram, säger Per Strömberg som är vd för Ica Gruppen.
Några viktiga händelser under förra året som bidrog till målet var att samtliga norska lager och egenägda butiker gått över till att enbart köpa förnybar el. I Sverige har logistikverksamheten ökat andelen godstransporter med bilar som använder alternativa bränslen. Insatser på lagren som effektivare styrning och reglering av belysningen och en övergång till användning av LED-belysning har gett resultat.
* Med direkt klimatpåverkan avses drift av butik och lager, godstransporter mellan lager och butiker samt tjänsteresor. Klimatpåverkan från sortimentet är ej inkluderat.
När kommuner planerar för nya kvarter eller bostadsområden finns det mycket att vinna på att ta med energifrågorna redan från början. Åtta kommuner inom Uthållig kommun har gjort precis det här. Tre av dem berättar om arbetet i en film.
Energimyndigheten har testat sju enkla elmätare för att se om de mäter rätt. Testet visar att elmätarna ger koll på elanvändningen hos de vanligaste produkterna i våra hem, men inte om de står i standby-läge – bara när de är igång.
“Moderation of demand and energy efficiency are, to my mind, the areas that merit our greatest determination at EU, national, regional and individual level.” . Orden kommer från EUs kommissionär för energi, Miguel Arias Cañete, när han talade vid Rigamötet nyligen.
Hur fjärran är inte detta från en kolumnist i Svenska Dagbladet som i veckan fick ihop “Energiförbrukning är ett mått på framåtskridande”. Han stödde sig på auktoriteter med stora perspektiv:
Låt oss för ett ögonblick anlägga ett litet längre perspektiv. Om mänskligheten överlever, säg, en miljon år – kommer vi då att konsumera mindre eller mer energi än vi gör idag?
Den ryske astrofysikern Kardasjev trodde att svaret var uppenbart. Civilisationens utveckling är strikt förbunden med en ökande energiförbrukning. Kardasjev utvecklade en skala för att beskriva olika sorters civilisationer som klassificerade dem efter energiförbrukning. Typ I kunde konsumera all energi som kunde genereras på en planet. Typ II all energi som kunde konsumeras i ett solsystem och typ III all energi som kunde tas tillvara i en galax.
“På lång sikt är vi alla döda” sade Keynes. Men att dödsorsaken skulle vara energislöseri i galaktisk skala föresvävade nog inte.
Energikommissionären har ett mera modest tidsperspektiv och framförallt en väsentligt bättre prioritering.
“Moderation of demand and energy efficiency are, to my mind, the areas that merit our greatest determination at EU, national, regional and individual level.” . Orden kommer från EUs kommissionär för energi, Miguel Arias Cañete, när han talade vid Rigamötet nyligen.
Hur fjärran är inte detta från en kolumnist i Svenska Dagbladet som i veckan fick ihop “Energiförbrukning är ett mått på framåtskridande”. Han stödde sig på auktoriteter med stora perspektiv:
Låt oss för ett ögonblick anlägga ett litet längre perspektiv. Om mänskligheten överlever, säg, en miljon år – kommer vi då att konsumera mindre eller mer energi än vi gör idag?
Den ryske astrofysikern Kardasjev trodde att svaret var uppenbart. Civilisationens utveckling är strikt förbunden med en ökande energiförbrukning. Kardasjev utvecklade en skala för att beskriva olika sorters civilisationer som klassificerade dem efter energiförbrukning. Typ I kunde konsumera all energi som kunde genereras på en planet. Typ II all energi som kunde konsumeras i ett solsystem och typ III all energi som kunde tas tillvara i en galax.
“På lång sikt är vi alla döda” sade Keynes. Men att dödsorsaken skulle vara energislöseri i galaktisk skala föresvävade nog inte.
Energikommssionären har ett mera modest tidsperspektiv och framförallt en väsentligt bättre prioritering.
Ett utkast med preliminära synpunkter på havsmiljö- och vattenförvaltningens samrådsremiss finns tillgänglig som stöd åt Svenskt Vattens medlemmar. Vi önskar få era synpunkter på utkastet.
Energimyndigheten och NVE (Norges Vassdrags- og Energidirektorat) publicerar kvartalsrapport nr 4 för elcertifikatsmarknaden på tisdag den 17 februari, klockan 12.00.
Europas energianvändning sjunker rejält. Ett faktum som dels antas bero på minskad industriell aktivitet men också på ökad effektvisering. Sveriges elanvändning är den lägsta på decennier och förklaringen här sägs vara varma vintrar.
Inom EU förbereder man att stärka effektiviseringsambitionerna eftersom, den lägre användningen till trots, importberoendet förblivit högt.
Det ser ju bra ut! Har vi lyckats vända trenden? Men vad är det som tittar fram? En bockfot och en svans! Underlaget om en Europeisk energiunion som diskuterades i Riga och till vilket fanns ett internt papper som läckt ut kanske döljer något?
Enligt The Guardian (se första länken ovan) så talar man om ökad satsning på kärnkraft och om att Europas konkurrenskraft hämmas av USAs låga gaspriser (skiffergas). Vi trodde att man förstått att det är kostnaderna för slutprodukten och inte priset på insatsvaran som gav konkurrenskraft. Och att kostnaderna minskar med ökad effektvisering.
2014 blev ännu ett år med låg elanvändning och stor elexport. Det visar ny statistik från Energimyndigheten.
Den totala användningen av el, inklusive förluster vid överföring, var 135 TWh år 2014. Det är tre procent lägre än under 2013 då den var 140 TWh. Det är den lägsta elanvändningen under 2000-talet då den tidigare lägsta användningen var 138 TWh under 2009. Man får gå tillbaka till 1986 för att hitta ett år med lägre elanvändning.
Industrins elanvändning uppgick till 49 TWh under 2014, vilket är nästan fyra procent lägre än motsvarande siffra för 2013. Det är fjärde året i rad som en minskning sker. Jämfört med 2013 är det användningen av el för papper- och papptillverkning som minskat mest.
Elanvändningen inom sektorn Bostäder och service uppgick till 69 TWh och är tre procent lägre än under 2013.
– En förklaring är att 2014 var ett ovanligt varmt år, vilket innebär att mindre el användes för uppvärmning, säger Anna Andersson vid Energimyndighetens analysavdelning.
För fjärde året i följd nettoexporterades el från Sverige. Under 2014 var den 15,6 TWh vilket är den näst största exporten någonsin efter rekordåret 2012 då 19,6 TWh nettoexporterades. 15,6 TWh motsvarar tio procent av den totala elproduktionen och tolv procent av användningen under året.