Energieffektiv.com

Åtgärdsprogram för havet kostar

Leave a Comment

Havs- och vattenmyndigheten föreslår 33 åtgärder i sitt åtgärdsprogram för havsmiljöförvaltningen. Detta bygger på vattenmyndigheternas åtgärdsprogram för vattenförvaltningen. Samhällskostnaden är ca 4 miljarder kronor varav nästan hälften för kommunala avloppsreningsverk, kostnader som således tillkommer utöver vattenförvaltningen. Kommunernas remissvar för åtgärdsprogram för både havet och…

Källa: Svenskt vatten

Lettland sätter dagordningen för Europas energi

Leave a Comment

Och det gör de på fredag vid en konferens om “The European Energy Union”. Dagordningen är uppbyggd kring 5 punkter. Punkter som säkert bör ha en viss betydlese också för den kommande svenska kommissionen:
1. Supply security, based on solidarity and trust (där nät- och regleringsfrågor står i centrum)
2. A competitive and completed internal energy market
3. Moderation of energy demand
4. Decarbonisation of the EU energy mix
5. Research and Innovation

Chefen Juncker har i sitt trontal uttryckt vissa förhoppningar
I … want Europe’s Energy Union to become the world number one in renewable energies. I would also like to significantly enhance energy efficiency beyond the 2020 objective, notably when it comes to buildings, and I am in favour of an ambitious, binding target to this end.

Det låter ju lite bättre än titeln på punkt 3 “Moderation”! Man kan kanske hoppas lite på att IEAs chef som håller ett inledningsanförande slår ett slag för massiv energieffektvisering som de gjort i flera av sina publikationer under senare år.

Man skulle också vilja hoppas att de svenska delgaterna tar upp frågan om sameuropeisk teknikupphandling under punkt 5 även om de inte hinner invänta presentationen i DSM Universitys nästa webinarium “How to make the best technology even better, BAT becomes BAT+” den 11 februari. De skulle i så fall kunna göra det i samtal med en av talarna under den punkten, Marianne Haug, som ett tag var min chef på IEA.

Källa: Fourfact.se

2015 är belysningens år

Leave a Comment

2015 har utsetts av UNESCO till ett Internationellt år för ljus och ljusbaserade teknologier. Det blir ett tillfälle att uppmärksamma alla de olika sätt som ljuset påverkar våra liv och ligger till grund för många olika områden inom vetenskap och teknik.

Ljusets år i Sverige firas genom att många evenemang under 2015 får ljus som inslag eller tema. Som stöd och inspiration har man tagit fram ett antal månadsteman. Februari-temat är en introduktion till osynligt ljus – det synliga ljuset utgör bara en liten del av spektrum för elektromagnetisk strålning.

Man har också en egen Facebook-sida https://www.facebook.com/ljus2015.

 

Inlägget 2015 är belysningens år dök först upp på EEF.

Källa: Eef.se

Rör inte min tvättmaskin!

Leave a Comment

Orden kommer från Linda Hull, heltidsarbetande pendlande tvåbarnsmor och projektledare före IEA DSM Projekt 23 “The Role of Customers in Delivering Effective Smart Grids”. Skälet till hennes upprördhet var en fråga om hon kunde tänka sig att tvätta på natten om hon fick lägre elpris då. Den som frågade var en person som hört en tidigare svensk energiminister hävda att det var bättre att tvätta när priset var lågt.

Nu meddelar ett av våra debattorgan på energiområdet:
Vi använder mer el när det är kallt än varmt, vi använder mer el när vi är vakna än när vi sover och användningen i våra hushåll har en topp på morgonen när frukosten ska göras och morgonduschen klaras av och en på eftermiddagen när middagen ska göras.
– Man behöver inte vara raketforskare för att se detta……Och budskapet till dem som tror att efterfrågeflexibiliteten kan bidra i någon större utsträckning till att lösa effektproblematiken blir det: nej det kan den inte. Incitamenten är för små i förhållande till nyttobortfallet

Var det inte det Linda sade? Så därför studerade hon (och hennes kollegor i ett annat IEA DSM projekt) hur flexibiliteten spelar in i ett system med större inslag av lokal egen produktion av el och med större inslag av ackumulerande värmelaster och laddningsbara fordon.

Och jo – flexibiliteten kan komma att spela en stor roll även om hushållens andel i denna kommer att vara underordnad. Industrins och näringslivets kommer att vara viktigare.

Även om inte heller hushållen skall räknas bort. Lokalt kan den vara betydelsefull visar Australiska undersökningar över hur energiföretagen kan utnyttja flexibiliteten i nät med kapacitetsproblem. Och vad gäller incitamenten finns indikationer från USA på att man i vissa lägen känner det som ett samhällsansvar att medverka till regleringar. Slutligen finns några företag som redan genom analysverktyg och affärsmodeller för aggregering av mindre resurser försöker bryta ny mark.

Men det är klart att om någon för några decennier frågat mig om jag skulle vilja använda en bläckstråleskrivare för mina brev förmodligen skulle tackat nej med hänvisning till att min reservoirpenna var alldeles tillräcklig. Tekniken förändras och därmed båda smak och “behov”.

Källa: Fourfact.se

Innovationsplock

Leave a Comment

Financial Times har under den prestigeladdade rubriken “Energiinnovationer” plockat samman lite artiklar om just detta.

Visserligen verkar det mera som om de krattat skrivborden på redaktionen, men det finns lite ledtrådar i alla fall. Intressantast är den om CEPIs projekt för att minska energianvändningen i pappersindustrin men även om batterier för solenergi, smarta nät i Storbritannien och tyska “prosumenter”. Men gubevare oss för frusen metan även om namnet “brännbar is” låter spännande.

Källa: Fourfact.se

Think about what you could do for your country

Leave a Comment

President Kennedys ord “My fellow Americans, ask not what your country can do for you, ask what you can do for your country” känns aktuella när ett antal förträdare för svensk basindustri i Svenska Dagbladet vädrar sina förhoppningar på att energikommissionen skall leverera stabila förutsättningar, låga priser etc. etc.

Det som gör tanken på Kennedy befogad är att samma veckoslut har Financial Times (FT) ett antal artiklar om bland annat vad pappersindustrin kan göra för att minska energianvändningen.

FT har tagit del av ett projekt som drivs av den Europeiska organisationen för papperstillverkare (CEPI) driver.

Energikommissionen kommer att behöva gedigna kunskapsunderlag och behöver därför knyta till sig expertis som kan ge svar på frågor om … omfattningen av framtidens elbehov skriver de svenska industriföreträdarna. Ja men glöm inte CEPIs (och andras) optioner.

Källa: Fourfact.se