Energiewende är som bekant under ständig attack. Men det går nog inte att bli tydligare än så här:
In this day and age, the Economic Affairs Minister said, nuclear energy is the most costly and nonsensical form of power generation. While nuclear energy employed around 30,000 people at its peak, renewables have already created 300,000 jobs to date, he indicated.
Källa: Fourfact.se
Energimyndigheten och Naturvårdsverket genomför tillsammans kunskapsprogrammet Vindval som tar fram och förmedlar fakta om vindkraftens effekter på människa, natur och miljö. Totalt omfattar utlysningen cirka 9,5 miljoner kronor. Sista ansökningsdag är den 29 maj 2015.
Källa: Energimyndigheten.se
Efter ett historiskt ögonblick vet alla att det hänt; Skotten i Sarajevo, landningen på månen, Nelson Mandelas frigivning. Men hur är det mitt i det historiska ögonblicket? Vet man om det då?
Jag vill hävda att den Europeiska Energiunionen kan bli ett historiskt ögonblick. Ett när energimarknaden upphör att vara energimarknad och istället blir “nyttighetsmarknad”. Precis som Edison en gång avsåg att det skulle vara.
Men det kan lika gärna bli precis som vanligt. Om inte våra styrande inser att nu finns chansen. Utan fortsätter att “småfjutta” med traditionella styrmedel.
Vore det inte kul att vara med om ett historiskt ögonblick istället? Kolla länkarna som givits i texten så ser Du bättre vad jag menar!
Källa: Fourfact.se
Den nya organisation som Juncker införde i kommissionen med viceordföranden som “team-leaders” leder nästan med naturnödvändighet till smärre kollisioner vad gäller ansvaret. Inte minst när det gäller energi. Vi har både kommissionären och vicepresidenten Šefčovič och “den vanlige” kommissionären Cañete. European Voice undrar över om det innebär maktkamp, men konstaterar också att de båda har personligheter som gör att de inte är lagda åt maktkamper.
Hittills har de båda bekänt sig till “efficiency first” även om deras tolkningar därav fortfarande är lite dunkla. Det verkar mera luta åt redundans än krigsdans.
Källa: Fourfact.se
Den 24 april arrangerar Energimyndigheten ett svensk-norskt elcertifikatseminarium tillsammans med Norges Vassdrags- og Energidirektorat, NVE. Nu har programmet färdigställts, och innehåller såväl kontrollstation 2015 som olika utgångspunkter för analyser.
Källa: Energimyndigheten.se
EU-projektet Cityfied utvecklar strategier för att omvandla europeiska städer till smarta städer genom energieffektivisering. Inom projektet har IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med Lunds kommun och spanska Veolia nu tagit fram en virtuell modell som ska hjälpa till att sprida de energieffektiviseringsåtgärder som testas i projektet och som ska tillämpas i elva följarstäder.
– Det finns ett stort intresse från europeiska städer att få ta del av vad som görs i projektet. Med vår modell, där vi undersöker städernas egen potential för att gå vidare med samma åtgärder som vi testar inom projektet, hoppas vi kunna inspirera och ge fler städer bra underlag för nya åtgärdspaket för energieffektivisering, säger Jeanette Green, IVL:s projektledare för Cityfied.
Inlägget Virtuell modell kan hjälpa städer energieffektivisera dök först upp på EEF.
Källa: Eef.se
Det räcker det inte för ett grönt parti i regeringsställning att ”hoppas på en konstruktiv diskussion”. Från Sverige behövs ett betydligt starkare ledarskap. Nu gäller det att fylla EUs energiunion med innehåll som inte låser fast Europa i fossilberoende, skriver Anders Wijkman, Lotta Bångens, Hans Nilsson och Stefan Edman i en replik i Ny Teknik till Peter Eriksson och Lise Nordins debattartikel i samma tidning den 19 mars.
”Miljöpartiets Peter Eriksson och Lise Nordin uttrycker i sin debattartikel befogad oro över den cementering av fossila investeringar som EUs nya energiunion riskerar att resultera i. Det visar slutsatserna från Europeiska Rådets sammanträde i torsdags med all önskvärd tydlighet. Då räcker det inte för ett grönt parti i regeringsställning att ”hoppas på en konstruktiv diskussion”.
Det är centralt att Sverige nu agerar kraftfullt för att unionen levererar enligt ursprungstanken – en konkurrenskraftig energipolitik som via energieffektivisering leder bort från fossilberoende.
När den Europeiska energiunionen lanserades i februari var det med orden ”Effektivisering först” (Efficiency first). Ska man ta EU på orden innebär detta ett fundamentalt nytänkande. Energieffektivisering ska nu likställas med olika energislag, som olja, gas eller el, och konkurrera på lika villkor med dessa.
Nyordningen är central. Tidigare har tillförsel av mer energi dominerat. Nu ansluter sig EU till – och vidareutvecklar – det som International Energy Agency (IEA) sagt om energieffektivitet sedan flera år. Att effektivare energianvändning är det ”viktigaste bränslet”. Det beskrivs som ”ett osynligt kraftpaket”.
I World Energy Outlook 2012 – IEA:s flaggskepp – visades att lönsamma åtgärder för effektivare energianvändning ensamt kan leda till utsläppsminskningar som nära nog klarar 2-gradersmålet för global uppvärmning. EU verkar nu vilja ta steget att göra detta verkligt genom sin energiunion.
Konsekvenserna för oss alla kan bli dramatiska, lika påtagliga som övergången från trådtelefon med snörväxel till mobiltelefon, eller från 78-varvs trattgrammofon till Spotify. I framtiden kanske vi inte köper kylskåp från en butik, energi från en energihandlare och elöverföring från ett distributionsföretag. Vi kanske bara köper energinyttan från ett företag som byter ut apparaterna så att de alltid är energisnåla.
Det är dock ett stort steg att gå från intention till verklighet. Det sker inte i ett steg utan fordrar avgörande förändringar i hur vi agerar i vardagen. Det handlar inte längre enbart om hur vi får fram kilowattimmarna – och varifrån – utan hur vi använder dem så att de gör mesta möjliga nytta för pengarna. Att sälja eller köpa billig energi blir inte längre det primära. Målet blir istället att se till att nyttan den förvärvade elen gör ställs i fokus – i form av ljus, kraft, transporter, värme och kyla.
Denna process är redan på gång. I dag säljs energitjänster på olika områden, dock främst till industrin. Där sätts nyttan i fokus och installationerna effektiviseras så att energin används bättre – man gör, som det heter, ”mer med mindre”.
Men om energieffektiviseringens potential ska skördas i hela sin omfattning måste energitjänsterna bli tillgängliga för alla kundgrupper och inte bara ett fåtal professionella.
Om man menar allvar med ”effektivisering först” kommer det att krävas stora förändringar i hur samhället fungerar. Vi kommer att behöva kräva att paketlösningar levereras så att kunderna verkligen får möjlighet att köpa nytta över disk. Modellerna finns i andra länder helt eller delvis. Energy Efficiency Obligations eller vita certifikat är ett exempel. Paketleveranser av renoveringar, baserade på byggnadsdeklarationer (Green Deal i Storbritannien), är en annan.
Etablerade aktörer kommer att ifrågasätta vad som sker och myndigheter kommer att hävda att det som är lönsamt borde ske av sig självt. Tyvärr visar just exemplen från andra länder att det fordras politisk vilja för att komma fram, komma rätt och göra det snabbt. Utan rätt typ av incitament kommer litet att hända.
Fördelarna med en aktiv politik för effektivare energianvändning är, som både EU-kommissionen och IEA har visat, enorma – inte bara vad avser energisystemet som sådant utan i lika hög eller högre grad för ekonomin, jobben, näringslivet och miljön.
EU-kommissionens förslag till energiunion har gett oss startskottet. Nu gäller det att också fylla unionen med innehåll som inte låser fast Europa i ett fortsatt dyrt och skadligt fossilberoende. Från Sverige behövs ett betydligt starkare ledarskap i frågan – vilken position avser vi driva i EU och vilka är de konkreta förslagen som realiserar effektiviseringens potential?”
Anders Wijkman, ordförande Miljömålsberedningen och Återvinningsindustrierna
Lotta Bångens, VD Energieffektiviseringsföretagen
Hans Nilsson, ordförande Energieffektiviseringsföretagen
Stefan Edman, biolog och teknologie hedersdoktor Chalmers
Inlägget ”Energiunionen riskerar cementera fossilberoendet” dök först upp på EEF.
Källa: Eef.se
Källa: Fourfact.se
Bra och viktigt vatteninslag kopplat till Mitt Vattens Kretsloppstävling i SVT/Lilla Aktuellt.
Källa: Svenskt vatten
Inom regeringsuppdraget Plattform Hållbar stadsutveckling hålls 2015 fyra plattformsmöten. Det första Plattformsmötet äger rum i Göteborg 23 april. Mötet kommer att fokusera på ett av plattformens fokusområde Människan i centrum.
Källa: Energimyndigheten.se
Lazards sammanställning av olika sätt att tillgodose energiförsörjningen utvecklas ständigt. Inte bara genom att de uppdateras med siffror utan också att den blir mer och mer detaljerad.
Den har nu nått version 8.0 och kan sägas vara en “tentalätt” för beslutsfattare (kommissioner och andra). Där ser de dels att effektvisering är oslagbart billigast och, om de lägger den bredvid version 7.0, att förnybar energi successivt blir billigare samt att fossilt och kärnkraft på motsvarande sätt dyrare.
Och det förtjänar att påpekas att Lazards uppgift i livet är att ge råd åt investerare så att de inte slösar bort sina och andras pengar. De skriver:
We find that Alternative Energy technologies are complementary to conventional generation technologies, and believe that their use will be increasingly prevalent for a variety of reasons, including RPS requirements, carbon regulations, continually improving economics as underlying technologies improve and production volumes increase, and government subsidies in certain regions.
Källa: Fourfact.se
Nu finns Energiläget i siffror 2015 att ladda ner på Energimyndighetens webb. Den gör intressant energistatistik tillgänglig för alla och viss data finns i serier ändå från 70-talet.
Källa: Energimyndigheten.se
Den 1 april annulleras elcertifikat utifrån det som kvotpliktiga aktörer har deklarerat under våren. Energimyndigheten och Norges vassdrags- og energidirektorat (NVE) kommer att redovisa resultaten av annulleringen i två pressmeddelanden, ett den 1 april och ett den 15 april.
Källa: Energimyndigheten.se
Iden med “Effektvisering först” har stark laddning och IPEEC, International Partnership for Energy Efficiency Cooperation, sällar sig nu till gänget. De har ju en stark ställning såtillvida att de fångar upp G20-länderna där det finns ett antal (inga namn!) som kanske inte gjort sig kända som några föregångare när det gäller uthållighet och klimat.
Men IPEEC tar upp samma material och samma retorik som IEA och EU redan knäsatt. Kanske är det den gamla principen om droppens kraft och dess påverkan på stenen vi ser här också?
Källa: Fourfact.se
Det finns en förklaring till att till exempel solceller successivt blivit billigare och billigare. Och det är inte i först hand att de produceras i större skala. Vill ni vet mer mer om mekanismerna och om varför bland annat staten kan spela en viktig roll i den processen rekommenderas att delat i webinariet “Consequences of learning curves for energy policy” som arrangeras av IEA DSM University den 15 april kl 15.
Föreläsare är professor Clas-Otto Wene som inleder med följande ord:
Learning curves show that government deployment programmes do not subsidise technologies but provide required learning investments to make energy efficiency and low-carbon supply technologies competitive in mass markets. The programmes spur investment and market experience for currently expensive technologies and the learning curve shows how these experiences continually reduce cost and improve performance for the deployed technologies. This technology learning pervades all levels of organisations that produce, install and operate technology. This demonstrates that from identical boundary conditions many energy futures can be obtained, demanding the same economic resources but having completely different technological structures and thus very different properties regarding environment, energy security and job creation. Learning curves challenge current dogma on the long-range efficiency of the market and point to the need to realize political choices in deployment programmes.
Ja varför inte välja den framtid som har den bästa uthålligheten när den inte kostar mer?
Källa: Fourfact.se