I nästa vecka vid toppmötet kommer man att ta upp frågor om hur man skall ta itu med alla dem (inklusive de egna institutionerna) som inte lever upp till besluten om energieffektvisering. Det finns sanktionsåtgärder som inte används så ofta och som nog många länder gett katten i när det gäller ( deras tycke) småsaker som effektivare energianvändning.
Men i kölvattnet av idéerna om energiunionen, som är den fråga som står på dagordningen, börjar man inse allvaret. Skall man göra Europa mer oberoende av leverantörer och mera förnybart så är det i effektviseringen allting börjar.
Och i samma anda har ledamöter EU-parlamentet reagerat mot att även om skrivningarna om effektivisering som grundplåt för energiunionen är bra, så är innehållet för löst i köttet. Besten morrar! Det är bra!
När Kulturhuset i Stockholm bytte sin gamla belysning till smarta LED-lysrör så halverades energikostnaderna för ventilationskanalerna.
Med TD Lights LED-lysrör StingyLight beräknas man att kunna spara ungefär 70 % av elkostnaderna.
– Tidigare har vi varit tvungna att byta rör vartannat år. Nu ser vi fram emot en helt annan livscykel. Det är viktigt då det är uppemot sju meter i takhöjd, säger han. StingyLight är unikt med att ha en variant av Osram LED med 80 graders spridning för att nå ner med rätt ljusmängd på högre takhöjder, säger Bo Norstedt, driftansvarig på Kulturhuset.
Belysningen som nu har installerats i Kulturhuset kommer att vara betald på under fem år, därefter är det en ren vinstaffär, både med tanke på de uteblivna lysrörsbytena och den stora mängd el LED-lysrören sparar jämfört med traditionella rör. StingyLight har en livslängd på 80.000 timmar (ca: 10 år i konturnerlig drift) till L70.
Martin Stjernborg, vd på TD Light ser installationen på Kulturhuset som ett stort och viktigt steg både för företaget och för LED-belysning som ett självklart belysningsval:– Det är med stor stolthet företaget har fått ansvar att leverera till Kulturhuset – en stilbildande plats med stor synlighet. Det ligger nära till hands att se detta som en i dubbel mening upplyst demoplats, säger han till tidningen Branschaktuellt.
Tillverkar eller importerar du en riktigt energisnål tv? Anmäl den i så fall senast den 31 mars till tävlingen om marknadens energieffektivaste tv, SEAD TV Awards 2015. Energimyndighetens Testlab kommer att testa produkterna.
Tekniken att baka bröd har inte ändrats så mycket under de senaste decennierna. Men nu kan det snart vara dags att byta ut de traditionella ugnarna, enligt forskaren Birgitta Raaholt.
Nu kan man beräkna ROT-avdrag för installation av solcellsanläggningar enligt en schablon precis som man kan göra för installation av solvärmesystem, m m.
Riksdagen har debatterat och tagit ställning till Miljö- och jordbruksutskottets betänkande om Vattenvård – 2014/15:MJU4. Detta handlar om rening av läkemedel, skärpta utsläppskrav, enskilda avlopp, strukturkalkning m.m. En motion om handel med kväve och fosfor avslogs. En förklaring som ges är att tillstånd enligt miljöbalken hindrar. Läs mer här .
Energimyndigheten har hittills fördelat 57 miljoner kronor till forskningen inom energisystem. Flera av landets stora lärosäten kommer därmed få möjligheter att bidra med mångsidiga resultat och till en bredare syn på energisystem.
Odling i stor skala av marin biomassa kan fördubbla biogasproduktionen i Sverige, samtidigt som övergödningen av havet kan minskas. Energimyndigheten ger 9,9 miljoner kronor i stöd till Marin Biogas Sverige AB för att anlägga en testodling.
Grejen med förslaget till Energiunion i Europa är inte unionen i sig utan att den motiveras av att effektivare energianvändning (äntligen) skall räknas som en likvärdig resurs med olika sätt att tillföra energi. Detta kommer att fordra strukturella förändringar av ett slag som få ännu har riktigt tagit till sig. Vi vet ju sedan länge, och många politiker älskar att prata om det. “Sparande är bäst eftersom den energi som inte används är renast” – brukar det ju heta i deklarationer från energipolitiker. Ändå så realiseras inte denna resurs ens i närheten av sin potential.
Det beror, säger vissa ekonomer, på att det finns olika (dolda) kostnader knutna till effektvisering och som måste tas med i beräkningarna. Vissa av dem går ännu längre och säger att det beror på att kunderna inte vill ha effektivare användning. De har andra preferenser. Ytterligare andra säger att, särskilt industrin, har vägt in alla sina möjligheter och redan gjort allt som är möjligt/lönsamt. Några säger att om bara energipriserna ökar så kommer också intresset för effektvisering att öka.
För oss som ägnat oss åt problemet en längre tid är det mera uppenbart att marknaden för effektvisering är underutvecklad. Effektivisering är inte svårt men komplicerat! Energipriserna spelar en mindre roll också därför att en stor mängd åtgärder är lönsamma redan vi mycket låga priser. Användarna har bara svårt att fixa till det. De behöver bättre paketerade produkter och stundtals bättre motivation. De kan, som stora delar av industrin inom PFE-programmet, få upp ögonen med hjälp av till exempel skattereduktioner.
Effektivisering behöver inget ekonomisk stöd. Den är lönsam i sig själv. Den kan emellertid, precis som skidåkare, behöva valla för att glida bättre (eller får bättre fäste).
På det sättet skiljer sig effektivisering från många sätt att tillföra energi. De behöver nedförsbacke i form av till exempel skatter, avgifter, certifikat med mera.
Skälet till skillnaden är mycket enkelt. Effektvisering vänder sig till en fragmenterad marknad med en stor mängd aktörer (lekmän) vars fokus är nytta-användbarhet och så vidare. Tillförsel riktar sig till en relativt homogen marknad av professionella vars fokus är ekonomisk drift.
Energimyndigheten är en av 20 myndigheter bakom Hack for Sweden. Under 24 timmar öppnas dörrarna för 80 deltagare från hela Sverige som skapar nya appar och tjänster med myndigheters öppna data. Myndigheten bidrar med energistatistik och vindbruksdata i öppet och fritt format.
För andra året i rad kommer Stiftelsen för utveckling av energieffektivt byggande i samarbete med Lunds universitet och Fastighetsvärlden dela ut priset Årets Framtidsbyggare. Prisceremonin äger rum i Lund 5 november 2015.
Kommittén tar tacksamt emot nomineringsförslag till info@aretsframtidsbyggare.se innehållande namn och kontaktuppgifter, gärna med tillhörande motivering. Priset delas ut i tre kategorier:
Årets innovatör Priset delas ut till en person eller personer som i sitt arbete eller i sin forskning kommit med betydande insikter eller lösningar kring energieffektivt byggande. Innovationen ska ha haft praktisk påverkan på hur hus planeras, konstrueras eller byggs. Prissumma: 750 000 kr
Årets opinionsbildare Priset delas ut till en eller flera personer alternativt en organisation som arbetat för att sprida kunskap om energieffektivt byggande till beslutsfattare eller allmänhet. Priset belönar genomförda aktiviteter. Prissumma: 250 000 kr
Årets talang Priset delas ut till studenter vid Lunds universitet som visat särskilt intresse och talang för energieffektivt byggande. Total prissumma: 200 000 kr (fördelas på flera personer)
En av de vanligare kommentarerna till den nya energikommissionens arbete är att den bör vara “systeminriktad” och den vanligaste tolkningen av detta är att man skall omfatta inte enbart el utan även värme samt inte enbart energisektorn utan även transporterna. Låt oss kalla detta för systemsyn med bredd. Vi kan nog anta av de tongångar som hördes från energiministern när kommissionen presenterades att denna systemsyn kommer att beaktas.
Vad som är viktigare är systemets djup det vill säga att man förstår att hantera att energisystemets roll i samhället är att bidra till att vi får den nytta som energin och installationen i kombination kan leverera, det vill säga ljus, kraft och värme+kyla. Det är kombinationen av energi och installation som ger nytta och det är kostnaden för dessa båda i kombination som avgör vår konkurrenskraft. Det är denna kombination som EUs energiunion har i åtanke när de skriver om “Efficiency First”. Billig energi i överflöd som matas in i en installation med dålig verkningsgrad ger höga kostnader. Energi i kombination med en effektiv(-are) installation ger låg kostnad. Alltså bör systemdjupet stå i fokus, men detta är vi av tradition dåliga på. Här behöver kommissionen hjälp!
Som om inte det var nog bör man fundera över systemets höjd! Efter mitt inlägg om frikoppling (decoupling) har flera påpekat att jag missat att när våra svenska utsläpp av koldioxid minskar så ökar de i andra länder och att vi därför också måste ta hänsyn till koldioxidinnehållet i vår import. Man kan säga att vi exporterar våra problem.
Den del som hänförs till konsumtion i allmänhet kan vi nog inte besvära energikommissionen med. Vi kan nog anta att de kommer att ha ögonen på den del som kan hänföras till energisektorn. Då får vi istället se upp med att några säkert kommer att göra gällande att svensk (koldioxidlåg) industriproduktion kommer att drabbas av energiomställningen och flytta(s) till andra länder med större utsläpp. Det är ett argument som vi inte skall köpa utan vidare.
Vi kommer nog att få en hel del att göra med tolkningen av Energiunionens “Efficiency first” och att effektivisering skall behandlas precis som andra bränslen, det vill säga väljas först när det är billigast, vilket det i de allra flesta fall är. När man sedan läser dokumentets skrivningar om vad som behöver göras för att realisera denna inriktning blir det inte alldeles klar vad som menas.
Så låt oss göra som i katekesläsningen och fråga “Efficiency first – Vad är det?”. Svaret är “Avsikten med både energitillförsel och effektvisering är att ge nytta (ljus, kraft och värme)”. Alltså skall det sätt som ger nyttan till lägsta kostnad väljas först.
Verktygen som erbjudits har varit DSM (Demand Side Management), IRP (Intergrated Resource Planning) och LCP (Least Cost Plannng). Till vår förvåning har vi sedan sett tolkningar som till exempel inneburit att LCP tolkats som energi, kilowattimmar (kWh) till lägsta kostnad. Inte nytta! Alltså kommer vi att behöva söka ytterligare vägledning i texterna.
En text RAPs ”Efficiency First: Key Points for the Energy Union Communication”. Där visar de blan annat vilka artiklar i olika direktiv som behöver förtydligas, bland dem artikel 7 i EED, den som handlar om energiföretagens energinyttoansvar (Energy Efficiency Obligation).
En annan text är EEFIGs rapport med ett helt batteri av förslag som avser byggnader, industri och småföretag.
Regeringen tillsätter en parlamentarisk kommission som ska ta fram förslag på ny politik för den långsiktiga energiförsörjningen fram till år 2050. Energiminister Ibrahim Baylan kommer att leda Energikommissionens arbete.
