Kul att se att Tyskland Energiewende får positiv press i New York Times. Kan det vara så att satsningarna som dömts ut av så många “kunniga” personer lönar sig just genom att de bryter mot invanda föreställningar!
Kan det också vara så att politisk vilja sätter igång processer som leder till lönsamhet? Stern talar i sin nya bok om behovet av “deployment” något som denna sida försökt illustrera både genom att visa på lärandets kraft och på teknikupphandlingars möjlighet.
Det kanske rentav är så att både slagordet “Politik är att vilja” (Palme) går att kombinera med “Ekonomi är att välja” (Lindbeck)?
Istället för subventioner till inköp av nya byggnadskomponenter som energieffektiva fönster bör satsningar ske på metodutveckling och innovativa lösningar för renovering av befintliga fastigheter. Det skulle ge större effekt på energianvändning än regeringens subventioner. De synpunkterna framför Fastighetsägarna tillsammans med Byggherrarna och Sveriges Byggindustrier i ett brev till bostadsministern Mehmet Kaplan, enligt Fastighetstidningen.
Förslaget om stöd lades fram av regeringen som en del av vårbudgeten och är tänkt att träda i kraft under 2016. Totalt handlar det om cirka 3 miljarder i stöd riktat till energieffektiviseringar i miljonprogrammet.
– Regeringen har goda intentioner i sin energieffektiviseringspolitik men tyvärr missar den målet. Det är inte enbart hus byggda på 60- och 70-talen som är i behov av renoveringar utan även hus byggda på 90-talet med stora fönster och hög energianvändning. Där skulle stöd för energieffektivisering ge minst lika stor effekt som i miljonprogrammet, säger Yogesh Kumar, miljöchef på Fastighetsägarna Sverige.
Genom att utforma stödet i form av ett komponentbidrag för exempelvis tilläggsisolering av fasader eller utbyte av fönster riskerar regeringen dessutom att driva upp kostnaderna för energieffektiviseringsåtgärder, när efterfrågan styrs av politiska beslut snarare än kundernas efterfrågan, skriver man i i brevet till bostadsministern.
Om världens länder skulle sluta subventionera fossila bränslen … och i stället låta energibolagen (och därmed konsumenterna) betala de fossila bränslenas verkliga pris, skulle de globala utsläppen av koldioxid minska med omkring 20 procent, enligt IMF:s beräkningar.
Samtidigt skulle antalet förtida dödsfall på grund av föroreningar halveras, enligt valutafonden, och därmed spara omkring 1,6 miljoner människoliv varje år, skriver The Guardian och Svenska Dagbladet.
Ytterligare en konsekvens skulle enligt IMF vara att behovet av subventioner av förnybara energikällor skulle försvinna.
Enligt rapporten subventioneras förnybara energikällor i dagsläget med omkring 120 miljarder dollar om året, inklusive externa kostnader, motsvarande omkring 2,3 procent av de 5 300 miljarder USD som fossila bränslen subventioneras med.
Hanteringen av avfall är avgörande för vilken miljöpåverkan det ger upphov till. I Helsingborg har man bestämt sig för att ta hand om hushållens avfall på ett sätt som istället gör avfallet till en värdefull resurs – mer biogas, fosfor tillbaka till jordbruket, minskning av giftiga ämnen i naturen och mindre läkemedelsrester i havet. Åtgärderna är ett resultat från en lyckad förstudie som finansierats av Energimyndigheten och VINNOVA.
Energimyndigheten utlyser 40 miljoner kronor till forskning och demonstrationsprojekt som syftar till energieffektivisering inom transportområdet. Sista ansökningsdag är 10 september 2015.
Behavioural Insight Team, BIT, eller som det också kallas “The nudge Unit” är Britternas svar på USAs OIRA, en funktion som är skapad för att hjälpa till att göra lagar och regleringar mera effektiva. Verksamheten är, som namnet antyder, baserad på de insikter som vunnits inom forskningen kring beteendeekonomin. Richard Thaler beskriver tillkomsten av BIT i ett kapitel i sin nya bok “Misbehaving”.
Där beskriver han att de två viktigaste komponenterna i arbetet är:
1. If you want to encourage someone to do something – Make it easy
2. We can’t do evidence-based policy without evidence
Britterna har tagit detta till sig och samlat ett antal förslag och idéer till hur man skulle kunna omsätta dessa regler på området effektivare energianvändning.
1. A trial to test the effectiveness of offering upfront incentives to encourage the uptake of energy efficiency products including a month’s holiday from council tax payments and the offer of a voucher for goods and services.
2.A trial to test the impact of offering green products at a discount for collective purchasing and the effect of removing the hassle factor of loft clearance.
3.A trial to test the impact of offering community rewards for the take-up of the Green Deal.
4.A trial of how behavioural feedback, including consumption comparisons, can help consumers with smart meters to save energy.
5.A trial to test the impact of framing cost savings of making energy efficiency improvements over one, three and five years, using Homebase’s home energy audit as a template
När får vi ett svenskt BIT? Det brådskar på flera områden! Idag matas vi bara med ständiga utsagor både från politiker och tjänstemän om hur “marknaden” på något mirakulöst sätt ställer allt till rätta.
Som bekant vill Energimyndigheten inte använda så kallade viktningsfaktorer utan hellre se en “en väl fungerande energimarknad” för att kunderna skall göra rätt val när de överväger till exempel utformning av byggnader och installationssystem.
Det vore väl bra om man bara kunde hoppas att denna marknad levererade den produkt som kunderna behöver nämligen energinytta (ljus, kraft och värme). Istället är det emellertid energislagen var för sig som vanligen står till buds att välja mellan så DEN väl fungerande marknaden får vi nog även i fortsättningen bara hoppas på.
Sustainable Energy for All, en konferens som pågår i New York denna vecka, fokuserar i år på tre teman: energi för alla, förnybar energi och energieffektivisering. Sveriges biståndsminister Isabella Lövin deltar i mötet och berättar i en intervju i SvD att regeringen vill satsa 4 miljarder kronor under fyra år i så kallat klimatbistånd.
– Pengarna ska användas till att hjälpa utvecklingsländer i omställningen från fossil energi till förnyelsebart.
– Jag ska vara en stark röst för att utvecklingsländerna hoppar över steget med fossila bränslen och stora tunga infrastrukturinvesteringar, när de istället kan gå direkt på förnyelsebara lösningar. De är dessutom betydligt bättre anpassade för människor som lever på landsbygden i fattigdom, säger Isabella Lövin.
Hur kan kunskaper från forskning kring hållbara städer omsättas i praktiken? I morgon samlas forskare samt representanter från kommuner och näringsliv i Umeå för att utifrån såväl lokala som nationella och internationella exempel överbrygga de hinder som finns för att nå en ökad hållbarhet i våra samhällen.
Sedan den gemensamma elcertifikatsmarknaden startade har anläggningar med en normalårsproduktion motsvarande 11,5 TWh tagits i drift och godkänts. Av dessa har 9,5 TWh byggts i Sverige och 2 TWh i Norge. Det visar kvartalsrapport nr 1 år 2015 för den gemensamma elcertifikatsmarknaden.
40 personer konstaterades i förra veckan vara smittade med cryptosporidier efter besök på ett så kallat kosläpp den 23/4 på en lantgård söder om Hjo. De sjuka har haft buksmärtor, vattentunn diarré och i enstaka fall kräkningar.
Energimyndigheten och NVE (Norges Vassdrags- og Energidirektorat) publicerar kvartalsrapport nr 1 2015 för elcertifikatsmarknaden på tisdag den 19 maj, klockan 13:00.
Att samordna smarta mobilitetslösningar, så kallade mobility management-åtgärder, med den fysiska planeringen i kommuner har stark påverkan på våra val av färdmedel och hur ofta vi transporterar oss. Det visar tolv kommuners pilotarbete med bland annat flexibla parkeringsnormer och gröna parkeringsköp.
