Det här med “knuffar” och beteendeekonomi sköljer över oss som en tsunami just nu. För den som är intresserad av ämnet och vad det kan erbjuda finns ett lysande tillfälle att följa en konferens kallad “The power of the nudge: Policy lessons from behavioral economics” och där både presentationer och dokument finns tillgängliga på webben.
Där kan man se och höra några av de tyngre namnen som till exempel Raj Chetty, Stanford, eller Varun Gauri från Världsbanken som nyligen satte samman dokumentet “Mind, Society and Behaviour” där de skriver:
Economics has thus come full circle. After a respite of about 40 years, an economics based on a more realistic understanding of human beings is being reinvented. But this time, it builds on a large body of empirical evidence—microlevel evidence from across the behavioral and social sciences. The mind, unlike a computer, is psychological, not logical; malleable, not fixed. It is surely rational to treat identical problems identically, but often people do not; their choices change when the default option or the order of choices changes. People draw on mental models that depend on the situation and the culture to interpret experiences and make decisions. This Report shows that a more interdisciplinary perspective on human behavior can improve the predictive power of economics and provide new tools for development policy.
Det finns mycket av generell natur i presentationerna men endast få som direkt tar upp klimat och energi utom ett paper “Behavioral Economics and Public Policy 102: Beyond Nudging”. Där refererar man särskilt till varför våra hjärnor har så svårt att ta till sig problemen med klimatet.
Så för den som vill finns det rika källor att ösa ur just nu. Undrar hur länge vi i Sverige skall stå emot? Kan det vara Energikommissionen som öppnar slussarna först?
Han gör det i form av en så kallad “Executive Order” om att nyttja “Bevioral Science Insights” och ett viktigt område för detta är klimatpolitiken.
Till sitt förfogande har Obama ett “Social and Behavioral Sciences Team”, SBST, som förestås av John Holdren med ett förflutet inom energibranschen. Han har bland annat varit medförfattare till World Energy Assessment för något decennium sedan. SBST har nyligen släppt sin årsrapport som dock är förvånansvärt tunn när det gäller energi men man kanske kan hoppas på mer med presidentens välsignelse.
De skulle också kunna hämta mera inspiration från sin brittiska kollega BIT. Den bok som deras chef, David Halpern, skrivit “Inside the nudge unit” är en veritabel handbok för hur man skall kunna knuffa mer och knuffa bättre.
Kan vi hoppas på en liknande utveckling i Sverige? Det beror på vem som får bestämma. De etablerade och tongivande ekonomerna är i bästa fall skeptiska. Halperns berättelse om BIT visar emellertid att framväxten av ett sådant modernare synsätt är en kombination av politisk vilja (som går över partigränserna). Cass Sunstein kallar det i en artikel i New York Times för att man gör politiken mera logisk (begriplig)
Men för att komma dit behövs ett engagemang som löper vid sidan av ekonomernas (numera) traditionella huvudfåra. Frågan är bara om vi har sådana sidospår i Sverige?
De flesta städers luftkvalitet försämras under de timmar som invånarna åker till och från sina arbeten. Umeå har försökt komma tillrätta med problemet. Genom att samarbeta med en av stadens privata fastighetsägare vill kommunen skapa nya hållbara resmöjligheter som gör det svårare för invånarna att ta bilen till jobbet.
VINNOVA, Energimyndigheten och Formas bjuder med denna utlysning in till att ansöka om stöd till framtagande av nya strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet eller tilläggsfinansiering av pågående agendaprojekt. Utlysningen görs inom ramen för satsningen på strategiska innovationsområden
Nu under september har flera medlemmar frågat hur dagsläget ser ut är när det gäller regeringsuppdrag fosfor, uppdraget består av förslag till: – nytt etappmål för återföring av näringsämnen till jordbruksmark – ny förordning för återföring av organiskt avfall – investeringsbidrag för återföring av näringsämnen Svenskt Vatten har haft en rad kontakter med Miljö- och…
I Dagens Samhälle skriver Claes Thunblad, ordförande i Avfall Sverige och Weine Wiqvist, vd Avfall Sverige att det politiska stödet är otillräckligt, vilket hotar den svenska produktionen av biogas och biogödsel. Detta trots att ökad användning väsentligt bidrar till att driva omställningen mot ett hållbart och fossilbränslefritt samhälle,
Ett gammalt talesätt är att man inte skall sälja skinnet förrän björnen är skjuten men det kan vara av intresse att kolla in några skinn som blir till salu under hösten. Säljare är IEA som kommer att publicera sin marknadsrapport för effektvisering den 6 oktober och årets WEO, World Energy Outlook, 10 november.
Marknadsrapporten om energieffektvisering 2015 sägs i år ha som tema kommunernas betydelse och aktviteter. Med tanke på det genomslag de båda tidigare rapporterna haft kan denna också bli intressant. Den första rapporten, 2013, myntade begreppet “Energy Efficiency First” och den följande, 2014, “Energy Efficiency an Invisible Powerhouse”. Kommunernas enorma betydelse för klimatarbetet har också nyligen dokumenterats av The New Climate Economy. De rapporterar besparingar i storleksordningen 20 biljoner dollar!
World Energy Outlook skall i år innehålla en speciell sektion om förnybar energi och effektvisering.
Renewables and energy efficiency: In the run-up to COP21, the Outlook will provide a report on the competitive position of fast-growing renewable energy technologies in different markets, how this evolves and what implications this might have for policy; the analysis also tracks for the first time the coverage of energy use by efficiency policies around the world and the ways in which product design, recycling and reuse (“material efficiency”) can contribute to energy savings.
WEO kommer emellertid också att ha ett avsnitt om “unconventional gas” så ni kan gissa vad tidningsrubrikerna kommer att handla om!
IEA har också aviserat en publikation om så kallad “market design” där man kommer att ta upp de heta frågorna om till exempel baskraft, efterfrågestyrning och annat viktigt.
Den här veckan kommer den svenska energikommissionen att inleda sina seminarier om olika aspekter på energisystemet. De kommande IEA rapporterna kan komma till nytta här.
I den nya regeringsförklaringen har miljön fått stort utrymme. Klimatförändringarna och att Sverige ska ta en ledande roll i genomförandet av FN:s nya globala mål för en hållbar utveckling betonas. Biologisk mångfald, en giftfri vardag och god havsmiljö är prioriterade.
I en ny rapport beskriver Havsmiljöinstitutet 17 samhällsfenomen som driver och ligger bakom övergödningen av haven. Rapporten konstaterar att mycket av åtgärdsarbetet varit inriktat på s.k. end-of-pipe-lösningar, exempelvis avloppsreningsverk. Samhället måste ändra synsätt och mer förebygga och förhindra utsläpp. Då är åtgärder mot drivkrafter och de som får närsalter att flöda genom samhället…
Nu finns en andra vägledning klar som rör lag (2014:266) om energikartläggningen i stora företag (EKL). Vägledningen visar på hur de företag som berörs kan gå tillväga för att få fram en representativ bild av energianvändningen i företaget – innan man påbörjar energikartläggningen.
Vi har ett tag undrat vad som skulle hända med EU märkningssystem med klasserna A-G. För några år sedan, och i takt med teknikutvecklingen, tvingades man ju sätta in + för att visa att saker var bättre än A-klass och till sist blev det ju ända upp till A+++. Eftersom utvecklingen fortsätter så är det en berättigad fråga om det sedan skulle bli ännu flera plus och i så fall hur många. Det är ju ett viktigt system att kunna ge användare en knuff (nudge) så att de kan välja den stora floran av produkter.
Svaret är att man kommer att “skala om” klassificeringen så att vi återgår till A-G och att när ändringen sker kommer klasserna A och B lämnas i vissa fall tomma så att det finns utrymme för framtida expansion.
Man kommer att fortsätta knuffas (nudge) men knuffas lagom.
Storbritanniens “Nudge Unit” eller som de egentligen heter “Behavioural Insight Team”, BIT, rapporterar ett antal lyckade fall som bland annat berör energieffektvisering. Deras chef David Halpern har nyligen givit ut en bok som heter “Inside the nudge unit”, med förord av Richard Thaler, där de visar hur olika förvaltningsinsatser kan göras mera effektiva. Det de undersöker är bland annat om människor enbart styrs av kostnader och priser eller det är något annat som hindrar oss (dem) från att göra det klokaste valet.
Vindsisolering är ett sådant exempel där det visat sig att trots att man analytiskt kan visa att folk borde isolera och därmed spara energi och därmed pengar så händer det inte i den utsträckning som det borde. BIT kunde visa att att om man erbjöd vindsröjning som en tilläggstjänst så ökade det acceptansen för tilläggsisolering ordentligt!
De beskriver sina metoder, som de kallar EAST (Easy, Attractive, Social, Timely) i en kort broschyr som borde studeras även här. Då kanske vi skulle kunna slippa Konjunkturinstitutets litanior framgent?
Storbritanniens “Nudge Unit” eller som de egentligen heter “Behavioural Insight Team”, BIT, rapporterar ett antal lyckade fall som bland annat berör energieffektvisering. Deras chef David Halpern har nyligen givit ut en bok som heter “Inside the nudge unit”, med förord av Richard Thaler, där de visar hur olika förvaltningsinsatser kan göras mera effektiva. Det de undersöker är bland annat om människor enbart styrs av kostnader och priser eller det är något annat som hindrar oss (dem) från att göra det klokaste valet.
Vindsisolering är ett sådant exempel där det visat sig att trots att man analytiskt kan visa att folk borde isolera och därmed spara energi och därmed pengar så händer det inte i den utsträckning som det borde. BIT kunde visa att att om man erbjöd vindsröjning som en tilläggstjänst så ökade det acceptansen för tilläggsisolering ordentligt!
De beskriver sina metoder, som de kallar EAST (Easy, Attractive, Social, Timely) i en kort broschyr som borde studeras även här. Då kanske vi skulle kunna slippa Konjunkturinstitutets litanior framgent?
