Welcome to the second EurEau newsletter, sent to all members every month to help keep you informed of what we are doing in the secretariat and what is happening in water policy at EU level.
Källa: Svenskt vatten
Inom ramen för satsningen på strategiska innovationsområden, som genomförs av VINNOVA, Energimyndigheten och Formas, planeras en utlysning om stöd till strategiska innovationsagendor att öppna i september.
Källa: Energimyndigheten.se
Ingrid Holmes som leder “tankesmedjan” E3G skriver i Euractiv att Europas näringsliv behöver stärka sin konkurrenskraft. Och att effektivisering är medlet.
In May, the wise folks at DG ECFIN (Economic and Financial Affairs) warned again of the fragile state of the economic recovery in Europe. ……important will be the longer term reforms the Commission enact …….to .sustain growth in the longer term through innovation and improved efficiencies across capital, energy and digital markets in the EU.
This is a smart way to drive a return to competitiveness and growth in the EU.
Observationen är inte ny men behöver upprepas eftersom effektviseringens betydelse ständigt glöms (ignoreras?). I Danmark tycks man ha lite lättare att ta detta till sig och eceee har gjort det tydligt. Men för säkerhets skull tar vi upp det igen. Energikommissionen borde vara intresserad. Det är åtminstone vad vi förväntar oss !
Källa: Fourfact.se
Att effektivisera energianvändningen står på alla kommuners att-göra-lista, men många stöter på hinder som försvårar arbetet. Fallstudier och pilotprojekt har genomförts i Stockholms län för att identifiera vilka de vanligaste hindren är, och vilka vägar som finns för att komma runt dem.
Källa: Energimyndigheten.se
Källa: Fourfact.se
EEF har svarat på remissen Svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader (Miljö- och energidepartementet).
EEF skriver bland annat apropå Fritt flödande energi:
En nära-nollenergibyggnad definieras i artikel 2(2) i Energiprestanda- direktivet som:
”En byggnad som har mycket hög energiprestanda, som bestäms i enlighet med bilaga I. Nära nollmängden eller den mycket låga mängden energi som krävs bör i mycket hög grad tillföras i form av energi från förnybara energikällor, inklusive energi från förnybara energikällor som produceras på plats, eller i närheten.”
Det betyder att byggnaden i sig först ska vara mycket energieffektiv, sen ska resterande energibehov tillgodoses av förnybar energi. Med den definition som Boverket gör kan byggnaden ha en hög energianvändning om energin tillförs i form av fritt flödande energi. Vi anser att Boverkets definition inte stämmer med direktivets intention att verka för energieffektiva byggnader.
Problem med att inte uppfylla direktivets intention är att om byggnadens uppvärmningssystem byts (vilket görs under byggnadens livslängd) kan energiprestanda försämras drastiskt. Ett annat problem är att färre byggnader efterfrågar energieffektiv byggnadsteknik och att vi i Sverige halkar efter vad gäller utveckling av densamma och dessutom att kostnadsminskningar för ny teknik senareläggs.
EEF anser att begreppet ”fritt flödande energi” inte ska införas i BBR.
Du hittar hela remissvaret och även övriga remissvar från EEF här
Inlägget Svensk tillämpning av Nära noll energi-byggnader dök först upp på EEF.
Källa: Eef.se
EEF har tagit del av remissvaret från föreningen EnergiRådgivarna och instämmer i föreningens synpunkter.
EEF anser dessutom att det är viktigt att rådgivningen kommer ”nära” beslutstillfället för den som rådgivningen riktar sig till. Vi tror att utbildning av till exempel butikspersonal och andra yrkeskategorier som är med vid beslutstillfället kan förstärka budskapet från rådgivarna.
EEF har under året samarbetat med flera energikontor i projektet Information och rådgivning om mindre kyl- och värmeanläggningar (med stöd från Energimyndigheten) och då också varit i kontakt med många energi- och klimatrådgivare (EKR). Ibland finns önskemål från konsumenter med flera att EKR ska hänvisa till specifika företag för inköp av energieffektiva produkter och/eller tjänster. Det går stick i stäv med EKRs krav på opartiskhet som är mycket viktig för EKRs trovärdighet. För att dock på något sätt kunna underlätta för olika målgrupper att lättare komma till beslut skulle EEF närmare vilja utreda om EKR skulle kunna hänvisa till en grupp av företag som uppfyllt vissa villkor. Det skulle till exempel kunna vara företag som är auktoriserade energieffektiviseringsföretag enligt den branschauktorisation som EEF just nu arbetar med att ta fram.
Inlägget EEF:s remissvar angående energi- och klimatrådgivningen, EKR dök först upp på EEF.
Källa: Eef.se
Kommuner står för stora inköp av tjänster och produkter, vilket gör att de kan göra stor skillnad i klimat- och energifrågor vid upphandlingar. Nu har flera kommuner gått ihop och utarbetat nya metoder för att kunna ställa högre miljökrav och följa upp resultaten bättre. I Karlstads kommun har nya riktlinjer för lägre miljöpåverkan även gett lägre energikostnader.
Källa: Energimyndigheten.se
Energimyndigheten planerar en ny utlysning inom Bränsleprogrammen tillförsel, omvandling och hållbarhet i början av oktober 2015. Detta sker i samband med en föväntad förlängning av programmen fram till 2017-12-31. Vi vill uppmärksamma sökanden på en kort ansökningstid då projekten förväntas starta 1 februari 2016.
Källa: Energimyndigheten.se
Den svenska exporten av el stiger och väntas gå mot ett nytt rekord i år. Det visar Energimyndigheten i sin senaste prognos.
– Redan i år kommer vi att hamna på nivåer motsvarande rekordåret 2012, mellan 19 och 20 terawattimmar netto. För att sedan till 2016 öka till över 25 terawattimmar netto, säger Alexander Meijer, analytiker på Energimyndigheten till Ekot, Sveriges Radio.
Vad är den största orsaken till den här ökningen?
– Elanvändningen har minskat under några år eller stagnerat medan man fortsätter att bygga ny elkraft.
Välfyllda vattenmagasin, lägre elanvändning hos både hushållen och industrin i kombination med de senaste årens kraftiga utbyggnad av vindkraft gör att Sverige nu ökar exporten av el i år och går mot de senaste rekordnivåerna från 2012, enligt Energimyndigheten. Myndigheten tror även att nettoexporten av el ökar 2016 och 2017.
Exporterat mer el än vi importerat har Sverige gjort sedan 2011 och närmare hälften av exporten har i år gått till Finland, säger Alexander Meijer på Energimyndigheten:
– Ja så ser det ut den närmaste tiden även om Finland håller på att bygga ut nya kärnkraftverk som kommer att ge dem en större produktion.
I Sverige står vindkraften nu för närmare 10 procent av elproduktionen och den fortsätter att ta plats, enligt Energimyndigheten, även om investeringarna i vindkraften saktar in. Vattenkraft och kärnkraft står för 40 procent vardera.
Länk till Läget på elmarknaden v. 35
Inlägget Ökad export av el även under 2015 dök först upp på EEF.
Källa: Eef.se
Ibland faller man i grubblerier. Som när det kommer en avisering om vad Näringslivet förväntar sig av energikommissionen. Näringslivet i bestämd form singularis.
Visserligen är det samarbetsorganet Svenskt Näringsliv som står för inbjudan, men ser man på talarlistan så är det ändå bara ett utsnitt av deras medlemmar och dessutom en del vars förväntningar är rätt väl känd. Det brukar handla om kärnkraft ibland kamouflerad som “baskraft”. Det är stålindustrin, pappersindustrin, kemisk industri och kryddad med dataanläggningarna i Norrbotten genom deras paraplyorganisation “The Node Pole” formerad med Primes medverkan. Laguppställningen ger associationer till tidigare “kampanjer”.
Detta näringsliv vill med sitt seminarium uttrycka vad de “förväntar sig av energikommissionen”. De skriver så! I ett ordval som mera antyder en beställning än en diskussion eller ett tankeutbyte. Ungefär som man talar till ett barn inför en händelse: “Nu förväntar jag mig att Du uppför dig ordentligt!”.
I Inbjudan säger man att: “En trygg energiförsörjning och långsiktigt konkurrenskraftiga elpriser är en viktig del av en politik för ett växande näringsliv i Sverige.” Vilken roll har företagen själva för tryggheten i försörjningen genom till exempel effektvisering som sänker behoven? Och är det bara energipriserna som ger konkurrenskraft är det inte kostnaderna (användning gånger pris). Och är det inte så att den ökande andelen förnybar energi just sänkt priserna?
Så det är lätt att bli grubblande. Vad händer om kommissionen inte levererar? Eller – finns det andra delar av näringsliv(et) som inte nödvändigtvis går i de gamla hjulspåren utan ser möjligheter i ett förändrat energisystem?
Källa: Fourfact.se
Energimyndigheten och IQ Samhällsbyggnad välkomnar sökande i den fjärde utlysningen från samverkansprogrammet E2B2 som omfattar maximalt 40 miljoner kronor. Utlysningen stänger den 3 november 2015.
Källa: Energimyndigheten.se
Hajpen om smarta nät håller på att ebba ut och bytas mot eftertankens sunda blekhet. Kardinalfrågan är ju “smart för vem”? Det är ju alldeles klart att informationsteknologin kommer att spela en allt större roll men hur?
IEAs DSM-Programme har jobbat med det här och kan redovisa undersökningar som främst berör små konsumenters möjligheter och framför allt vilja att utnyttja smartare nät. Detta sker i ett webinarium den 17 september kl 15 lett av Yvonne Boerakker, “Smart Grid Implementation – how to engage consumers “
Whilst there is considerable focus on the technological aspects of delivering Smart Grids, little is understood of the extent to which consumers are willing and able to embrace new technologies and initiatives that would enable their use of energy to be actively managed. There is a real risk that if consumers do not adopt new approaches to the way that they consume electricity, Smart Grids may not be able to achieve their full potential. This presentation provides an overview and summary of the key findings from a 2- year research project exploring Smart Grids from a consumer perspective.
Yvonne Boerakker has extensive expertise on energy efficiency and renewable energy focusing at the residential and commercial sector. Studies and projects Yvonne works on typically have a multi-disciplinary focus, taking into account technological, financial, juridical and last but not least behavioural aspects. Last years Yvonne worked on projects on demand response, smart grids, smart cities and resilience. Yvonne contributed as national technical expert to Task 23 of the IEA DSM program ‘The role of Demand Side in delivering Effective Smart Grids’, on involvement of, and interaction with end users. Yvonne holds an MSc in Technology Management and completed a post bachelor programme on Electrical Power Engineering.
Källa: Fourfact.se
Ny teknik har tagits fram för att rusta upp våra befintliga vattenkraftverk. Den nya tekniken för småskalig vattenkraft innebär bland annat att den kompakta turbinen använder vatten som smörjmedel istället för olja vilket gör fiskvandingen nedför dammarna skonsammare.
Källa: Energimyndigheten.se
Källa: Fourfact.se