Gamla vanor behöver inte vara svåra att bryta. I projektet “Uppsala klimatprotokoll” har 15 företag och organisationer undersökt sina medarbetares resvanor och samarbetat för att få fler att resa hållbart. Resultatet visar att man med relativt små medel kan få fler att ställa bilen och resa klimatsmart i tjänsten.
Källa: Energimyndigheten.se
Du som är intresserad kan nu ta del av vårt utkast till remissvar på delbetänkandet “Klimatförändringar och dricksvattenförsörjning”. Det är en del av dricksvattenutredningen som pågår fram till våren 2016.
Källa: Svenskt vatten
Kontor och lokaler drar mycket energi, och belysning står för en stor del av energianvändningen. Tillsammans har kommunerna i Uppsala län tagit viktiga steg mot smartare och mer energisnål belysning.
Källa: Energimyndigheten.se
Marknaden för att lagra el mer än fördubblas till 2020, skriver IVA på sin hemsida. Batterier får en allt större betydelse, men pumpvattenkraft dominerar alltjämt. Nyligen presenterade IVAs projekt Vägval el en kunskapsstudie om energilagring.
Behovet att lagra el förväntas öka rejält de kommande åren. I takt med att mer el produceras från väderberoende kraftslag som sol och vind, ökar behovet att jämna ut toppar och dalar i elsystemet. I studien Energilagring – Teknik för lagring av el beskrivs sju olika lagringstekniker och hur marknaden kan utvecklas till 2030.
– Den teknik som utvecklas snabbast idag är batterier. Men den globala marknaden för lagring av el domineras av pumpvattenkraft, sade Anna Nordling, redaktör för rapporten och en av deltagarna i projektet Vägval el.
Inlägget Studie från IVA om tekniker för lagring av el dök först upp på EEF.
Källa: Eef.se
Svensk Solenergis remissvar på Miljö- och energidepartementets remiss avseende förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader; M2015/2507/Ee.
Källa: Svensk Solenergi
Var snäll mot näringslivet! I synnerhet mot den del som har lite svårt att fatta.
Så kan man lite snabbt sammanfatta vad Nicholas Stern sade i förra veckan när han varnade för “en konstlad kapplöpning” där tillväxt ställs i motsats till behovet av klimatåtgärder.
The problem, according to Stern, reflects a lack of understanding in three main areas: (1) climate change’s real risks, (2) the benefits of an alternative pathway, and (3) the need for collaboration and mutual understanding.
Det här handlar ytterst om att tillhandahålla en berättelse som illustrerar dessa förhållanden och lyckligtvis finns det en växande mängd av exempel på företag som inser riskerna och flyttar om sina satsningar från traditionella företag med stor klimatpåverkan till företag och sektorer som är klimatvänlig (divestment). Det är näringslivsvänligt i ordets riktiga bemärkelse.
1. Att illustrera riskerna med klimatförändringarna är på en gång lätt och svårt. Förändringarna är redan här men när de inträffar kopplar vi sälla ihop orsak och verkan. Översvämningar, torka och ökad intensitet i väderfenomen hör vi om varje dag men ser vi mönstret när det inträffar?
2. Fördelarna med alternativen är på samma sätt både lätta och svåra. Alternativen är så många. Det är väl belagt att när enskilda människor (och företag) ställs inför för många möjligheter blir man lätt handlingsförlamad.
3. Samarbete javisst men med vem om vad? I Europa har vi en grundmurad tro på vår teknologiska överlägsenhet och upptäcker först (alltför) sent att utvecklingen gått ifrån oss. Nyheten om ett kinesiskt förslag att bygga höghastighetsjärnväg i Sverige illustrerar väl hur vi fallit i slummer på det området.
Men det hastar att försöka få ihop det Sternska pusslets tre bitar så att hela bilden blir synlig och attraktiv.
Källa: Fourfact.se
Priset på förädlade trädbränslen har ökat något under andra kvartalet 2015, medan priserna på skogsflis och biprodukter varit mer stabila. Det visar de preliminära uppgifterna, enligt ny statistik från Energimyndigheten.
Källa: Energimyndigheten.se
De har slagit till igen – Konjunkturinstitutet (KI). De har denna gång yttrat sig över Energimyndighetens förslag avseende klimat- och energirådgivning och hävdar sin vanliga ståndpunkt – att det inte finns några “marknadsmisslyckanden” att bota och därmed behövs naturligtvis inga styrmedel, inga åtgärder. I Miljörapporten, som läst deras utlåtande, lyder rubriken “Oklar nytta med energi- och klimatrådgivning”
Konjunkturinstitutet anser att det saknas en grundläggande analys som på ett övertygande sätt kan motivera styrmedlet i form av energi- och klimatrådgivning. I rapporten utgår Energimyndigheten ifrån att energi- och klimatrådgivning är ett väl etablerat styrmedel, utan att närmare granska dess kostnadseffektivitet.
Vi som minns KIs egen analys som hävdade att bensinpriset borde vara över 40 kronor litern för att vara samhällsekonomisk optimalt och att detta var en bättre lösning än andra styrmedelsförslag kan bara sucka i undran över vad man kan mena med “grundläggande analys”.
Dock handlar Energimyndighetens förslag om så kallade informationsbrister och just sådana är ibland (även enligt KIs synsätt) godkända som marknadsmisslyckanden. Men om man betänker att möjligheten för oss människor att kunna ha fullständig koll på våra handlingsmöjligheter och att korrekt behandla information så är det mera rimligt att säga att informationsbrist alltid föreligger! (http://fourfact.se/images/uploads/ECEEE2015Nilsson.pdf). Den är vår arvedel – vårt normaltillstånd.
Och så slår det en! Kanske borde just KI bedömas med samma slags måttstock som de själva tillämpar!? Vilken (samhälls-)nytta gör en myndighet som bara ständigt upprepar neoklassiska textboksförklaringar i sin granskning av vad andra gör? Den gångna sommaren har vi hört rapporter från vissa bostadsområden där “ordningsmän” granskar och korrigerar sina grannars klädsel så att den uppfyller självuppställda ortodoxa regler. Visst får man samma intryck här?
Källa: Fourfact.se