Energimyndigheten föreslår i dag regeringen att investeringsstödet för solel till villor och bostadsrättsföreningar kan slopas. Stödet till företag och lantbruk föreslås vara kvar.
Energimyndigheten föreslår i sin rapport att investeringsstödet till villor och bostadsrättsföreningar tas bort ”eftersom det redan finns flera styrmedel för den som vill satsa på solel”. Rot-avdraget går att använda vid installation och sedan årsskiftet finns skattereduktionen som ger 60 öre per kilowattimme för den el man säljer till nätet. Priserna på solceller har också sjunkit kraftigt på senare år, skriver Energimyndigheten i sitt pressmeddelande.
Världsnaturfonden har gjort ett upprop riktat till innovatörer och entreprenörer och som inleds med de självmedvetna orden “We are the disruptors” (Vi är omstörtarna). Det låter lite grann som namnet på ett punkband eller en farlig dinosaurietyp , men är i sammanhanget en kul signal på att vi befinner oss i en brytningstid.
Bara för några år sedan användes “disruptive technology” närmast som en benämning för science fiction, men om ni tittar på listan över undertecknare så finner ni många som är mycket närvarande i tid och rum. Rentav på en plats nära dig!
Man kan läsa listan också som en verifikation på sanningshalten i den rapport som sett att ländernas åtaganden (INDC) inför Parismötet är ett startskott för en våg av innovationer och som bryter den negativa trenden i klimatfrågan, “Beyond the Numbers: Understanding the Transformation Induced by INDCs”
Det finns mycket sanning i Blandarens gamla påstående om utvecklingen (se rubrik)!
I Infrastrukturkommissionen rapport är förslagen för VA är betydligt mer skissartade än för sektorer som väg och järnväg. De saknar underliggande analys och utelämnar dessutom viktiga frågor.
RAP (The Regulatory Assistance Project) påminner om ett uttalande av Wayne Gretzky och som känns som om det kunde stämma även för energikommissionens arbete. “En god ishockeyspelare åker efter pucken, en stor spelare åker dit där pucken kommer att vara!” Kommissionen är påtagligt inriktad på att kolla var pucken kommer att vara.
Men en del av de råd de får från olika håll handlar mera om var pucken är. Inte minst gäller det de som med trosvisshet ger rådet att politikerna skall hålla tassarna bort och låta marknaden sköta allt själv. Utan någon hänsyn till att de produkter som behövs inte ännu finns i den omfattning som behövs eller med de priser och prestanda som gör dem attraktiva. Marknaden vet var pucken är och den kan hjälpa till att fixa att den kommer dit där den skall vara, men den har påtagliga svårigheter att fixa det själv.
En annan variant av dessa råd är att ställa upp en motsättning mellan å ena sidan marknad och å andra planekonomi. Ett gammalt demagogiskt trick, men samtidigt vill de som uttalar denna magiska formel att politikerna skall bestämma vilken leveranssäkerhet ett energisystem skall ha! Varför det? Är inte det otillbörlig inblandning?
Det är värt att påminna om att marknaden är en bra tjänare men en dålig herre.
Energikommissionens seminarier är väldig spännande och instruktiva och i allmänhet täcker de flera olika infallsvinklar på de problem och lösningar som kan finnas. Det senaste handlar om hur väl energimarknader fungerar och hur väl de kan fungera med ett framtida system vars tekniska utformning kan komma att se radikalt annorlunda ut.
Inte oväntat så hade man ett antal nationalekonomer som sjöng marknadernas lov i olika tonarter men i vissa avseenden tappade de fokus ordentligt. En av dem hävdade att de tyska insatserna för vind och sol inte hade behövts och att det varit en stor snedvridning av marknaden. Ungefär som om dessa tekniker bara legat där och varit tillgängliga utan att marknaden fått möjlighet att lära sig och utveckla teknik och sänka kostnader. Ett riktigt paradmisstag!
Energiministern ställde lyckligtvis den relevanta frågan om man idag skulle haft den mängd förnybar energi i världen som man har om det inte hade funnits stödsystem som byggt upp volymen. De berörda ekonomerna retirerade under något oordnade former!
I debatten deltog lyckligtvis också andra personer som på olika sätt kunde sätta ett mera holistiskt perspektiv på ämnet och visa hur en utvecklingskedja kunde byggas upp.
Nu finns Energiläget 2015. Energiläget är Energimyndighetens publikation och statistiksamling som ger en samlad bild av utvecklingen på energiområdet i Sverige.
Energiläget innehåller information om användning och tillförsel av energi, energipriser, energimarknader och bränslemarknader liksom aktuell energi- och klimatpolitik.
Energimyndigheten har lanserat sin nya hemsida. Bland nyheterna finns en flik om energieffektivisering. Här hittar företag, offentliga verksamheter och konsumenter information om hur man kan sänka sin energianvändning.
Här finns också information om energieffektivisering i byggnader, lagar och regler som styr på området samt vilka pågående program och uppdrag som Energimyndigheten arbetar med.
Aktuella stöd och bidrag som finns att söka för att sänka sin energianvändning listas också.
En intressant fransk studie har tittat närmare på de nationella rapporter (INDC) som nu sänds in för Parismötet, “Beyond the Numbers: Understanding the Transformation Induced by INDCs” De ser hur de aktiviteter som aviseras kan utgöra underlag för både nationell och internationell utveckling av teknik och innovationer som leder längre än till att bara stanna vid två graders uppvärmning. Deras slutsats:
The Paris agreement should foster the development of national deep decarbonisation pathways by 2018.
Key finding: the INDCs will accelerate and consolidate a significant transition in the electricity sector and in energy efficiency in the next 15 years, driving innovation and reduced costs.
En orsak till detta är att man ser kopplingar och beroenden som gör att åtgärderna som vidtas inte bara påverkar målet klimat utan flera andra angelägna behov som energisäkerhet och luftföroreningar och i förlängningen hälsa och ekonomisk utveckling. Kort sagt det som vi ibland kallar “plusvärden” (multiple benefits) när vi pratar om energieffektvisering.
Lösningen ligger redan i korten men vi ser den inte (ännu). Intressant och hoppfullt!
Twitter kan i värsta fall bli till ett tjatter där man undrar om inte de som skriver hade kunnat ringa sina kompisar istället. Bruket av hashtaggar, och andra hänvisningar kan ibland bli nästa parodiska. Ta till exempel den här raden:
“#Ditten sager att AB KöpochSälj #Dutten…dn.se/tomtarna/2015/……#svtyck #tick #tack @omnihartid #pengar”
Den är en omskrivning av ett riktigt twitter där jag ersatt hänvisningarna med påhittade men jag lovar att originalet inte är särskilt mycket lättare att dechiffrera.
Men det kan finnas riktigt spännande information som förmedlas. Till exempel det här från IEAs nye chef Fatih Birol. Här kan man ana att ett riktigt spännande meddelande är på väg och det kommer nog i deras nästa oljemarknadsrapport (aviserad till den 13 novmeber). Kanske använder han twitter som försöksballong?
Själv skulle jag nog ha skrivit chans istället för risk men visst är det intressant att oljeindustrin är på tillbakagång?
Fredagen den 23 oktober hade miljöminister Åsa Romson kallat till ett dialogmöte med textilbranschen hos Miljö- och energidepartementet. Bakgrunden till dialogmötet är att regeringen nu intensifierar sitt kemikaliearbete med särskilt fokus på att minska riskerna med kemikalier i människors vardagsmiljö. Ett prioriterat område är textilier.
Forskningen genomfördes under vinterhalvåret 2012-2013 och 2013-2014 och har publicerats i Proceedings of Indoor Air 2014, Hong Kong.
Passivhusen hade bättre värden inom nästan alla områden jämfört med de nya, konventionellt byggda husen. Exempelvis var halten av formaldehyd klart lägre i passivhusen. I passivhusen hade man inte heller de fukt- och mögelproblem som kunde konstateras i 30 procent av de konventionellt byggda nya husen.
Andelen flyktiga organiska ämnen (TVOC) var dock högre i passivhus än i nybyggda, konventionella bostäder.
Luftomsättningen anses i allmänhet vara otillräcklig i majoriteten av de svenska bostäderna enligt olika studier.
Kranvattentävlingen 2015 avgjordes i riksdagen igår och Bromölla står som vinnare! Juryn utsåg dessutom Timrås kranvatten som Norrlands godaste och Västerås till Svealands godaste.
FIT (Feed In Tariffs) jämfört med TGC (Tradeable Green Certificates) ————————————-
Från IEA:s “Deploying Renewables: Principles for Effective Policies- 2008”
