Boka in 20 januari för konferensen Avlopp och växtnäring i den hållbara bebyggelsen – från tätort till landsbygd. Konferensen är ett samarrangemang med SKL, Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Avfall Sverige och Svenskt Vatten.
Källa: Svenskt vatten
Idag den 30 november samlas världens länder i Paris. Målet är att innan den 11 december för första gången enas om ett juridiskt bindande klimatavtal om utsläppsbegränsningar som innefattar världens alla länder.
Källa: Svenskt vatten
Källa: Fourfact.se
Nu duggar nya stöd för energieffektivisering tätt. EEF borde jubla, eller? Njae, det beror på. Stödet till energikartläggning i små och medelstora företag tycker vi är bra. Det uppmuntrar fler att göra energibesiktningar och lönsamma åtgärder specifika för just den byggnaden /verksamheten kommer upp på bordet. Det är bra.
Klimatklivet och ”Skolmiljarden” som är två nya investeringsstöd är vi däremot kritiska till vad gäller energieffektivisering. Här finns nämligen inga krav överhuvudtaget, mer än att åtgärden ska leda till energieffektivisering.
EEF hade velat se betydligt tuffare krav än så. Ett minimikrav för att få stöd för energieffektiviseringsåtgärder borde vara att en energikartläggning finns. Utöver det hade vi önskat en viss teknikhöjd, eller en utmanande energieffektiviseringsnivå för att få stöd. Det hade gett utveckling i branschen och ännu bättre energiprestanda på produkter och system på sikt. Synd att beslutsfattarna missade denna chans!
Energikartläggning Energimyndigheten beviljar max 50 000 kr för att genomföra en energikartläggning. Stödet gäller små och medelstora företag samt jordbruk. Energikartläggningen ska bland annat visa vilka lönsamma åtgärder som finns.
Klimatklivet Genom Klimatklivet kan man nu söka pengar för konkreta klimatinvesteringar inom till exempel transport, avfall, bostäder och energi. Stödet söks hos Naturvårdsverket eller Länsstyrelserna.
Upprustning av skollokaler Boverket är ansvariga för det nya stödet till skollokaler. Syftet är att förbättra arbetsmiljön och samtidigt minska miljöpåverkan.
Inlägget Tre nya stöd för energieffektivisering dök först upp på EEF.
Källa: Eef.se
Priserna för el, värme, avfall och vatten har höjts med i snitt 63 procent på 20 år. Samtidigt har övriga priser i samhället ökat med endast 22 procent. Och skillnaden mellan kommunerna är dessutom stor. Mellan den dyraste och billigaste kommunen handlar det om 11 880 kronor per år. Det visar årets Nils Holgersson-rapport, som nu har kartlagt taxor och avgifter för ett flerbostadshus i landets samtliga kommuner sedan 1996.
– Det är djupt bekymmersamt att se hur prisutvecklingen för el, värme, avfall och vatten varit omkring 200 procent högre än KPI de senaste 20 åren. Anledningen till den dramatiska utvecklingen är att det i regel rör sig om verksamheter med bristande konkurrens. Konsumenternas ställning är därför svag och möjligheten att påverka priserna är små, säger Mari-Louise Persson, ordförande i Nils Holgersson-gruppen, i ett pressmeddelande.
Inlägget Priserna för el, värme, avfall och vatten ökar mest dök först upp på EEF.
Källa: Eef.se
Sjukdomsutbrottet orsakat av Cryptosporidium i Östersund 2011 fick ett rättsligt efterspel genom att kammaråklagare Lars Magnusson vid riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål inför tingsrätten yrkade att kommunen skulle betala totalt 6 Mkr för miljöbrott och vållande till sjukdom genom att inte ha investerat i tillräckligt med säkerhetsbarriärer för mikroorganismer.
Källa: Svenskt vatten
Alltså skitkastning. Det kan nog inte finnas något annat ord för den artikel som Politico består oss med för att beskriva vad Energiewende i Tyskland kommer att föra med sig. Enligt Websters dictionary skall “sticker Shock” tolas som “a feeling of surprise and disappointment caused by learning that something you want to buy is very expensive”.
Underlaget för denna omtumlande insikt skall vara en studie som gjorts av Fraunhofer och som presenterades häromdagen. Men där hittar man inget som är särskilt upprörande snarare tvärtom.
Om chocken skulle bestå i att kostnaderna är uppseendeväckande höga så är väl artikelförfattarens jämförelser mera chockerande. Det är kostnaderna för att hålla den Grekiska ekonomin flytande eller USAs kostnader för Irakkriget som han menar skall illustrera kostnaderna för Energiwende. Om man någonsin sett hur päron ställs mot äpplen så är väl detta rekord? Eller som han själv troligen skull ha sagt “What does this have to do with the price of fish?”
Den expertis som sedan åberopas utgörs av de vanliga proteströsterna som torgför de vanliga synpunkterna och den andra sidan presenteras som profeter: “The Energiewende’s evangelists shrug off (such) concerns.”
Visst är det vinklat och sannolikt kommer vi att få se reflexer av det även i Sverige, med hänvisning till att det kommer från tongivande media, men är det journalistik?
Källa: Fourfact.se
Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter (SLVFS 2001:30) har uppdaterats vad gäller radioaktiva ämnen i dricksvatten. Uppdateringen innebär krav på att undersöka nya radioaktiva ämnen i dricksvattnet som tillägg i den utvidgade undersökningen.
Källa: Svenskt vatten
Det säljs ca 2 miljoner julgranar i Sverige. Om två miljoner granar har glödlampsljus drar de tillsammans ca 39 miljoner kilowattimmar, det motsvarar hushållselen i 6 600 småhus. Om två miljoner granar istället har LED-lampor i julgransslingan drar de tillsammans bara ca 4,7 miljoner kilowattimmar, det motsvarar hushållselen i 800 småhus.
Detta konstaterar Energimyndigheten i årets test av julbelysningen.
När det gäller ljusslingor är LED-lampor vanligast. Däremot är det fortfarande relativt vanligt med glödlampor i elljusstakar och julgransbelysningar.
Inlägget Julen lyses billigast upp med LED-lampor dök först upp på EEF.
Källa: Eef.se
Källa: Fourfact.se
Den 25 november anordnades ett seminarium i riksdagen om kommunala taxor för el, fjärrvärme, avfall och kommunalt VA. Seminariet leddes av Lars Eriksson (S) och Caroline Szyber (KD) och hölls med anledning av senaste Nils Holgersson-undersökningen.
Källa: Svenskt vatten
Statens VA-nämnd som sedan 1970 har prövat mål enligt vattentjänstlagen upphör den 1 januari 2016. Istället ska de fem mark- och miljödomstolarna pröva mål och frågor som regleras i lagen eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.
Källa: Svenskt vatten
“Liten har svårt att leda” är rubriken på DNs ledare och där får man sig till livs en lista över alla de svårigheter som framför allt några olika nationalekonomer brukar framföra. Energiwende i Tyskland är dyrt, små länders aktiviteter har bara litet genomslag i världen som helhet osv osv osv.
Det är kanske tur att världen och den tekniska utvecklingen inte styrs av ledarskribenter och dessa ekonomer. För om denna inställning vore mera utbredd skulle Bill Gates nog fortfarande sitta i sina föräldrars garage och leka med lödkolven. Kolumbus ättlingar skulle spankulera på Atlantkusten och undra över om det finns något bortom horisonten. Offer för den ekonomiska versionen av Jantelagen.
Man skulle nog inte heller gjort några teknikupphandlingar i Sverige! Vilket troligen haft någon påverkan på utvecklingen både för hushållsapparater, värmepumpar och även elbilar. Vi som gjorde det trodde nämligen att även små insatser kunde påverka!
Källa: Fourfact.se
En gång i tiden ägnade sig kyrkan åt att sälja avlatsbrev. Om man hade syndat kunde man (enligt wikipedia) få lindring på hinsidan genom att betala för sig i förväg “…varje synd gav ett visst antal år i skärselden och en avlat kunde minska antalet år”. Genom att handla med sådan förlåtelse uppstod en marknad. “Då avlaten är en sorts benådning och denna skedde frivilligt, hände det även att folk skickade med pengar och gåvor för att öka sin chans till beviljande”.
Om detta hade ägt rum idag skulle vi säkert också fått en debatt om syndneutralitet och syndeffektivitet på samma sätt som vi i miljösammanhang talar om teknikneutralitet och kostnadseffektvitet. Är alla synder lika värda lika mycket, eller måste man betala mer för ett äktenskapsbrott än för en svordom i kyrkan – vad är syndneutralt? Och vad är syndeffektivt? Kan jag kosta på mig att utebli från mässan och pröjsa med några Ave Maria eller ett tionde till församlingsprästen? Är det bättre att behålla en konstant låg syndnivå (lite småsvärande varje dag) eller skall man satsa på en radikal omställning (byta språkbruk helt)?
Låt oss efter denna utvikning i en fiktiv religionsanalogi gå direkt på ämnet – neutralitet och effektvitet – genom att titta på ett inlägg av Christian Azar för några år sedan. Han skriver:
….genom att utforma stödet för teknikutveckling på ett …. generellt sätt får vi faktiskt minimal teknikutveckling på köpet. Teknikneutrala styrmedel när syftet är att fostra fram ny mer avancerad teknik blir således närmast ett garanterat recept för att misslyckas med själva syftet med politiken.
Den missriktade euforin över att ha hittat kostnadseffektiva lösningar skymmer sikten mot att finna sådan som är hållbara.
Skall vi fortsätta synda eftersom det är billigt eller sätta in lite kraft på att bli bättre människor?
Källa: Fourfact.se
– Vi har inte haft någon effektbrist de senaste decennierna i Sverige. Däremot har det funnits störningar i elnätet som är nånting annat. Lennart Söder, professor KTH, reder ut begreppen i en debattartikel i Second Opinion och tar upp några vanliga missuppfattningar. Missuppfattningarna i effektfrågan kan leda till fel lösningar, menar han.
Lennart Söder avslutar sin debattartikel med att konstatera att ”Oavsett val av framtida elsystem så måste frågan om ”tillräckligt med effekt” få en hållbar lösning. En angelägen fråga, som också får stor inverkan, är om man kan ”lita på sina grannar”. Om varje land i Europa, oavsett mängd vind- och solkraft, alltid ska kunna klara sin egen försörjning utan att vara ”beroende av import”, så kommer det innebära en kraftig överutbyggnad av kapacitet eftersom det inte uppstår maximalt behov i alla länder samtidigt. Det är knappast ett rationellt sätt att bygga ut systemet.”
Inlägget Lennart Söder om bristen på ”effektbrist” dök först upp på EEF.
Källa: Eef.se