Det är svårt att inte bli förvirrad och kanske lite trött när nu klimatmötet i Paris gått igång. Media sköljer över oss med information (förhoppningsvis) men letar också efter sina ”vinklar” för att framstå som lite mera kunniga än de är.
Just när detta skrivs efter första dagen så överväger den positiva rapporteringen, med några få undantag, men det brukar förändras under resans gång. Det förefaller dock som om världens ledare verkligen ha för avsikt att få fram en fungerande överenskommelse denna gång. Och vad skulle det kunna betyda för oss? Vi som jobbar med effektivisering!
För det första så kan man redan nu se att de åtgärder som länderna aviserat i sina skriftliga förhandslöften (INDC) är otillräckliga. Men det kanske inte spelar så stor roll! De som verkligen har studerat löftena har sett att de trots allt är allvarligt menade och menar att de kan vara ett bra startskott till ytterligare utveckling. Särskilt för effektivisering. ”Innovationer och utveckling kommer att få en skjuts de närmaste 15 åren” skriver de.
Och redan för flera år sedan konstaterade IEA att enbart de privatekonomiskt lönsamma effektiviseringsåtgärderna är så stora att de nästa skulle klara hela uppgiften att nå tvågradersmålet! Så tsunamin är faktiskt redan på väg, men det hänger på oss att se till att det faktiskt blir av. God Jul och ett ännu Godare Nytt År!
I december 2013 upptäcktes att dricksvattnet från vattenverket Brantafors i Kallinge var förorenat av PFAS. Källan var flygflottiljen F17. Vattenverket stängdes omgående. Därefter har man gjort omfattande provtagningar av både vatten och de personer som druckit av vattnet.
– Energieffektivisering är en överlevnadsfråga, konstaterade professor Louise Trygg under den avslutande paneldebatten på EnergiRådgivarnas och EEF:s julmingel den 1 december, som inleddes med att diplom och blommor utdelades till de två som utsetts till Årets energirådgivare 2015.
Erika Arklöf – Årets energirådgivare 2015
Erika Arklöf, energi- och klimatrådgivare i Storumans kommun, känner sig mycket uppmuntrad över att få utmärkelsen Årets energirådgivare 2015, men är samtidigt riktigt arg över framtidsutsikterna:
– Vi har kampanjer och bra aktiviteter med fokus på hållbarhet i exempelvis högstadieskolorna och jobbar hårt med samåkningsprojekt, och därför är det skittråkigt rent ut sagt att vi inte kommer att kunna fortsätta med att jobba på lokal nivå från och med 2017.
Energimyndigheten kräver som bekant i sin översyn av stödet till den kommunala energi- och klimatrådgivningen att rådgivningen i mindre kommuner ska samordnas mellan kommuner som har färre än 18000 invånare.
Det kan möjligen fungera utmärkt i södra Sverige, men i Västerbotten och Norrbotten är avstånden stora och invånarantalet i kommunerna små.
– Den lokala känslan försvinner om man slår ihop kommunerna, menar Erika Arklöf, som inte vill sluta jobba med energieffektiviseringsfrågor i första taget.
– Den här utmärkelsen är ju i energikretsar lika stor som Nobelpriset, skämtade Mikael Gustafsson, energispecialist på Statens fastighetsverk som tillsammans med järngänget inom verkets energieffektiviseringsområde applåderades för det viktiga arbete som de gör.
– Offentliga sektorn ska gå före när det gäller energieffektivisering, sedan kan alla andra komma efter, sade Mikael Gustafsson.
Energispecialisterna på Statens fastighetsverk ifrågasätter gamla beprövade metoder med stor experimentlusta. Objekt att testa sin nyfikenhet på saknas inte; Statens fastighetsverk förvaltar över 3000 byggnader. Energieffektivisering är viktig, men byggnadernas kulturvärde väger alltid minst lika tungt i projekten.
Paneldebatt om och med Energikommissionen
Energikommissionens Lise Nordin (MP), Cecilie Tenfjord-Toftby (M) och Rickard Nordin (C) ställde upp för en stunds utfrågning om vilken vikt energieffektiviseringen har i kommissionens arbete.
Louise Trygg, expert på energisystem och professor i Linköpings universitet introducerades för dem av Lotta Bångens, vd i EEF, som tillsammans med Birgitta Govén, ordförande i EnergiRådgivarna höll i frågebatteriet.
Alla tre politikerna var ense om att det kommer att bli en bred överenskommelse, även om alla partier möjligen inte kommer att vara med på slutet.
– Än så länge har kommissionen inte börjat prata med varandra och förhandla om en överenskommelse utan är inne i en fas där vi för förutsättningslösa samtal och inhämtar information, sade Cecilie Tenfjord-Toftby.
Effekttopps-problematiken dominerar för närvarande debatten om hur energisystemen ska se ut i framtiden. Många tror att det alltid kommer att behövas mer energi. Där kommer bland annat visionen om 100 % förnybart in, en vision även för de tre i panelen. Dock har man lite olika uppfattning om tidpunkten för när målet ska vara uppnått. Rickard Nordin sade sig ha siktet inställt på 2040.
Lise Nordin menade att det är teknikutveckling och förutsättningar i ”verkligheten” som kommer att avgöra hur energisystemen utvecklas, snarare än att det skulle finnas partipolitiska, ideologiska hinder.
– Hur stor är exempelvis potentialen för att minska elvärmeanvändningen? undrade Lise Nordin.
Energieffektivisering glöms lätt bort i framtidsdebatten. Den syns inte lika påtagligt som solceller och vindkraftverk. Men det är i energieffektivisering framtiden ligger, menar Louise Trygg. Man bedrar sig om man stirrar sig blind på behovet av tillförsel av mer energi.
– Energieffektivisering är en fråga om överlevnad, framhöll Louise Trygg. De företag som inte inser det kommer inte att klara sig. För att få igång ett bra effektiviseringsarbete i ett företag krävs ett starkt engagemang från ledningen.
Lise Nordin avslöjade för övrigt under panelsamtalet att ett nytt förslag om PFE, program för energieffektivisering i energiintensiv industri, bereds på regeringsnivå, men kunde inte i dagsläget berätta om några detaljer i förslaget.
Obesvarade frågor om energieffektivisering!
Under paneldebatten dök det upp ett par frågor som förpassades till EEF:s och EnergiRådgivarnas blädderblock för vidare debatt och faktakoll.
Hur stor del av elvärmen i Sverige är värmepumpar? Vilka typer av värmepumpar är det? Hur mycket belastar elvärmen inklusive värmepumpar totala eleffekten i Sverige kalla vinterdagar?
Är det billigare att fasa ut effekttoppar genom bidrag till konvertering från direktverkande el än att arbeta brett i alla sektorer?
Den sk.”riksintresseutredningen” har idag presenterat sina förslag. Utredningen har sett över om de nuvarande riksintressena motsvarar dagens och framtidens behov och föreslår att grundvattenförekomst kan bli nytt riksintresse.
En gång om året uppmärksammar föreningen EnergiRådgivarna en person och en aktör som inspirerar oss alla att fortsätta kämpa för en hållbar, resurssnål livsstil. Årets energirådgivare 2015 är Erika Arklöf och Statens fastighetsverk!
Erika Arklöf är en engagerad och idérik energi- och klimatrådgivare i Storumans kommun och Statens fastighetsverk representerar en av landets viktigaste fastighetsförvaltare där kulturvärden och lägre energianvändning ska knytas ihop på bästa sätt. Båda pristagarna visar på ett konstruktivt nytänkande i sitt dagliga arbete.
Priset delas ut vid EnergiRådgivarnas julmingel hos Aktea, Munkbron 1, Stockholm tisdagen den 1 december 2015. Öppet hus från kl 17.
Frågor besvaras av Birgitta Govén, tel 070-210 14 44
Svenskt Vatten Utveckling (SVU) firar 25 år! Under åren har SVU stött forsknings- och utvecklingsprojekt inom VA-sektorn som tidigt lyft frågor av vikt och betydelse. Medel från de kommunala VA-organisationerna har genom SVU-projekt växlats upp och mångfaldigats och omfattning och kvalité på svensk VA-forskning ökat betydligt. Nu firar SVU sina första 25 år genom att bjuda in till en konferens 2–3 december.
Ja så är det igång. Klimatmötet i Paris. Vad det nu kommer att leda till. Vi sitter vid ringside och tittar storögt på de stora elefanternas dans.
Men eftersom det är i Paris kan man fundera över hur sofistikerade lösningarna kan göras, blir det Haute Couture eller vackrare vardagsvara – Dior eller H&M?
För energieffektvisering spelar det stor roll. Vi behöver utveckla H&M-produkten och göra effektvisering till något man kan köpa över disk, det vill säga som EnergiEffektviseringsFöretagen (http://www.eef.se) fixar. Effektvisering behöver anpassas till olika kunder och inte bara vara något som sitter på slimmade mannekänger.
Sverige har gjort sig ett rykte i världen på nya näringar och vi är en stormakt inom musik och dataspel, men även på konfektion. Och låt oss inte glömma “undret från Älmhult” (IKEA) eller fixaren från Insjön (Clas Ohlson). De inspirerar och vi borde kunna göra det även på en produkt som världen ropar efter – effektivare energianvändning.
