eceee har låtit göra en analys av hur effektiviseringsdirektivets artikel 8 om energikartläggningar i större företag efterlevs och kan förbättras.
En springande punkt är att direktivet kräver kartläggning men inte genomförande av de åtgärder som kartläggningen visar på. En observation som EEF också gjort tidigare.
Man tycks anta att företagen är allmänt omedvetna, men så snart det uppenbaras för dem att här finns en ekonomiskt attraktiv potential då hugger de som ilskna kobror.
Det är perspektivet om den ekonomiskt rationelle aktören. Det som spelat oss ett spratt i flera decennier. Det är naturligtvis bra om man får en bättre uppfattning om hur energieffektivisering skall bli synligt på företagens radarskärm och göras attraktivt genom att man förstår dess strategiska betydelse för företagens överlevnad och utveckling.
Men det som avgör om det är en pudding man lagat är om puddingen blir uppäten (the proof of the pudding is the eating)! Det är alltså genomförandet vi måste ha för ögonen.
eceee’s studie pekar också på att företagsstorleken kanske inte är det bästa sättet att skilja agnarna från vetet. Det finns många små företag med stor energianvändning och stor potential som borde tas med. I all synnerhet nu när idén om industrinätverk håller på att etableras och sprida sig.
Enligt biocidförordningen måste kloramin senast 1 september 2016 registreras hos EU:s kemikaliemyndighet som aktiv substans för dricksvattenberedning. Dricksvattenproducenter måste sedan efter en övergångstid köpa de ingående kemikalierna (natriumhypoklorit och ammoniumsulfat) från ett företag som registrerat kloramin.
TV4-Nyhetsmorgon idag om att fasa ut PFAS från alla konsumentprodukter – med Svenskt Vatten. Inslaget i Nyhetsmorgon är en uppföljare av Svenskt Vattens rapport om PFAS från december. Svenskt Vattens budskap är att alla butiker ska vara Fluorfria senast 2018.
eceee har låtit göra en analys av hur Energieffektiviseringsdirektivets (EED) artikel 8 om energikartläggningar i större företag efterlevs och kan förbättras.
”Man tycks anta att företagen är allmänt omedvetna, men så snart det uppenbaras för dem att här finns en ekonomiskt attraktiv potential då hugger de som ilskna kobror.
Det är perspektivet om den ekonomiskt rationelle aktören. Det som spelat oss ett spratt i flera decennier. Det är naturligtvis bra om man får en bättre uppfattning om hur energieffektivisering skall bli synligt på företagens radarskärm och göras attraktivt genom att man förstår dess strategiska betydelse för företagens överlevnad och utveckling.
Men det som avgör om det är en pudding man lagat är om puddingen blir uppäten (the proof of the pudding is the eating)! Det är alltså genomförandet vi måste ha för ögonen.”
eceee’s studie pekar också på att företagsstorleken kanske inte är det bästa sättet att skilja agnarna från vetet. Det finns många små företag med stor energianvändning och stor potential som borde tas med. I all synnerhet nu när idén om industrinätverk håller på att etableras och sprida sig.
IEA har sedan några år tillbaka granskat vad det är som händer när man energieffektviserar och har registrerat ett stort antal “Multiple Benefits” (PLUS-värden). Efter att under många år ha tvingats diskutera så kallade “rebound”-effekter det vill säga att man får en rekyl i sina effektviseringsåtgärder är det kul att se att man nu vänder på resonemanget och så att säga spänner hästen före vagnen istället. Visst kan man hävda att det ibland är så att en del av de eftersträvade vinsterna av effektvisering äts upp av ökad användning. Men det är viktigare att de åtgärder som vidtas för att till exempel öka produktiviteten medför minskad energianvändning.
Att tankarna på PLUS-värden börjat få fäste visas i att allt fler argumenterar för att ta in dessa PLUS-värden i kalkylen och därmed motivera ökad effektvisering. Nu senast UNECE. PLUS-värden har blivit the new black!
”Större ståhej för stålarna – Ännu effektivare energianvändning med mera utvecklade energitjänster” är namnet på den rapport som Hans Nilsson, ordförande i EEF, sammanställt och nyligen överlämnat till Miljömålsberedningens kansli. Miljömålsberedningen kommer att presentera sitt betänkande kring den 1 juni.
Det finns en stor outnyttjad och växande potential för effektivare energianvändning. Genom ett bättre resursutnyttjande kan vi få mera valuta för pengarna och samtidigt skapa både tillväxt och utvecklingsmöjligheter i effektiviseringsindustrin. För att ta potentialen i anspråk, och få större acceptans hos användarna, behöver rådande synsätt på marknadsaktörernas funktion omprövas så att myndigheter och effektiviseringsindustrin bättre kan möta användarnas intresse, möjligheter och behov, konstaterar Hans Nilsson.
”Vi på Ryska Posten älskar verkligen frisk luft, men vi påverkar miljön. Därför gör vi allt för att minimera vår miljöpåverkan och föregå med gott exempel. Vi vill helt enkelt vara den mest miljövänliga expresservice som finns!”
Det skriver företaget Ryska Posten på EEF:s Facebook-sida och tackar Lotta Bångens, vd på EEF, som gett Ryska Posten tre råd för att banta energiförbrukningen på kontoret.
Här är några enkla tips för det energi- och miljömedvetna företaget!
1100 stora företag har rapporterat till Energimyndigheten att de omfattas av lagen om energikartläggning. EKL. Men Energimyndigheten bedömer att många stora företag ännu inte registrerat sig hos Energimyndigheten. Dessa företag bör göra det omgående för att energikartläggningen ska hinna genomföras innan nästa rapportering första kvartalet 2017.
Det är företagens eget ansvar att utreda om de omfattas av lagen.
Större datacenter och byggnader för molntjänster är en global industri numera. I Luleå har Facebook just byggt sin andra hall och i Boden står den digitala valutan Bitcoins servrar. Google finns i Finland och Apple miljardsatsar i Danmark.
Gemensamt för datahallarna att de är extremt elintensiva, även om det svala norrländska klimatet gör kylningen av de värmealstrande serverhallarna mer energieffektiv. Fullt utbyggd med tre hallar kommer Facebooks anläggning i Luleå ha en elförbrukning i nivå med SSAB:s stålverk på andra sidan staden.
En idé som nu ska testas i försöksanläggningen är dataserverskåp på höjden placerade som torn för försöka få till samma självdrag som en skorsten genererar, förklarar Tor Björn Minde, platschef vid anläggningen och adjungerad professor vid Luleå tekniska universitet,.
– Lagra grejerna på höjden istället. Så då dras den varma luften upp med självdrag och då behöver man inte köra fläktar och då går det mindre energi, säger han.
Att hitta sätt så att närliggande byggnader kan ta tillvara på överskottsvärmen från hallarna är en annan idé som forskarna i Luleå vill utveckla.
– Det är ju väldigt svårt att nyttja den värma som kommer ut ekonomiskt så att det blir en affärsmöjlighet. Man kan inte konkurrera med andra sätt att producera värme in i fjärrvärmenät, säger Tor Björn Minde till Ekot.
Google fickStora Förnybarhetspriset 2016 av Svensk Vindenergi i november. En del av motiveringen lyder: ”Google tar ett stort klimatansvar genom att lägga över sina datorhallar på förnybar el.” OX2 bygger just nu etapp två av Maevaara vindpark – en av vindparkerna som Google tar sin förnybara el ifrån. Vindkraftsel från Sverige försörjer alltså Googles datorhallar i Finland.
Under ett antal år har elmarknaderna i flera länder förändrats. Ny förnybar energi och i någon omfattning effektviserad användning har sänkt priserna drastiskt. Ett resultat som också följer av att de många nya energikällorna inte kontrolleras av de gamla oligopolen utan är i andras ägo. Konkurrensen har ökat. De som kontrollerade de gamla marknaderna förlorade (och gnisslade tänder). Men kunderna tjänade på det!
Nu argumenterar man på sina håll för ny avancerad kärnkraft i miljardklassen. Dagens Industri har gjort sig till röst för dem.
Men vem tror man skall kunna sätta in några miljarder i riskabla investeringar i oprövad teknik? Vi ser några möjliga intressenter även om de också är tveksamma. Kinesiska staten i Hinkley Point i Storbritannen. Ryssland i Pyhäjoki i Finland. I Storbritannien med statssubventioner som säkerhet.
Oligopolen tycks vara på väg tillbaka och det i stor stil om dessa kärnkraftförespråkare får som de önskar! Vem är det som älskar oligopolmarknaderna så mycket?
