Alla medlemmar är välkomna på årsmötet den 19 maj kl 13 hos Ahlsell, Rosterigränd 12, våning 6 i Liljeholmen. Årsmötet kombineras med medlemsmöte med föredrag.
Jonas Ternström uppdaterar oss med senaste nytt om lagen om Energikartläggning i stora företag och Lotta Bångens berättar om nuläget och tidplanen för EEF:s auktorisation för energieffektiviseringsföretag.
Branschföreningen Svensk Solenergi ställer sig positiv till att förslaget om en omsättningsgräns för mervärdesskatt införs och anser att den föreslagna beloppsgränsen är på rätt nivå.
“By investing in energy efficiency technologies, we will modernise our country, strengthen innovation and the competitiveness of our economy, reduce our dependence on imported raw materials and … create sustainable jobs for our future employees.”
Till 2050 skall man ha minskat primärenergianvändningen med 50%, ökat andelen förnybar energi i systemet till att vara 60% och minskat koldioxidutsläppen med 80-95%.
Den stora skillnaden mellan Tyskland och Sverige ligger troligen i deras starka betoning av modernisering (innovationer och uthålliga jobb) snarare än bevarande av existerande industristruktur. Sedan får vi väl se om det är bättre att leda en utveckling eller att stå kvar och stampa på samma ställe, skriver Hans Nilsson, ordförande i EEF, på sin blogg Fourfact.
ICP, Investor Confidence Project, hjälper investerare och utvecklare av energieffektiviseringsprojekt att träffas i Barcelona 16-17 juni 2016. Hög tid att anmäla sig! Läs mer här
Tyskland tar nu nästa steg i sin energiomställning med en storsatsning på effektvisering (Deutschland macht’s Effizient) och de förklarar bland annat genom att knäsätta EUs motto “Efficiency First”. Ministern Sigmar Gabriel förklarar vad de vill åstadkomma:
“By investing in energy efficiency technologies, we will modernise our country, strengthen innovation and the competitiveness of our economy, reduce our dependence on imported raw materials and … create sustainable jobs for our future employees.”
Det skall innebära att man till 2050 skall ha minskat primärenergianvändningen med 50%, ökat andelen förnybar energi i systemet till att vara 60% och minskat koldioxidutsläppen med 80-95%.
Den stora skillnaden mellan Tyskland och Sverige ligger troligen i deras starka betoning av modernisering (innovationer och uthålliga jobb) snarare än bevarande av existerande industristruktur. Sedan får vi väl se om det är bättre att leda en utveckling eller att stå kvar och stampa på samma ställe.
En nästa övertydlig illustration till detta får vi när Konjunkturinstitutet (KI) kommenterar Miljömålsberedningen delrapport i ett inlägg i SvD. De vill inte att Sverige tar någon ledande roll därför att vi inte vet vad andra länder kommer att göra. Deras påståenden vill därutöver göra gällande att det finns någon stabil ekonomisk vetenskaplig konsensus ifråga om de samhällsekonomiska konsekvenserna vilket inte är fallet.
Miljömålsberedningens ordförande vederlägger deras påståenden i sin replik vilket samtidigt utgör ett inlägg som mera visar på den framtidsinriktade tyska vägen. Han visar också att det finns betydligt större ekonomaukoritet (exempelvis Nicholas Stern och New Climate Economy) att stödja sig på än KIs (lite provinsiella) utläggningar.
PS: Om Du vill följa det tyska energisparprogrammet finns det en sammanfattning över de olika delprogrammen på engelska. (Ännu inte uppdaterad med det senaste utspelet)
Regeringen ställer inga krav i nuläget på IMD, utan ger Boverket i uppdrag att åter följa upp frågan om individuell mätning och debitering av värme, kyla och tappvarmvatten (IMD) på lägenhetsnivå. Därför inför inte regeringen någon reglering i nuläget. Ett beslut som tas emot positivt av fastighetsbranschen, skriver tidningen VVS-Forum.
En obligatorisk IMD har fått skarp kritik av stora delar av bygg- och fastighetssektorn. Allmännyttans organisation Sabo uppskattar kostnaden för införande av värme- och varmvattenmätning till 15 000–20 000 kronor/lägenhet och driftkostnaden till 500–800 kronor per lägenhet och år.
– Det är glädjande att regeringen har lyssnat på branschen som samstämmigt har avrått från IMD som ett obligatorium, säger Magnus Everitt på bransch- och affärsjuridikavdelningen på Installatörsföretagen.
Energiminister Ibrahim Baylan (S) pekar på att regeringen inte kommer att införa några nya IMD-krav.
− Boverket får i uppdrag att se om ändrade ekonomiska förhållanden kan innebära skäl för att i framtiden införa individuell mätning i av värme och tappvarmvatten på lägenhetsnivå, säger energiministern, i ett pressmeddelande.
E3G gör en snygg liten uppställning där de slaktar några myter som de flesta av oss trott varit avlidna och balsamerade sedan länge. Men efter att ha tagit del av några samrådsövningar där bland annat svenska “intressenter” medverkat och luftat sin syn på att det inte behövs några speciella åtgärder, särskilt inte inom EU, så inser man att okunskap och ovilja kan hålla liv i gamla lögner länge.
Här återges myterna i förkortad form, känns de igen?. I E3Gs dokument, som kan laddas ned som pdf, finns också motsvarande sanningar!
MYTH: “We are doing enough already”
The International Energy Agency (IEA) estimates that an eightfold increase in current levels of energy efficiency investment is needed across the economy to 2040 to keep the EU on track to the ‘well below 2°C’ goal.
MYTH: “We have done as much as we can”
Almost half of the EU’s cost effective energy saving potential has been ignored by only setting the 2030 target at ‘at least 27%’.
MYTH: “It pays for itself, so there’s no need to regulate”
Huge barriers or market failures stand in the way, such as split incentives or the disincentive caused by high upfront costs. This affects consumer choices.
MYTH: “It’s too hard”
Well designed energy efficiency policies can have a big impact…..a car that is 25% more fuel-efficient typically saves its owner €5000 over its lifetime.
MYTH: “Pushing for more will crash the ETS”
The success of the EU Emissions Trading Scheme (ETS) will not depend on the EU’s progress on energy efficiency. ….more than 70% of future efficiency improvements to 2030 will come from sectors outside the ETS.
Det har skrivits spaltkilometrar om det men ändå händer så lite med investeringar i lönsam effektvisering. Nu anar dock Clean Energy Finance Forum att klimatet förbättras – Marknaden tinar upp säger de och hänvisar till en amerikans rapport.
Artikeln de skriver är bra men rapporten är mest en upprepning av gammalt önsketänkande. Vill man se mera aktion skall man titta på vad ICP (Investor Confidence Project) har för sig och i vilket EEF medverkar.
IEA noterade problemet med investerarnas bristande insikter i sin WEIO 2014 där de skrev:
• In contrast to traditional energy-supply investment, energy efficiency investments offer expectations of future cost savings rather than an asset generating a specific cash flow.”
Det är inte lätt att lära gamla hundar sitta men ICP har i alla fall ett träningskoncept.
There might be cheaper and more effective ways of achieving environmental goals than taxes and regulations. Detta citerades ur en uppsats av Elke Weber på denna sida häromdagen. Ett synsätt som kommer från den gren av ekonomin som brukar kallas beteende-ekonomi (Behavioural Economics) och som ofta gensäger det synsätt som vanligen företrädes av svenska myndigheter när de funderar kring styrmedel för energi, klimat och miljö.
Vi får ytterligare en ledtråd från samma gren av ekonomisk kunskap när en avhandling från San Diego tittat på hur miljöengagerade människor reagerar på vilka insatser de är beredda att göra själv. Forskarna finner att man får bättre respons när människor uppmanas att agera samfällt än när budskapet görs individuellt. “Vi” är mera engagerande än “Du”! – Making climate change all about ‘you’ doesn’t work for anyone.
Det är absolut nödvändigt att bryta den klassiska nationalekonomiska hegemonin i Sverige och få till stånd något som liknar Britternas Behavioural Insight Team, BIT. Och få en nationell samordnare för energieffektvisering. Om vi vill ha resultat vill säga. Och det vill vi väl?
Tio miljarder energieffektiva lampor av hög kvalitet ska nå ut på den internationella marknaden inom kort. Det är det gemensamma målet för den globala klimatsatsningen Global Lighting Challenge (GLC). Sverige antar Belysningsutmaningen med siktet inställt på att öka andelen energieffektiva belysningslösningar i samhället.
– Med dagens lampor och system kan vi halvera elanvändningen för belysning i Sverige. Vi ska därför höja kunskapsnivån och underlätta övergången till energieffektivare belysning för enskilda aktörer, säger Erik Brandsma, generaldirektör på Energimyndigheten.
– Vi kommer att inleda en fördjupad dialog med företag, regioner, kommuner, organisationer och statliga aktörer för att uppmuntra till deltagande i Belysningsutmaningen, säger Carl-Martin Johborg, projektledare för utmaningen.
Framtiden för det svenska energisystemet är inte en isolerad fråga, utan ingår i ett sammanhang om hur vi tänker kring utveckling av transporter, bostäder, jobb och vårt landskap. Olika drivkrafter i samhället leder till olika typer av energisystem. Energimyndighetens rapport Fyra framtider – energisystemet efter 2020, är ett omfattande analysarbete som visar upp fyra möjliga scenarier för framtidens svenska energisystem.
Med de fyra framtidsscenarierna Forte, Legato, Espressivo och Vivace gör Energimyndigheten nedslag runt 2035 och blickar fram mot 2050.
