Sedan i våras är det obligatoriskt för större delen av Skanskas projekt att räkna på klimatpåverkan utöver parametrarna kostnad, kvalitet och tid.
– Det finns andra branscher som kommit längre i sitt klimatarbete, men vi är i ett intressant skede just nu, säger Joel Ambré, projektchef på Skanska Fastigheter Stockholm till tidningen Byggindustrin.
Joel Ambré förklarar att det är först nu som Skanska har kunskap och möjlighet att på ett systematiskt vis arbeta för att minska klimatpåverkan från byggprocessen.
Skanskas beräkningar visar att lejonparten av klimatpåverkan kommer från betong och stål. På tredje plats finns transporter.
Framöver kommer Skanska att kräva en EPD av sina leverantörer. EPD är en miljövarudeklaration som gör det möjligt att jämföra olika produkters miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv.
– Vi letar leverantörer som använder stor andel förnybar energi i sin tillverkning och som använder en stor andel återvunnet material, säger Nils Resvik, projektingenjör på Skanska Sverige.
Nils Resvik berättar att projektet, efter att ha vägt ihop informationen i EPD:erna med kostnader och andra faktorer, sannolikt kommer att välja fönster med träram i stället för metallram. Målet är också att välja armering tillverkad vid Celsas fabrik i Norge, hellre än i någon av Celsas andra fabriker. I Norge har Celsa nämligen effektiviserat sin tillverkning, och dessutom har de tillgång till en större andel förnybar el än Celsas andra fabriker har.
Besöket gav en bra inblick i hur industriföretag kan jobba för att bli mer energieffektiva.
– För vår del är det oerhört värdefullt att få ta del av företagens perspektiv kring energieffektivisering, säger Linnéa Svanström medarbetare i EEF.
– Förutom rundvandring i två verkstadslokaler fick vi lyssna till hur viktigt men också svårt det kan vara att driva igenom förändringar. Nätverkets energiexpert gav dessutom företagen bra tips på vad som är viktigt att tänka på vid en energikartläggning, berättar Linnéa Svanström.
Företag som deltar i ett nätverk får
Hjälp och stöd med att genomföra en energikartläggning eller uppdatera en befintlig samt genomföra de åtgärder som energikartläggningen resulterat i.
Hjälp med att söka ekonomiskt stöd för exempelvis energikartläggning.
Tillgång till 150 timmars expertrådgivning från nätverkets energiexpert där företaget får kontinuerligt stöd i arbetet med energieffektivisering.
Erfarenhetsutbyte och kunskapsöverföring med andra företag.
Information om forskning på området, lagstiftning och ekonomiska stöd som finns att söka.
Hjälp med att komma igång med ett systematiskt och strukturerat energiarbete.
Stöd och utbildning genom nätverksträffar i att arbeta med energiledning.
– De som äger andelar i solcellsparker eller vindkraftverk borde också få ta del av skattelättnader, skriver representanter från bland annat Hyresgästföreningens Riksförbund, Sveriges Konsumenter och nätverket 100% förnybart.
”Regeringen har lovat att se över möjligheten att ge även större solanläggningar skattelättnader, vilket innebär att vi nu kan fokusera på det vi anser vara en ännu viktigare fråga, men som knappast har uppmärksammats av vare sig media eller politikerna. I dag är det långt ifrån alla hushåll som har möjlighet att bli egna producenter av förnybar el. Många villaägare har ett olämpligt tak för solceller och ännu fler har en olämplig tomt för vindkraftverk. Framförallt utesluts Sveriges drygt två miljoner lägenhetshushåll. Är det rimligt att boendeformen ska få styra vem som omfattas av stödet?”
En omställning från ett energikrävande fossilsamhälle till ett grönt uthålligt kommer naturligtvis att innebära att vissa jobb försvinner OCH att nya kommer till. Euractiv försöker spetsa till detta förhållande med en rubrik som om det vore en stor nyhet.
Omställningar kan vara omvälvande om stundtals smärtsamma men de kan ofta inte undvikas. Min barndoms Malmö är radikalt annorlunda nu men
Intressant att se vad den goda medietäckningen av Paralympics kan föra med sig. Nu kliver en för de flesta av oss okänd värld in i våra vardagsrum via TV-skärmen och vi får se att olika funktionshinder inte innebär något mera än en prestation på lite annorlunda sätt än vad vi är vana vid. Själv undrar jag över en blind kille som springer 200m på 23 sek med ledsagare. De flesta av oss skulle inte ens som unga kommit i närheten av ett sådant resultat. Eller bordtennisspelarna som är snabbare än kobror i sina slag.
Kommer dessa insikter att föra något med sig också på andra områden? Det borde det verkligen för inte minst när det gäller vanliga i vardagen förekommande apparater så designas de utan en tanke på att många av oss (kanske de flesta) kommer att ha svårt att hantera dem. Die Welt i Tyskland skriver om att moderna hushållsapparater är svåra för synskadade att hantera. Touchscreenen är ett gissel inte bara för blinda utan även för många av (oss) äldre som dels har svårt att se den och dels har svårt att förstå vad f-n symboler och funktioner betyder.
Har ni någon gång provat att vara den siste som lämnar ett mötesrum och känt att ni borde släcka ljuset? Bara för att hitta en panel med konstiga symboler? Eller på ett hotellrum sätta rätt temperatur i duschen? Då vet ni vad jag menar!
Vad sysslar de med på designkurserna på våra tekniska högskolor? Eller har de inte några?
Citatet är från IPEECs direktör Benoit Lebots presentation av G20-planen för effektvisering nyligen. G20 har producerat vad de kallar EELP (Energy Efficiency Leading Programme) som antagits av deras energiministrar och som apostroferats av toppmötet nyligen.
Arbetet fokuserar på sex olika områden med tillhörande arbetsgrupper:
* networked devices, through the Networked Devices Task Group (NDTG);
* transport, through the Transport Task Group (TTG);
* finance, through the Energy Efficiency Finance Task Group (EEFTG).
* buildings, through the Buildings Energy Efficiency Task Group (BEET);
* industrial energy management, through the Energy Management Working Group (EMWG) and the Energy Management Action Network Task Group (EMAK);
* electricity generation, through the High Efficiency Low Emissions Task Group (HELE).
Som alltid kan man fundera över hur effektivt sådan grupper arbetar men under Benoits kärleksfulla ledning kommer de inte undan!
Och att G20 alltmer får en ledarroll understryks av FN-uttalandet vid senaste mötet:
At a G20 summit United Nations Secretary-General Ban Ki-moon welcomed the conference’s focus on sustainable development and climate change, urging all countries to take early action on these.
Indignationen flödar – med rätta- över hur KI hanterat frågorna kring superkirurgen. Men finns det inte risk att vi har liknande tänkesätt på våra egna områden och rentav i vår omedelbara närhet? Är inte den här sortens grupptänkande ganska utbrett? Ett grupptänkande där någon tongivande person med stark ställning och hög profil tar över tänkandet för gruppen som helhet och dominerar i kraft av sin ställning eller stjärnstatus?
Ett övertydligt exempel är den så kallade Enron-affären i USA där många småsparare och anställda förlorade sina slantar och pensioner till följd av manipulativt beteende av några få personer i ledningen och styrelsen. Man lät sig förledas och hoppades att de i kraft av sin ställning skulle ha rätt när de förespeglade lysande framtida vinster. Marleen O’Connor har omsorgsfullt visat hur det hela gick till i “The Perils of Groupthink”
Och är det inte kusligt likt vad vi ser i Storbritannien där alla varningsklockor ringer för kärnkraftbygget Hinkley Point men det ändå verkar som om man var beredd att starta jordens dyraste byggnad?
Eller när “ledande näringslivsföreträdare” och befryndade organisationer hävdar att Sveriges framtid hänger på kärnkraftutbyggnad och man samtidigt blundar för de stora effektiviseringsresurser man har inom sina egna företag?
Grupptänkandet är ingen isolerad företeelse även om det ibland får större och mera alarmerande konsekvenser.
The Pipe is a proposed marine spa and water filter. Inside, visitors could enjoy hot and cold thermal saltwater baths. Above it, solar panels would produce the energy to pump seawater through an electromagnetic filtration system below the pool deck to create fresh water. The system is designed to produce 4.5bn liters of drinkable water annually. Artists: Abdolaziz Khalili, Puya Kalili, Laleh Javaheri, Iman Khalili, Kathy Kiany (Khalili Engineers) from Vancouver, Canada.
Photograph: Land Art Generator Initiative
Vi måste se den bistra sanningen i vitögat. De fakta vi ständigt jagar efter och försöker presentera som argument för att kunna påverka och ändra våra meningsmotståndares inställning i olika miljörelaterade frågor biter inte. Tvärtom de kan bidra till att motståndet hårdnar. Det framgår av en artikel i New York Times baserad på en uppsats av forskare med anknytning till beteendeekonomin, “How people update beliefs about climate change”.
De finner att när man presenterar fakta så har vi en benägenhet att acceptera dem som sanna om de underbygger vad vi väntar oss och hoppas på men förkasta dem om de går i motsatt riktning.
Talesättet att “fakta talar för sig själv” är helt enkelt inte sant! Om vi vill övertyga någon måste vi troligen “översätta” fakta till något som mottagaren tycker är viktigt och som är i samklang med dennes syn på tingens ordning. Till exempel: “Effektivare energianvändning innebär ökad valfrihet och mindre beroende av importerade bränslen”, eller “Effektivare energianvändning medför ökad sysselsättning och starkare industriell utveckling”. Eller något!
Fakta är viktiga för underbyggnaden men otillräckliga som argument.
