ICP, Investor Confidence Project, hjälper investerare och utvecklare av energieffektiviseringsprojekt att träffas i Barcelona 16-17 juni 2016. Hög tid att anmäla sig! Läs mer här
Inlägget Experter i energieffektivisering på ”Investor Days” i Barcelona dök först upp på EEF.
Källa: Eef.se
Tyskland tar nu nästa steg i sin energiomställning med en storsatsning på effektvisering (Deutschland macht’s Effizient) och de förklarar bland annat genom att knäsätta EUs motto “Efficiency First”. Ministern Sigmar Gabriel förklarar vad de vill åstadkomma:
“By investing in energy efficiency technologies, we will modernise our country, strengthen innovation and the competitiveness of our economy, reduce our dependence on imported raw materials and … create sustainable jobs for our future employees.”
Det skall innebära att man till 2050 skall ha minskat primärenergianvändningen med 50%, ökat andelen förnybar energi i systemet till att vara 60% och minskat koldioxidutsläppen med 80-95%.
Den stora skillnaden mellan Tyskland och Sverige ligger troligen i deras starka betoning av modernisering (innovationer och uthålliga jobb) snarare än bevarande av existerande industristruktur. Sedan får vi väl se om det är bättre att leda en utveckling eller att stå kvar och stampa på samma ställe.
En nästa övertydlig illustration till detta får vi när Konjunkturinstitutet (KI) kommenterar Miljömålsberedningen delrapport i ett inlägg i SvD. De vill inte att Sverige tar någon ledande roll därför att vi inte vet vad andra länder kommer att göra. Deras påståenden vill därutöver göra gällande att det finns någon stabil ekonomisk vetenskaplig konsensus ifråga om de samhällsekonomiska konsekvenserna vilket inte är fallet.
Miljömålsberedningens ordförande vederlägger deras påståenden i sin replik vilket samtidigt utgör ett inlägg som mera visar på den framtidsinriktade tyska vägen. Han visar också att det finns betydligt större ekonomaukoritet (exempelvis Nicholas Stern och New Climate Economy) att stödja sig på än KIs (lite provinsiella) utläggningar.
PS: Om Du vill följa det tyska energisparprogrammet finns det en sammanfattning över de olika delprogrammen på engelska. (Ännu inte uppdaterad med det senaste utspelet)
Källa: Fourfact.se
Energin i Norden enligt NETP 2013
Källa: Fourfact.se
Regeringen ställer inga krav i nuläget på IMD, utan ger Boverket i uppdrag att åter följa upp frågan om individuell mätning och debitering av värme, kyla och tappvarmvatten (IMD) på lägenhetsnivå. Därför inför inte regeringen någon reglering i nuläget. Ett beslut som tas emot positivt av fastighetsbranschen, skriver tidningen VVS-Forum.
En obligatorisk IMD har fått skarp kritik av stora delar av bygg- och fastighetssektorn. Allmännyttans organisation Sabo uppskattar kostnaden för införande av värme- och varmvattenmätning till 15 000–20 000 kronor/lägenhet och driftkostnaden till 500–800 kronor per lägenhet och år.
– Det är glädjande att regeringen har lyssnat på branschen som samstämmigt har avrått från IMD som ett obligatorium, säger Magnus Everitt på bransch- och affärsjuridikavdelningen på Installatörsföretagen.
Energiminister Ibrahim Baylan (S) pekar på att regeringen inte kommer att införa några nya IMD-krav.
− Boverket får i uppdrag att se om ändrade ekonomiska förhållanden kan innebära skäl för att i framtiden införa individuell mätning i av värme och tappvarmvatten på lägenhetsnivå, säger energiministern, i ett pressmeddelande.
Inlägget Boverket gör ny utredning om IMD i lägenheter dök först upp på EEF.
Källa: Eef.se
E3G gör en snygg liten uppställning där de slaktar några myter som de flesta av oss trott varit avlidna och balsamerade sedan länge. Men efter att ha tagit del av några samrådsövningar där bland annat svenska “intressenter” medverkat och luftat sin syn på att det inte behövs några speciella åtgärder, särskilt inte inom EU, så inser man att okunskap och ovilja kan hålla liv i gamla lögner länge.
Här återges myterna i förkortad form, känns de igen?. I E3Gs dokument, som kan laddas ned som pdf, finns också motsvarande sanningar!
MYTH: “We are doing enough already”
The International Energy Agency (IEA) estimates that an eightfold increase in current levels of energy efficiency investment is needed across the economy to 2040 to keep the EU on track to the ‘well below 2°C’ goal.
MYTH: “We have done as much as we can”
Almost half of the EU’s cost effective energy saving potential has been ignored by only setting the 2030 target at ‘at least 27%’.
MYTH: “It pays for itself, so there’s no need to regulate”
Huge barriers or market failures stand in the way, such as split incentives or the disincentive caused by high upfront costs. This affects consumer choices.
MYTH: “It’s too hard”
Well designed energy efficiency policies can have a big impact…..a car that is 25% more fuel-efficient typically saves its owner €5000 over its lifetime.
MYTH: “Pushing for more will crash the ETS”
The success of the EU Emissions Trading Scheme (ETS) will not depend on the EU’s progress on energy efficiency. ….more than 70% of future efficiency improvements to 2030 will come from sectors outside the ETS.
Källa: Fourfact.se
Klipp från säljmaterial från SolarCity och som visar hur man hanterar topplaster.
Källa: Fourfact.se
Det har skrivits spaltkilometrar om det men ändå händer så lite med investeringar i lönsam effektvisering. Nu anar dock Clean Energy Finance Forum att klimatet förbättras – Marknaden tinar upp säger de och hänvisar till en amerikans rapport.
Artikeln de skriver är bra men rapporten är mest en upprepning av gammalt önsketänkande. Vill man se mera aktion skall man titta på vad ICP (Investor Confidence Project) har för sig och i vilket EEF medverkar.
IEA noterade problemet med investerarnas bristande insikter i sin WEIO 2014 där de skrev:
• In contrast to traditional energy-supply investment, energy efficiency investments offer expectations of future cost savings rather than an asset generating a specific cash flow.”
Det är inte lätt att lära gamla hundar sitta men ICP har i alla fall ett träningskoncept.
Källa: Fourfact.se
There might be cheaper and more effective ways of achieving environmental goals than taxes and regulations. Detta citerades ur en uppsats av Elke Weber på denna sida häromdagen. Ett synsätt som kommer från den gren av ekonomin som brukar kallas beteende-ekonomi (Behavioural Economics) och som ofta gensäger det synsätt som vanligen företrädes av svenska myndigheter när de funderar kring styrmedel för energi, klimat och miljö.
Vi får ytterligare en ledtråd från samma gren av ekonomisk kunskap när en avhandling från San Diego tittat på hur miljöengagerade människor reagerar på vilka insatser de är beredda att göra själv. Forskarna finner att man får bättre respons när människor uppmanas att agera samfällt än när budskapet görs individuellt. “Vi” är mera engagerande än “Du”! – Making climate change all about ‘you’ doesn’t work for anyone.
Det är absolut nödvändigt att bryta den klassiska nationalekonomiska hegemonin i Sverige och få till stånd något som liknar Britternas Behavioural Insight Team, BIT. Och få en nationell samordnare för energieffektvisering. Om vi vill ha resultat vill säga. Och det vill vi väl?
Källa: Fourfact.se
Källa: Fourfact.se
Energimyndigheten har fått i uppdrag från regeringen att göra en nationell kraftsamling inom belysningsområdet – som en del av Sveriges medverkan i det globala initiativet Global Lighting Challenge (GLC). Med effektiva belysningslösningar går det att behålla och till och med sänka elanvändningen och samtidigt öka användningen av belysning globalt.
Tio miljarder energieffektiva lampor av hög kvalitet ska nå ut på den internationella marknaden inom kort. Det är det gemensamma målet för den globala klimatsatsningen Global Lighting Challenge (GLC). Sverige antar Belysningsutmaningen med siktet inställt på att öka andelen energieffektiva belysningslösningar i samhället.
– Med dagens lampor och system kan vi halvera elanvändningen för belysning i Sverige. Vi ska därför höja kunskapsnivån och underlätta övergången till energieffektivare belysning för enskilda aktörer, säger Erik Brandsma, generaldirektör på Energimyndigheten.
– Vi kommer att inleda en fördjupad dialog med företag, regioner, kommuner, organisationer och statliga aktörer för att uppmuntra till deltagande i Belysningsutmaningen, säger Carl-Martin Johborg, projektledare för utmaningen.
Inlägget Sverige antar ”Belysningsutmaningen” dök först upp på EEF.
Källa: Eef.se
Energianvändning 2050 jämfört med dagens, Forte – 100%, Legato – 65%, Espressivo och Vivace – 85%
Källa: Fourfact.se
Framtiden för det svenska energisystemet är inte en isolerad fråga, utan ingår i ett sammanhang om hur vi tänker kring utveckling av transporter, bostäder, jobb och vårt landskap. Olika drivkrafter i samhället leder till olika typer av energisystem. Energimyndighetens rapport Fyra framtider – energisystemet efter 2020, är ett omfattande analysarbete som visar upp fyra möjliga scenarier för framtidens svenska energisystem.
Med de fyra framtidsscenarierna Forte, Legato, Espressivo och Vivace gör Energimyndigheten nedslag runt 2035 och blickar fram mot 2050.
Här analyserar Hans Nilsson, ordförande i EEF, rapporten på sin blogg.
Inlägget Vilken framtid för vårt energisystem? dök först upp på EEF.
Källa: Eef.se
Energimyndigheten har nu lanserat sin studie om hur energisystemet kan se ut efter 2020. Eller rättare sagt hur olika det kan se ut eftersom de visar fyra olika scenarier. Det är intressant läsning och man anar att författarna haft ganska kul när de tillåtit sig att spekulera i hur man med olika utvecklingsinriktningar och prioriteringar i samhället kan utforma framtiden på olika sätt.
Metoden är inte ny. Shell gjorde redan i slutet av förra seklet (det är inte så länge sedan) och har sedan följt upp i samarbete med World Energy Council med två huvudinriktningar till 2050(kallade Jazz och Symphony). Men det oaktat så är det en bra metod eftersom den innebär att man kan studera olika element i utvecklingen. För läsaren är det också en nyttig övning i att tänka igenom vad det är för krafter som verkar i olika riktningar och hur de kan påverkas.
Energimyndigheten lånar också sin framställning från musikens värld och betecknar sina scenarier med musiktermerna Forte (stark), Legato (sammanbundet), Espressivo (utrycksfullt) och Vivace (livligt). Det leder väl tanken i symfonisk riktning och där ett verk kan vara sammansatt av olika delar, i olika satser. Redan i inledningen börjar man nämligen undra över beskrivningen av Forte och Legato där den förra sägs prioritera låga priser, säker tillgång och jobb och den senare för minskad miljöpåverkan och global rättvisa. Utgör dessa båda inriktningar ett motsatspar? Går det inte att säkra miljö och rättvisa med låga priser (eller snarare kostnader) och säkra jobb – göra dem båda till en helhet?
Scenariot Forte innehåller dessutom tydliga inkonsistenser. Man säger sig prioritera låga och stabila elpriser men det skall ske genom en utbyggnad av kärnkraft med både generation III och IV! (Ordet var billig sa Bill, det var ett billigt ord sa Bull, skärp er sa elaka Hans). Förklaringen tycks ligga i att elkunderna skall ta kostnaden (dock inte industrin) och betala en “atompremie” (deras eget ord)! Samma metod som Energiewende i Tyskland men där användes pengarna till teknikutveckling av förnybar energi så att kostnaden för den succesivt sjönk. Det som kallas lärinvesteringar vilket knappast lär föreligga för kärnkraften.
Det är dock glädjande att man så starkt betonar behovet av energieffektivisering
Energieffektivisering möjliggör ett hållbart energisystem
I våra scenarier är energieffektivisering, i till exempel byggnader och industrier och genom minskad bränsleanvändning i fordon, en viktig faktor i omställningen till ett hållbart energisystem. Genom energieffektivisering i energisystemets alla delar kan energianvändningen och energiförluster minska kraftigt, vilket även bidrar till att minska energisystemets miljöpåverkan.
Därför skall vi inte (just nu) peka på att man från myndighetens sida flera gånger slirat på detta. Vi tar det en annan gång!
Däremot kan man påminna om namnet på Pizzerian i Mosebacke Monarki och som också hade ett musikaliskt tema “Allegro ma non troppo” (Livligt men inte för mycket)
Källa: Fourfact.se
Snart startar en omfattande global belysningskampanj. Den är inspirerad av “Clean Energy Ministerial” (CEM) som är ett amerikansdominerad organisation som vill väl men som har en tendens att tänka fel! Nu vill de få fart på energiomställningen vad gäller belysning och på typiskt amerikanskt sätt skall det ske fort och stort – 10 mijarder lampor av LED-typ skall ut på marknaden och fort skall det gå.
The Global Lighting Challenge is a race to reach cumulative global sales of 10 billion high-efficiency, high-quality, and affordable lighting products (such as light-emitting diodes – LEDs) as quickly as possible.
De som deltar i CEM dras med för vem vill väl vara dyster och nejsägare när de stora grabbarna skall visa hur det skall gå till. Så Sverige ställer upp naturligtvis.
Och visst låter det bra? det finns ju en massa kvar att göra på belysningsområdet! Men den helt avgörande frågan är om det skall ske med snabbtorkande bredspackling? LED-lampor säljer praktiskt taget sig själva idag så det är inte så många som tvekar i butiken inte ens när det gäller hushållen. Kommer de som ändå håller tillbaka att göra slag i saken om de får billigare lampor och kommer de att vara tillgängliga på platser där de som tvekar handlar? Är det pris eller tillgänglighet som övertygar dem? Vilka är nyckelkonsumenterna (nischmarknaderna)? och är det en fråga om lampor eller är det belysning inklusive styrsystem som är viktigare?
Massor av kvistiga överväganden att göra och som vore värda att ta tag i till exempel på det sätt som Brittiska BIT gör för att nå fram med rätt budskap i rätt tid till rätt person. Det som de kallar EAST (Easy, Attractive, Social and Timely). Ytterst handlar det om att nå den potential som ligger för fäfot och se till att den utnyttjas och att de som fattar beslut där dras med i den stora OMSTÄLLNINGEN.
Lite mera Brittisk eftertänksamhet och mindre Amerikansk hurtighet skulle man önska sig. Törs vi hoppas att det svenska upplägget blir sådant?
Källa: Fourfact.se
Det är märkligt att se och höra den traditionella energindustrins låsningar vid sin egen hegemoni. Länge diskuterades deras inställning till energieffektivisering i termer av systembolagsinställning. Många av dem var motståndare till energisparande därför att det skulle minska deras försäljning. Idag har de flesta av dem insett (om än med viss motvilja) att i framtiden är det bättre att diversifiera. Att bistå kunderna med effektvisering och egenproducerad energi och att tjäna sitt levebröd inte bara på kilowattimmar utan även på service. Det är bra!
Men teknikutvecklingen kan göra även detta synsätt obsolet. I Euractiv diskuteras en modell med en ännu mera diversifierad marknadsbild (förkortat nedan).
* Plant owners: A large portion of these continue to be (groups of) individuals, mainly owning roof-top solar PV, on-shore wind and biogas plants.
* Grid operators: In a liberalised energy market, grid operators are responsible for keeping their grid balanced and thus guarantee a reliable supply of electricity.
* Investors: Especially very large-scale projects, such as solar PV parks or off-shore and on-shore wind farms, will likely be backed by corporate investors or big utilities,
* Energy suppliers: In the future, there might be a large number of suppliers with a sales focus and little involvement in the workings of the energy market.
* Digital utilities: They will focus on doing traditional energy industry work in a digital environment. This means that they network a large number of decentralised (renewable) energy plants and dispatch them smartly.
Den enkla versionen är att framtidens energiföretag kan vara din granne men den mera utvecklade är att det är Du själv tillsammans med din granne! Oavsett vilket så borde vi vara mera ifrågasättande när de gamla företagens företrädare tar munnen full och berättar “hur det ligger till”.
Källa: Fourfact.se