Energieffektiv.com

Författararkiv: Energieffektiv.com

Ännu effektivare energianvändning forts.2 (Utveckla för Framtiden)

Leave a Comment

Skall man räkna ut framtiden eller räkna bort den? Det råder ingen brist på utredningar som vill visa vilken framtid som är mest lönsam. Nu senast kom ett PM från Energikommissionens kansli som jämför kostnaderna för en “uppsnofsad” drift av befintlig kärnkraft med kostander för ny förnybar energi.

Det är som att jämföra en kalkyl för en begagnad rekonditionerad Volkswagen med en Tesla. Naturligtvis finns ingen kalkyl för det allra billigaste alternativet, effektivisering. Eller om man så vill åka kollektivt och vara med i bilpool istället för att ha en rostig Folka.

Därför kan man undra om det är en fråga om att räkna ut framtiden eller att räkna bort den?

Om man hellre vill räkna med framtiden så bör första alternativet vara effektivisering. Det skulle innebära att Sverige ställde sig i framkant för att utnyttja och utveckla de potentialer som finns och som ger nya jobb och exportmöjligheter.

Här följer fortsättning 2 av sammanfattningen om hur man får mera nytta från varje kWh
——————-
Ännu effektivare energianvändning forts. 2(Utveckla för Framtiden)

4. En omdaning av energisektorn medför nya industriella möjligheter där nya tekniska lösningar utformas. Det som idag är bästa tillgängliga teknik behöver utvecklas ytterligare vilket fordrar ett nära samarbete mellan medvetna kunder och intresserade leverantörer vilket kan ske i så kallade teknikupphandlingar.

De nya produkterna behöver få fäste på marknaden vilket ofta fordrar uppbyggnad av volymer och större marknader än vad enskilda länder kan mobilisera. IEA har emellertid till sitt förfogande drygt 40 stycken så kallade Implementing Agreements där man kan samverka mellan länder och andra intresserade parter. Sverige har traditionellt varit en viktig partner i IEA och bör intensifiera sin medverkan bland annat baserat på den specifika kompetens man besitter som teknikupphandlare.

5. Det behövs en helhetssyn (systemsyn) på hur energisystemet skall kunna ställas om till både optimalt och uthålligt utnyttjande av resurserna. Detta som motverkan till den uppdelning som myndigheter och aktörer uppvisar idag.

Den gällande svenska målsättningen för effektivisering har en olämplig utformning genom att knytas till BNP-utvecklingen (intensitetsmål) vilket till och med kan innebära att det uppnås utan att någon effektivisering ägt rum. Detta avviker från EUs målformulering.

För att vi skall kunna leverera inom ramen för det åtagande vi har inom EU behövs både en målsättning som är i överensstämmer med EUs och en nationell samordning av myndigheternas resurser. En nationell samordnare, med årligt rapporteringsansvar, bör tillsättas.

6. Myndigheterna måste presentera regelverk som mobiliserar och motiverar effektiviseringsindustrin och slutanvändarna till att ta tillvara resurserna. Detta bör ske genom byggnadsregler som ger vägledning men också uppmuntrar till att gå längre och pröva nytt. Möjligheterna för kommunerna att sätta egna krav bör återinföras och vara ett led i den teknik- och marknadsutveckling som skapar framtidens effektiviseringsindustri.

Deklarationer och kartläggningar skall ge handfast stöd till en process av förbättringar och inte bara begränsas till att ge upplysning om status vid ett givet tillfälle. Ansträngningar utöver det vanliga bör kunna belönas och uppmuntras med förmånliga villkor till exempel med ROT-stöd.

7. Ett system med ”Vita Certifikat” bör utformas och ersätta det tidigare PFE-systemet för industrin och för större förbrukare och som innebär att energiföretag och effektiviseringsindustrin motiveras och mobiliseras till genomförande av åtgärder i nivå med EUs effektiviseringsdirektiv. Sådana certifikat skulle innebära att man fokuserar på att ge kundnytta för lägsta kostnad och utgör ett komplement till de certifikat som finns idag och endast omfattar energitillförseln.

8. Slutanvändarna måste ges bättre möjligheter och större trygghet för sina beslut genom att de kan förstå dagens luddiga prissignaler och istället få ”en räkning-ett pris” samt genom auktorisation-certifiering få större klarhet i vad leverantörer av effektiviseringstjänster – produkter innebär. För vanliga kunder är effektivisering attraktivt men komplicerat

9. De nya tekniska möjligheterna kommer att ge kunderna större möjligheter att vara delaktiga i energisystemets funktion. Så kallade smarta nät är ett sätt. Det kan innebära att man önskar vara delaktig i energiproduktion med egna anläggningar men också att man kan styra och påverka sin egen användning och vara flexibel (genom så kallad ”demand response”). Effektiviseringsindustrin måste utveckla nya produkter och tjänster som erbjuder bredare service för att möta sådana önskemål.

Källa: Fourfact.se

Ännu effektivare energianvändning forts. (Användare, myndigheter och NYTTA)

Leave a Comment

Pratar vi om samma sak och med samma språk? Effektivisering är svårare än energitillförsel eftersom det handlar om att påverka många människors användning och mängder av beslut varje dag. Därför är de enkla “formler” som används i den energidiskussion om priser som styrmedel inte tillräcklig. För de flesta av oss är det inte en fråga om kilowattimmar utan om den NYTTA vi får från energin när den “stoppas in” i installationer. Insikten om detta är mycket begränsad i den ström av rapporter vi får från myndigheter och departement. Det är hög tid att ändra på det!

Men också att utbudet av “energitjänster” måste utvecklas. Var köper man, av vem och med vilka garantier? EnergiEffektiviseringsFöretagen finns för att förbättra marknaden

Här följer fortsättningen av sammanfattningen om hur man får mera nytta från varje kWh——————-

Ännu effektivare energianvändning forts. (Användare, myndigheter och NYTTA)
1. Grunden för att åstadkomma en förändring är att förstå hur den mesta centrala aktören kunden/användaren fungerar och vad som är viktigt för denne. Användarens beslut fattas merendels med bristfälligt underlag och med enkla tumregler.

För användaren är det nyttan/ändamålsenligheten som är viktig. ”Lönsamhet” är svår att bedöma och ekonomisk rationalitet blir underordnad eller abstrakt. Erbjudandena till kunden är ofta svåröverskådliga för denne. Åtgärder bör inriktas på att skapa en metodik som stegvis leder till att resursanvändningen effektiviseras. ”Det är inte svårt – bara komplicerat”

Kunden behöver bättre stöd för sina beslut så att värdet av åtgärderna blir synligare och högre.

2. Myndigheter (och departement) måste börja agera utifrån en mera realistisk uppfattning om hur marknadens aktörer fungerar. ”Beteendeekonomin” bör vara utgångspunkt för att aktivt söka finna former för hur incitament (nudges) utformas så att effektivisering blir den första och prioriterade åtgärden. Erfarenheterna från Brittiska BIT bör stå som modell för att utforma ändamålsenliga styrmedel.
Alternativet är att vi bygger ut energitillförsel som fordrar stora resurser men som fortsätter att försörja en överstor energianvändning där en alltför stor del inte ger tillräcklig nytta.
Myndigheterna bör samordnas bättre i sin utövning genom att man tillsätter en nationell samordnare för effektivisering. Denne skall årligen rapportera till regeringen hur det samverkande arbetet med energiomställningen fortskrider.

3. Användaren söker energins nytta (ljus, kraft, värme, kyla) vilket man får av kombinationen energi + den installation/apparatur som man har. Installationerna kan ha olika verkningsgrad (=vara mer eller mindre effektiva). Användarna har mycket olika förutsättningar för att göra goda val.

Det behövs ett bredare utbud från effektiviseringsindustrin och som bättre matchar den mångfald av kundkategorier som finns, från små till stora, från rena lekmän till kompetenta. Även många kompetenta saknar kapacitet och tvingas i sitt dagliga värv prioritera andra arbetsuppgifter än att hushålla effektivt.

Det innebär att flera produktleverantörer måste identifiera ”energitjänster” som en affärsmöjlighet för dem och forma allianser med (var-)andra.

Utveckling av affärslösningar bör också sökas i en horisontell integration (kombination av tekniker för effektivisering och även kombination med t.ex. lokal energiförsörjning). Därutöver kan man behöva utveckla former för tillhandahållandet så att trygghet och funktion säkerställs över en längre tidsperiod vilket kan ske genom auktorisation, servicekontrakt, delning och kollektiv upphandling etc.
————-

För den som vill se hur principen “efficiency first” kan tillämpas har The Coalition for Energy Savings” gjort en sammanställning.

Källa: Fourfact.se

Ännu effektivare energianvändning med mera utvecklade energitjänster

Leave a Comment

I söndagens DN restes förslaget att man skall ta fram en färdplan för ett energisystem med 100% förnybart. Undertecknat en Energiministern och av MPs företrädare i Energikommissionen. En sådan färsplan bör rimligen ha som startpunkt “effektivisering först” (Efficiency First) det vill säga det samma som utgör grundplåten för EUs energiunion.

Ett material med sådant innehåll och som lämpar sig utmärkt väl som grund för en färdplan har nyligen levererats till Miljömålsberedningen och vars sammanfattning kommer att presenteras här i några avsnitt med början nu.

Ännu effektivare energianvändning med mera utvecklade energitjänster
Det finns en stor oexploaterad potential för energieffektivisering och, som om den kunde utnyttjas, skulle innebära ökad tillväxt, flera jobb med större spridning över landet, minskad ekonomisk sårbarhet, bättre miljö och nya industriella möjligheter. För att nå dithän måste flera aktörer engageras och nya allianser mellan företag som är verksamma inom, och nära, energisektorn skapas.

Energieffektivitet händer dock inte av sig själv och det finns heller inget gyllene styrmedel som löser alla problem. Det handlar snarare om ett mera målinriktat samarbete mellan tre typer av aktörer, Myndigheterna, ”Effektiviseringsindustrin” och Kunderna/Användarna. Nyckelordet för deras samverkan bör vara att åstadkomma en helhet av alla de många bitar som behövs för att få mesta möjliga (energi-)nytta för pengarna – ” Ännu effektivare energianvändning med mera utvecklade energitjänster”.

Energieffektivisering är lönsam i sig själv. Den behöver inga bidrag men väl stöd för att bli mera ändamålsenlig.

Det finns en naturlig fragmentering på marknaderna där varje aktör gör sitt så gott man kan och med goda syften, men denna fragmentering skymmer också helheten. Nytta kan skapas med mera energi, men också med mindre, eftersom nyttan fordrar inte bara energi utan även en installation vars komponenter kan vara mera eller mindre väl valda. I dagens marknad saknas i stor utsträckning den översikt som behövs för att delarna skall kunna sammanfogas på bästa sätt.

För att mobilisera delarna måste vi ifrågasätta en del av det tankegods som styr dagens åtgärder. Det handlar om att:
• Vi måste bli bättre på att förstå hur kunderna tänker. Effektivisering är inte svårt men det är komplicerat. Det är så många åtgärder som skall sättas samman till en fungerande anläggning och åtgärderna måste genomföras under lång tid. Varje omställningstillfälle måste utnyttjas
• Vi måste sluta att prata enbart om hur lönsamt det är och istället också prata om andra fördelar som hör till (PLUS-värden) såsom, bekvämlighet, trygghet, produktivitet, offentliga utgifter och hälsa.
• Vi måste paketera tekniska lösningar från flera olika leverantörer till fungerande system som kompletteras succesivt över tiden och på ett sätt som ger kunden en trygg leverans. Affärsmodellerna måste bli bättre
• Vi måste få myndigheterna att samverka istället för att ensidigt tjata om hur viktigt priset är. I synnerhet när vi inte har något enhetligt energipris att förhålla oss till. Det behövs en nationell samordning med årligt rapportansvar till regering och riksdag.
• Vi måste arbeta med energisystemet och se till att det levererar nytta (ljus, kraft, värme) och inte kilowattimmar
• Vi måste få styrmedel som fungerar på kundens villkor. Ett exempel från England visar att lönsam vindsisolering inte blev av förrän man också erbjöd tjänsten att röja undan bråte på vinden!

Källa: Fourfact.se

Rikta kemikaliekrav mot anslutna och inte mot reningsverk

Leave a Comment

Myndighetern ska rikta krav som rör kemikalier mot verksamheter som är anslutna till det kommunala ledningsnätet. Det är där som det går att vidta åtgärder. Kraven ska inte riktas mot reningsverket. Detta framgår av Mark- och miljööverdomstolens tidigare dom T7843-13 .  Samma domstol har nu funnit att MPD:er inte ska ställa villkor om att reningsverk ska kartlägga uppströms liggande…

Källa: Svenskt vatten

Uppströmsarbete-Örebros reningsverk får kvalitetspris

Leave a Comment

Reningsverket i Örebro är vinnare av kommunens kvalitetspris Nya steg 2015. De får priset för sitt uppströmsarbete som minskar skadliga ämnen i avloppsvattnet. Arbetet ger mindre miljögifter till Hjälmaren och ett renare slam som återför mull och näringsämnen till jordbruksmark. Utvecklingsarbetet bidrar starkt till en bättre miljö för örebroarna.

Källa: Svenskt vatten

Klimatet i president-racet

Leave a Comment

Det finns väl ingen som missat dramatiken i det Amerikanska president-racet. Och troligen inte heller var de olika pretendenterna står i olika frågor. Möjligen har vi inte fått klart för oss hur massivt “klimatförnekandet” är bland de republikanska kandidaterna. De försöker alla överträffa varandra i kärnfulla uttalanden om hur mycket de misstror de vetenskapliga beläggen.

* Trump: Climate Change Is A Hoax, And A “Money-Making Industry.”
* Cruz: “Big Government Politicians” Like “Pseudoscientific Theory” Of Climate Change Because They Want “Massive Government Control Of The Energy Sector, The Economy, And Every Aspect Of Our Lives.”

Den ende som avviker är Kasich:  I Believe That Climate Change Is Occurring, But I Don’t Know “To What Degree” Humans Impact It; “My Philosophy Is That We Are Here To Take Care Of The Environment, But Not To Worship The Environment.”

De demokratiska kandidaterna har en annan inställning och stöder sig inte bara på vetenskapen utan även på andra auktoriteter
* Clinton “Pope Francis Is Right … We Must Lead The Charge” To Act On Climate Change.
* Sanders: Paris Climate Agreement Was A “Step Forward” But It “Goes Nowhere Near Far Enough.

Källa: Fourfact.se