På samma sätta förhåller det sig med de låga gaspriser som USAs industri upplever (som resultat av fracking) och som alltför många av världens ledare avundas och vill bli delaktiga av. De feltolkar nämligen låga energipriser och tror att det ger bättre konkurrenskraft.
Tyska analytiker vid kfW visar att det förhåller sig tvärtom. Dessa priser håller tillbaka produktiviteten och utvecklingen av USAs industri i jämförelse med den Tyska. Det är nämligen inte energipriserna som är problemet utan energikostnaderna, det vill säga priset multiplicerat med mängden. En effektivare industri köper mindre mängd och får därmed lägre kostnader.
eceee har refererat rapporten och sammanfattar:
…the paper suggests that low energy prices may actually act as an impediment to undertaking measures to make the industry more energy efficient and resilient to price fluctuations and high prices.
eceee har också kallat energieffektivitet för Europas svar på skiffergasen och gjort en rapport på temat där man pekar på behovet att fokusera på rätt sak (kostnad) istället för fel (pris). Kan vi förhoppningsvis också få den svenska diskussionen riktad på rätt sak?
PS Ja titeln på detta inlägg är en omskrivning av ett slitet påstående om övergående värme i brallan
Remissen har nu kommit om Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om återföring av fosfor. Remissvaren ska ha kommit in till Miljödepartementet senast den 28 februari 2014. Svenskt Vatten tar just nu fram ett preliminärt remissvar som kommer att läggas ut på hemsidan i början av december. Svenskt Vatten vill uppmana sina medlemmar att dels komma med synpunkter på Svenskt Vattens preliminära remissvar senast den 10 januari och dels skriva ett eget remissvar som skickas till Miljödepartementet senast den 28 februari 2014.
Sveriges Radios Vetenskapsradion Klotet sände den 6 november ett reportage om Regeringsuppdrag fosfor och vilka konsekvenser de föreslagna reglerna kan innebära.
Under hösten har Ahlsell med samarbetspartners turnerat med ”Energieffektiv”, ett 20-tal heldagsseminarier där man informerat om lönsamma investeringar inom el, vvs och kyl. Nu är man halvvägs, på väg söderut, så än finns det plats för dem som är intresserade … Läs mer →
Energimyndigheten har beslutat att avsätta ca 69 miljoner kronor till grundforskning med energirelevans inom natur- och teknikvetenskap i sitt samarbete med Vetenskapsrådet.
Vi i Svensk Solenergi gläds åt det faktum att det finns fler än vi som är övertygade om solenergins förträfflighet och gratulerar uppfinnaren Petra Wadström till Polhemspriset 2013.
Energimyndigheten bjuder in till seminarium den 3 december om utnyttjande av industriellt överskottsvärme – forskningsaktiviteter i Sverige och internationellt.
I fjol användes el motsvarande 18,7 TWh för uppvärmning och varmvatten i bostäder och lokaler. Merparten, 78 procent, av denna energi användes i småhus. I lokaler användes 15 procent av elvärmen och 7 procent i flerbostadshusen. Det visar statistik för … Läs mer →
Energimyndigheten och Svensk Fjärrvärme AB genomför tillsammans forskningsprogrammet Fjärrsyn. I denna utlysning välkomnas projektansökningar inom några utvalda forskningsområden inom programmet Fjärrsyn. Sista ansökningsdag är 17 december 2013.
De som bor i nybyggda betonghus kan ofta inte använda sin mobiltelefon inomhus. Problemet är främst det osynliga metallskikt som finns på alla energisnåla fönster. Frågan faller mellan byggbolagens och mobiloperatörernas stolar, visar tidningen Byggindustrins granskning. Dessutom uppges en betongvägg med … Läs mer →
Energimyndigheten har beviljat totalt 3,1 miljoner kronor till två projekt som ska förbättra framtidens skogsbruk. Företaget Fiberdrive får stöd till sin skogsmaskin med gasdrift. Projektet Flowcut, som drivs av företaget Mekfab Engineering utvecklar en maskin för avskiljning och ihopsamling av klena träd avsedda för skogsbränsle.
Det har nästan varit en etablerad sanning att de senaste årens minskning av växthusgasutsläpp beror på den ekonomiska krisen. Nu säger franska forskare att så är det inte! Det är istllet den snabba tillväxten i förnybar energi (sol och vind) som skall ha tacken för förändringen.
I konsekvens därmed skall heller inte en ekonomisk återhämtning innebära en avgörande ansträngning för klimatansträngningarna säger de. Samtidigt vill de göra gällande att om handelssystemet (ETS) för växthusgaser hade fungerat bättre så skulle det ha varit billigare än dagens åtgärder för förnybar energi. Det kan emellertid ifrågasättas!
Först därför att de lärinvesteringar som gjorts för att sol och vind skall kunna etablera sig på marknaden inte innebär att samma kostnader råder i framtiden. Stödsystemet med inmatningstariffer är byggt så att de skall minska i den takt som den nya tekniken blir billigare. För det andra speglar just ETS ineffektivitet att beslutsfattande på enbart ekonomiskt rationella grunder inte är optimalt. Någon sorts komplettering efter beteendeekonomiska principer verkar behövas.
Deras skepsis mot mera mångfacetterade mål i klimatpolitiken motsägs ju just av deras egna observationer om det existerande systemets otillräcklighet och att den kritiserade politiken för förnybar energi verkligen fungerat.
