Den tionde Nordiska dricksvattenkonferensen kommer att äga rum i Reykjavik 28-30 september 2016. Förslag på presentationer tas emot till 29 januari 2016.
Källa: Svenskt vatten
Den franske ordföranden för COP 21 citerade Nelson Mandela när han presenterade slutförslaget: ”Det verkar omöjligt ända tills det är färdigt”. Och nog överraskar förslaget lite grann. Plötsligt blev det hittills ”omöjliga” 2-gradersmålet till 1,5 grader. Och avtalet skulle bli tvingande. Bra – förhandlarna har tagit sitt ansvar och tycks mena allvar. Nu är det upp till oss att göra jobbet – vi som jobbar med effektivisering!
Det verkar också som om förhandlarna gett oss ett praktiskt handtag genom sina skriftliga förhandslöften (INDC). De som har studerat löftena i detalj menar att de kan vara ett bra startskott till ytterligare utveckling. Särskilt för effektivisering. ”Innovationer och utveckling kommer att få en skjuts de närmaste 15 åren” säger de.
Och redan för flera år sedan konstaterade IEA att enbart de privatekonomiskt lönsamma effektiviseringsåtgärderna är så stora att de nästa skulle klara hela uppgiften att nå tvågradersmålet! Så tsunamin är faktiskt redan på väg, men det hänger på oss att se till att det faktiskt blir av. God Jul och ett ännu Godare Nytt År!
/Hans Nilsson, ordförande i EEF
Inlägget Parismötet – starten på något nytt dök först upp på EEF.
Källa: Eef.se
Riksintresseutredningen presenterade förra veckan sina förslag. Att grundvatten nu kan bli riksintresse är positivt för att säkra en trygg dricksvattenförsörjning. Vattentäkter behöver dock starkare skydd.
Källa: Svenskt vatten
Det finns få frågor som så kan bringa folk i luven på varandra som den om mätning av energi och vatten eller (ännu värre) koldioxid. Är det lösningen på alla problem eller leder det till sedernas förfall?
Nu finns det kanske en medelväg när man försöker verifiera resultat av ätgärder och IEA DSM projekt 16 har ett förslag som presenteras och diskuteras i ett webinarium torsdagen den 16 december kl 15-16.
Measurement & Verification (M&V) is a prerequisite to assess the quantitative outcomes and performance of energy, water or CO2 saving measures and to translate ‘NWh’ into savings cash flows for financing and other purposes. Task 16 proposes simplified M&V approaches for electricity, heat, water or CO2 saving measures in combination with so called quality assurance instruments to verify the functionality and quality of ECMs, but not necessarily their exact quantitative outcome. We would like to introduce the concept and discuss applicability and limitations of these approaches.
PS: IPMVP has recently formed subcommittee to explore further options based on the Task 16 paper.
Källa: Fourfact.se
Nu är det dags att välja det bästa belysningsprojekt färdigställt under 2015. Juryn bedömer visibilitet, estetik, funktion, teknik och miljö, belysningsidé, komplexitet, genomförande och slutresultatet.
Energieffektivitet är ett självklart kriterium och energieffektiviseringsprojekt är varmt välkomna.
Tävlingen som arrangeras av Ljuskultur är ett bra tillfälle att marknadsföra sig och synas i media. En festlig prisutdelning blir det den 6 september 2016 i samband med Ljusdagen på Berns Salonger i Stockholm.
Tävlingsregler och ansökningsblankett finns via följande länk
Välkommen med ditt tävlingsbidrag senast den 16 januari 2016!
Här kan man läsa mer om vinnarna 2015
Inlägget Tävla om årets bästa ljusprojekt! dök först upp på EEF.
Källa: Eef.se
Fredagen den 27 november samlades cirka 150 personer i Folkets Hus i Stockholm för att fördjupa sig i styrmedel för framtidens energisystem. Presentationerna finns nu publicerade och filmerna från dagens alla pass kan ses på You Tube.
Lotta Bångens, vd för EEF, höll ett anförande om styrmedel för företag och konsumenter. Henne kan du se och lyssna på här. Hon börjar prata på 17:54 in på filmen!
Inlägget Styrmedel för framtidens energisystem – Energikommissionen dök först upp på EEF.
Källa: Eef.se
Källa: Fourfact.se
En “Think-tank” i Storbritannien föreslår att banker och finansiella institutioner skall “stresstestas” avseende sina möjligheter att hantera klimatrisker. Deras rapport har det passande namnet “The known unknowns”.
Idén är bra eftersom det skulle ge oss vanliga kunder och dödliga en möjlighet att förstå vilka risker våra pengar löper. Men visst ger det en kuslig känsla att de som tar bra betalt för att hantera våra slantar och som ofta motiverar att de skall ha höga bonusar för sitt enormt kvalificerade arbete kanske inte riktigt förstår vad de sysslar med? Eller är läskunniga?
Källa: Fourfact.se
När kommissionen i februari i år skulle informera om ambitionen med den så kallade energiunionen löd det så här:
’‘It is necessary to fundamentally rethink energy efficiency and treat it as an energy source in its own right, representing the value of energy saved. As part of the market design review, the Commission will ensure that energy efficiency and demand side response can compete on equal terms with generation capacity.’‘
A Framework Strategy for a Resilient Energy Union with a Forward-Looking Climate Change Policy Energy Union Package, COM(2015) 80 final
När de nu i november rapporterar (under den stiliga rubriken “State of the Energy Union”!) så kan vi läsa om hur de skall gå framåt:
There are still numerous barriers to reaping the full potential of energy efficiency, such as information failures and a shortage of dedicated financial tools. This leads to a limited uptake of energy efficiency opportunities, products and technologies.
Ursäkta snälla kommissionen men det där är inte RETHINK det är OLD HAT! Vi vet att det finns informations och finansieringsproblem och det är viktigt att tackla dem men det måste ske på ett sätt som påverkar spelreglerna på marknaden. Det kanske behövs:
* en uppgradering av certifikatsystemet (Energy Efficiency Obligations) eller
* prioriteringar av effektvisering vid investering och drift (Least Cost Planning) eller
* hur hänsyn tas till PLUS-värden av effektvisering (Multiple Benefits) eller
* att adressera användare med hjälp av beteendeekonomins metoder (nudges) eller
* en utvidgning av energitjänstebegreppet så att kunder får en “helhetsservice” som inkluderar anskaffning och drift av installationer samt lokal energiförsörjning eller
* en reglering och market design som garanterar att effektviseringens plats i systemet som RAP har visat
….eller….eller något som ryms under ordet “fundamentally”!
RETHINK men tänk utanför den gamla lådan tack!
Källa: Fourfact.se
Statistikverktyget VASS är nu uppdaterat samtidigt som en ny undersökning, VASS Vattenverk, öppnar.
Källa: Svenskt vatten
I samband med Världsvattendagen deltog tre av Svenskt Vattens medlemmar i ”DASS utmaning” för ökad kunskap om vad som får spolas ner i våra svenska toaletter och samtidigt bidra till att fler människor världen över får tillgång till toalett. Budskapet gick direkt till 155 000 kunder och har diskuterats flitigt i de kommuner som medverkade. Totalt skänktes 38 680 kronor till WaterAid.
Källa: Svenskt vatten
Bild A: Minskade nätförstärkningar hos olika företag
——————————————
Bild B: Minskad kundadministration hos olika företag
Källa: Fourfact.se
I befintlig bebyggelse anser Boverket att individuell mätning av kyla, värme eller tappvarmvatten inte är ”kostnadseffektivt” och därför inte bör rekommenderas eller vara obligatorisk. EEF skriver i sitt remissvar på Boverkets rapport att den förväntade tekniska utvecklingen inte motiverar en avvisning av individuell mätning.
EEF skriver vidare:
”Det är en annan fråga om debitering baserat på sådan mätning är rättvist. Värmeanvändningen kan vara beroende på huskroppens utformning. Både värme- och vattenanvändning kan dessutom vara individuellt beroende på människors hälsa och ålder.
Att därför hävda att mätning och debitering alltid skall användas är inte heller lämpligt.
EEF anser att möjligheten att använda mätning och att utveckla den är viktig men att regelverket skall utformas så att det finns möjligheter att göra motiverade avsteg från ett krav i varje enskilt fall.”
Inlägget EEF: mätning är ett instrument för att minska energianvändningen dök först upp på EEF.
Källa: Eef.se
Av alla åtgärder som kan genomföras, och som genomförs, för att minska koldioxidutsläpp och motverka klimatförändringar finns inga så lovande som åtgärder för att öka energieffektiviteten. Många av dessa kan genomföras omgående och helt utan att riskera den ekonomiska tillväxten.
Om alla pumpar och fläktar försågs med energieffektiva motorer och varvtalsreglerade drivsystem skulle vi spara lika mycket el som producerades i hela EU under 2013, skriver ABB:s vd Ulrich Spiesshofer och Sverigechef Johan Söderström i ett debattinlägg i Dagens Industri 3 december 2015.
De flesta investeringar i energieffektivitet betalar sig på ett eller två år genom lägre energikostnader, skriver Spiesshofer och Söderström.
Inlägget ”Bästa klimatåtgärden är att öka energieffektiviteten” dök först upp på EEF.
Källa: Eef.se
Det är svårt att inte bli förvirrad och kanske lite trött när nu klimatmötet i Paris gått igång. Media sköljer över oss med information (förhoppningsvis) men letar också efter sina ”vinklar” för att framstå som lite mera kunniga än de är.
Just när detta skrivs efter första dagen så överväger den positiva rapporteringen, med några få undantag, men det brukar förändras under resans gång. Det förefaller dock som om världens ledare verkligen ha för avsikt att få fram en fungerande överenskommelse denna gång. Och vad skulle det kunna betyda för oss? Vi som jobbar med effektivisering!
För det första så kan man redan nu se att de åtgärder som länderna aviserat i sina skriftliga förhandslöften (INDC) är otillräckliga. Men det kanske inte spelar så stor roll! De som verkligen har studerat löftena har sett att de trots allt är allvarligt menade och menar att de kan vara ett bra startskott till ytterligare utveckling. Särskilt för effektivisering. ”Innovationer och utveckling kommer att få en skjuts de närmaste 15 åren” skriver de.
Och redan för flera år sedan konstaterade IEA att enbart de privatekonomiskt lönsamma effektiviseringsåtgärderna är så stora att de nästa skulle klara hela uppgiften att nå tvågradersmålet! Så tsunamin är faktiskt redan på väg, men det hänger på oss att se till att det faktiskt blir av. God Jul och ett ännu Godare Nytt År!
/Hans Nilsson, ordförande i EEF
Inlägget Parismötet – början på en effektiviseringens tsunami!? dök först upp på EEF.
Källa: Eef.se