EEF har tagit del av remissvaret från föreningen EnergiRådgivarna och instämmer i föreningens synpunkter.
EEF anser dessutom att det är viktigt att rådgivningen kommer ”nära” beslutstillfället för den som rådgivningen riktar sig till. Vi tror att utbildning av till exempel butikspersonal och andra yrkeskategorier som är med vid beslutstillfället kan förstärka budskapet från rådgivarna.
EEF har under året samarbetat med flera energikontor i projektetInformation och rådgivning om mindre kyl- och värmeanläggningar (med stöd från Energimyndigheten) och då också varit i kontakt med många energi- och klimatrådgivare (EKR). Ibland finns önskemål från konsumenter med flera att EKR ska hänvisa till specifika företag för inköp av energieffektiva produkter och/eller tjänster. Det går stick i stäv med EKRs krav på opartiskhet som är mycket viktig för EKRs trovärdighet. För att dock på något sätt kunna underlätta för olika målgrupper att lättare komma till beslut skulle EEF närmare vilja utreda om EKR skulle kunna hänvisa till en grupp av företag som uppfyllt vissa villkor. Det skulle till exempel kunna vara företag som är auktoriserade energieffektiviseringsföretag enligt den branschauktorisation som EEF just nu arbetar med att ta fram.
Kommuner står för stora inköp av tjänster och produkter, vilket gör att de kan göra stor skillnad i klimat- och energifrågor vid upphandlingar. Nu har flera kommuner gått ihop och utarbetat nya metoder för att kunna ställa högre miljökrav och följa upp resultaten bättre. I Karlstads kommun har nya riktlinjer för lägre miljöpåverkan även gett lägre energikostnader.
Energimyndigheten planerar en ny utlysning inom Bränsleprogrammen tillförsel, omvandling och hållbarhet i början av oktober 2015. Detta sker i samband med en föväntad förlängning av programmen fram till 2017-12-31. Vi vill uppmärksamma sökanden på en kort ansökningstid då projekten förväntas starta 1 februari 2016.
Den svenska exporten av el stiger och väntas gå mot ett nytt rekord i år. Det visar Energimyndigheten i sin senaste prognos.
– Redan i år kommer vi att hamna på nivåer motsvarande rekordåret 2012, mellan 19 och 20 terawattimmar netto. För att sedan till 2016 öka till över 25 terawattimmar netto, säger Alexander Meijer, analytiker på Energimyndigheten till Ekot, Sveriges Radio.
Vad är den största orsaken till den här ökningen?
– Elanvändningen har minskat under några år eller stagnerat medan man fortsätter att bygga ny elkraft.
Välfyllda vattenmagasin, lägre elanvändning hos både hushållen och industrin i kombination med de senaste årens kraftiga utbyggnad av vindkraft gör att Sverige nu ökar exporten av el i år och går mot de senaste rekordnivåerna från 2012, enligt Energimyndigheten. Myndigheten tror även att nettoexporten av el ökar 2016 och 2017.
Exporterat mer el än vi importerat har Sverige gjort sedan 2011 och närmare hälften av exporten har i år gått till Finland, säger Alexander Meijer på Energimyndigheten:
– Ja så ser det ut den närmaste tiden även om Finland håller på att bygga ut nya kärnkraftverk som kommer att ge dem en större produktion.
I Sverige står vindkraften nu för närmare 10 procent av elproduktionen och den fortsätter att ta plats, enligt Energimyndigheten, även om investeringarna i vindkraften saktar in. Vattenkraft och kärnkraft står för 40 procent vardera.
Ibland faller man i grubblerier. Som när det kommer en avisering om vad Näringslivet förväntar sig av energikommissionen. Näringslivet i bestämd form singularis.
Visserligen är det samarbetsorganet Svenskt Näringsliv som står för inbjudan, men ser man på talarlistan så är det ändå bara ett utsnitt av deras medlemmar och dessutom en del vars förväntningar är rätt väl känd. Det brukar handla om kärnkraft ibland kamouflerad som “baskraft”. Det är stålindustrin, pappersindustrin, kemisk industri och kryddad med dataanläggningarna i Norrbotten genom deras paraplyorganisation “The Node Pole” formerad med Primes medverkan. Laguppställningen ger associationer till tidigare “kampanjer”.
Detta näringsliv vill med sitt seminarium uttrycka vad de “förväntar sig av energikommissionen”. De skriver så! I ett ordval som mera antyder en beställning än en diskussion eller ett tankeutbyte. Ungefär som man talar till ett barn inför en händelse: “Nu förväntar jag mig att Du uppför dig ordentligt!”.
I Inbjudan säger man att: “En trygg energiförsörjning och långsiktigt konkurrenskraftiga elpriser är en viktig del av en politik för ett växande näringsliv i Sverige.” Vilken roll har företagen själva för tryggheten i försörjningen genom till exempel effektvisering som sänker behoven? Och är det bara energipriserna som ger konkurrenskraft är det inte kostnaderna (användning gånger pris). Och är det inte så att den ökande andelen förnybar energi just sänkt priserna?
Så det är lätt att bli grubblande. Vad händer om kommissionen inte levererar? Eller – finns det andra delar av näringsliv(et) som inte nödvändigtvis går i de gamla hjulspåren utan ser möjligheter i ett förändrat energisystem?
Energimyndigheten och IQ Samhällsbyggnad välkomnar sökande i den fjärde utlysningen från samverkansprogrammet E2B2 som omfattar maximalt 40 miljoner kronor. Utlysningen stänger den 3 november 2015.
Hajpen om smarta nät håller på att ebba ut och bytas mot eftertankens sunda blekhet. Kardinalfrågan är ju “smart för vem”? Det är ju alldeles klart att informationsteknologin kommer att spela en allt större roll men hur?
IEAs DSM-Programme har jobbat med det här och kan redovisa undersökningar som främst berör små konsumenters möjligheter och framför allt vilja att utnyttja smartare nät. Detta sker i ett webinarium den 17 september kl 15 lett av Yvonne Boerakker, “Smart Grid Implementation – how to engage consumers “
Whilst there is considerable focus on the technological aspects of delivering Smart Grids, little is understood of the extent to which consumers are willing and able to embrace new technologies and initiatives that would enable their use of energy to be actively managed. There is a real risk that if consumers do not adopt new approaches to the way that they consume electricity, Smart Grids may not be able to achieve their full potential. This presentation provides an overview and summary of the key findings from a 2- year research project exploring Smart Grids from a consumer perspective.
Yvonne Boerakker has extensive expertise on energy efficiency and renewable energy focusing at the residential and commercial sector. Studies and projects Yvonne works on typically have a multi-disciplinary focus, taking into account technological, financial, juridical and last but not least behavioural aspects. Last years Yvonne worked on projects on demand response, smart grids, smart cities and resilience. Yvonne contributed as national technical expert to Task 23 of the IEA DSM program ‘The role of Demand Side in delivering Effective Smart Grids’, on involvement of, and interaction with end users. Yvonne holds an MSc in Technology Management and completed a post bachelor programme on Electrical Power Engineering.
Ny teknik har tagits fram för att rusta upp våra befintliga vattenkraftverk. Den nya tekniken för småskalig vattenkraft innebär bland annat att den kompakta turbinen använder vatten som smörjmedel istället för olja vilket gör fiskvandingen nedför dammarna skonsammare.
Gamla vanor behöver inte vara svåra att bryta. I projektet “Uppsala klimatprotokoll” har 15 företag och organisationer undersökt sina medarbetares resvanor och samarbetat för att få fler att resa hållbart. Resultatet visar att man med relativt små medel kan få fler att ställa bilen och resa klimatsmart i tjänsten.
Du som är intresserad kan nu ta del av vårt utkast till remissvar på delbetänkandet “Klimatförändringar och dricksvattenförsörjning”. Det är en del av dricksvattenutredningen som pågår fram till våren 2016.
Kontor och lokaler drar mycket energi, och belysning står för en stor del av energianvändningen. Tillsammans har kommunerna i Uppsala län tagit viktiga steg mot smartare och mer energisnål belysning.
Marknaden för att lagra el mer än fördubblas till 2020, skriver IVA på sin hemsida. Batterier får en allt större betydelse, men pumpvattenkraft dominerar alltjämt. Nyligen presenterade IVAs projekt Vägval el en kunskapsstudie om energilagring.
Behovet att lagra el förväntas öka rejält de kommande åren. I takt med att mer el produceras från väderberoende kraftslag som sol och vind, ökar behovet att jämna ut toppar och dalar i elsystemet. I studien Energilagring – Teknik för lagring av el beskrivs sju olika lagringstekniker och hur marknaden kan utvecklas till 2030.
– Den teknik som utvecklas snabbast idag är batterier. Men den globala marknaden för lagring av el domineras av pumpvattenkraft, sade Anna Nordling, redaktör för rapporten och en av deltagarna i projektet Vägval el.
Svensk Solenergis remissvar på Miljö- och energidepartementets remiss avseende förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader; M2015/2507/Ee.
Var snäll mot näringslivet! I synnerhet mot den del som har lite svårt att fatta.
Så kan man lite snabbt sammanfatta vad Nicholas Stern sade i förra veckan när han varnade för “en konstlad kapplöpning” där tillväxt ställs i motsats till behovet av klimatåtgärder.
The problem, according to Stern, reflects a lack of understanding in three main areas: (1) climate change’s real risks, (2) the benefits of an alternative pathway, and (3) the need for collaboration and mutual understanding.
Det här handlar ytterst om att tillhandahålla en berättelse som illustrerar dessa förhållanden och lyckligtvis finns det en växande mängd av exempel på företag som inser riskerna och flyttar om sina satsningar från traditionella företag med stor klimatpåverkan till företag och sektorer som är klimatvänlig (divestment). Det är näringslivsvänligt i ordets riktiga bemärkelse.
1. Att illustrera riskerna med klimatförändringarna är på en gång lätt och svårt. Förändringarna är redan här men när de inträffar kopplar vi sälla ihop orsak och verkan. Översvämningar, torka och ökad intensitet i väderfenomen hör vi om varje dag men ser vi mönstret när det inträffar?
2. Fördelarna med alternativen är på samma sätt både lätta och svåra. Alternativen är så många. Det är väl belagt att när enskilda människor (och företag) ställs inför för många möjligheter blir man lätt handlingsförlamad.
3. Samarbete javisst men med vem om vad? I Europa har vi en grundmurad tro på vår teknologiska överlägsenhet och upptäcker först (alltför) sent att utvecklingen gått ifrån oss. Nyheten om ett kinesiskt förslag att bygga höghastighetsjärnväg i Sverige illustrerar väl hur vi fallit i slummer på det området.
Men det hastar att försöka få ihop det Sternska pusslets tre bitar så att hela bilden blir synlig och attraktiv.
