Det är minst sagt hög tid att Energimyndigheten får uppdrag (eller tar ett eget initiativ) att se över förutsättningarna att få relevanta långsiktiga regler hur man kan uppföra solcellsanläggningar i Sverige.
Källa: Svensk Solenergi
Forskarskola Energisystem är en del av Energimyndighetens strategiska satsning inom området “Energisystemstudier”. Den ska bidra till att omställningen av energisystemet i en hållbar riktning kan genomföras.
Källa: Energimyndigheten.se
Svenskt Vatten och Svensk Försäkring arbetar tillsammans för att förbättra hanteringen av översvämningsskador. Nu har en försöksperiod precis startat.
Källa: Svenskt vatten
Energibranschen möter samma utmaningar och möjligheter världen över även om vi har en tendens att uppfatta dem som lokala. Miniatyriseringen av tillförsel, ökat IT-utnyttjande och smartare användningsteknik är de viktigaste faktorerna. De är globala företeelser och det finns stora möjligheter i att lära av hur de behandlas i andra länder.
I USA har The Edison Foundation samlat tankar på området i en intressant skrift där man organiserat texterna efter utvecklingsmöjligheter för nätet, för kunderna och för regleringen. Precis som “Growth within” kan vara spännande sommarläsning lämpar den här sig för hängmatta och eftertanke.
Ett av bidragen är skrivet av Sverigebekante Lawrence Jones som några stött på genom ett IEA DSM-webinarium om förnybar energi och effektvisering. Han skriver om hur regleringsinstrumentet behöver utvecklas (sid 85). Visserligen främst ur ett amerikanskt perspektiv men det är också något som vi behöver fundera mer kring även om många anser att “reglering” är ett fult ord, men en marknad behöver regler för att fungera.
I Tyskland jobbar man med hur marknaden skall kunna utvecklas och skapandet av en Energiunion i Europa kan knappast ske utan ett regelverk.
——-
Nu tar vi en paus över sommaren och återkommer när det börjar bli dags för kräftorna. Med förbehåll för att eventuella sensationer i mellantiden kan behöva belysas och kommenteras.
Källa: Fourfact.se
Alla ni i Almedalen får ursäkta men det viktigaste materialet om energi, miljö, resursanvändning och klimat hittar ni inte där! Det finns istället hos Ellen Mac Arthur Foundation och heter “Growth Witin” och är en rapport om kretsloppsekonomi.
Å andra sidan så lämpar den sig väl för eftertänksam läsning och kan kanske bli ett ämne i sig sjäv nästa år i Almedalen? Den talar nämligen om hur vi kan förbättra vårt samhälle i flera avseenden men att det krävs teknologiska omställningar och nya affärsmodeller. Inte nödvändigtvis ny teknologi men andra sätt att använda den vi har. Man talar om “disruptive technologies” och det hörs inte så mycket från Almedalen om sådana!
Källa: Fourfact.se
Kan vårt “missnöjes vinter vara på väg att bytas ut mot en glorrik sommar” (Richard III) genom detta regeringsutspel? Teknikupphandling var en gång en svensk paradgren!
Källa: Fourfact.se
The India Sweden Innovations’ Accelerator stöttar samarbete kring innovativ energiteknik mellan Indien och Sverige. Just nu söker vi fler deltagande företag till programmet.
Källa: Energimyndigheten.se
Fores har tagit fram en liten handbok om det som håller på att bli det nya modeordet när man talar om miljöåtgärder nämligen “Nudging”. Det är en mycket bra och ganska kortfattad introduktion som sätter in nudging i ett sammanhang och berättar både om när det funkar och när det inte gör det. Man skriver:
Nudging är inte alltid lämplig och är absolut inte tänkt att ersätta traditionella styrmedel – t.ex. lagar, skatter, subventioner eller omfattande informationskampanjer. Det kan dock vara ett komplement, och ibland en ersättning för vår nuvarande politik i vår strävan efter högre effektivitet när vi skapar en miljö- vänligare värld.
Framförallt berättar de om varför man “nudgar” och gör en liten utflykt i beteendeekonomins värld med litteraturhänvisningar. Detta är nödvändigt eftersom man ibland stöter på attityden att nudging är en sorts trollspö och då man bortser från varför det är nödvändigt att ha ett komplement till vår medfödda och nedärvda brist på rationalitet som annars dominerar styrmedelskonstruktörernas värld.
Själv skulle jag behöva en knuff för att begripa bokens titel (Nudging – det nya svarta inom miljöpolicy?) men jag räddas i alla fall av den grafiska illustrationen.
Källa: Fourfact.se
William Nordhaus lanserar i The New York Review of Book en idé om en klubb för klimatåtgärder. Hans utgångspunkt är att de klimatöverenskommelser som görs och förväntas kommer att präglas av gratisåkande (free riding) det vill säga att länder kommer att hoppas att någon annan vidtar åtgärderna som de själv kan dra nytta av.
Detta i sin tur baseras på tanken att klimatåtgärder bara har en orsak och en verkan. Ett tänkande som är naturligt inom den neoklassiska ekonomin men som effektivt vederlagts av till exempel IEAs arbete om “Multiple Benefits”. Det skulle i sin tur kunna hanteras om länderna insåg att till exempel energieffektvisering ger många fler fördelar än bara minskad klimatpåverkan.
Men icke desto mindre har Nordhaus en poäng när han föreslår att de länder som tar sin andel i klimatbekämpningen också kan få ömsesidiga handelsfördelar. Han noterar att det kan vara svårt att genomföra men förefaller vara klart motiverat.
Källa: Fourfact.se
Inför Almedalen har EEF (http://www.eef.se) tagit fram följande fakta som alla borde känna till. Om Du åker dit ta med dessa och kolla hur många av debattörerna som klarar av dem!
Internationella rapporter konstaterar att energieffektivisering är nödvändig. För klimatet, jobben och ekonomin. Men eftersom energieffektivisering inte är en enkel produkt som gas, olja, bioenergi, vattenkraft eller vind krävs det hjälp från politiskt håll. Energieffektivisering händer inte av sig själv – trots att det är lönsamt för alla.
AKTUELLA RAPPORTER
fn:s klimatpanel (ipcc) bedömer att klimatförsämringarna kan hejdas främst med effektivare energianvändning. Kostnaden motsvarar 227 kronor per år för varje svensk (0,06 procentenheter minskad årlig tillväxt i BNP, enligt IPCC SPM WGIII AR5 tabell 2)
oecd:s energiorgan iea (International Energy Agency) uppskattar att man redan med privatekonomiskt lönsamma effektiviseringar kan uppnå nästan hela målsättningen, dvs 2-gradersmålet. WEO (World Energy Outlook) 2012, kapitel 9-12
iea säger i sin Marknadsrapport 2014 att energieffektivisering är ”det osynliga kraftpaketet” (the invisible powerhouse) därför att det är billigast och säkrast.
eu:s energieffektiviseringsdirektiv, eed, syftar till att Europa skall förverkliga den kostnadseffektiva potentialen (som man bedömer vara minst 20 procent).
eu:s underlag till klimatpolitiken slår fast att effektivisering leder till bättre ekonomi och flera jobb. ”Ett enda växthusgasmål förväntas också leda till lägre BNP och sysselsättning jämfört med en ram baserad på mer ambitiösa mål även för förnybara energikällor och energieffektivitet.” COM SWD (2014) 16 final stycke 85
EUs förslag till energiunion där det sägs ” Energy efficiency first: fundamentally rethinking energy efficiency and treating it as an energy source in its own right so that it can compete on equal terms with generation capacity” http://europa.eu/rapid/press-release_IP-15-4497_sv.htm
DÄRFÖR ANSER EEF ATT :
Det behövs mer tryck på energieffektiviseringen – genom styrmedel som realiserar den svenska lönsamma potentialen och genom initiativ från statliga myndigheter, kommuner och landsting
Effektivare energianvändning innebär lägre produktionskostnader vilket gör företagen mera konkurrenskraftiga på sina marknader
Energieffektivare offentliga verksamheter ger oss mer pengar över till vård, skola och omsorg
Effektivare energianvändning skapar jobb inom främst bygg- och verkstadssektorn spridda geografiskt över hela landet
Svenskt kunnande inom energieffektivisering är en exportvara för framtiden
Lägre energianvändning lämnar också större utrymme för att nå ett 100% förnybart energisystem i Sverige
Effektivisering med automatik leder till ökar försörjningstrygghet
Källa: Fourfact.se
Energimyndigheten öppnar i slutet av augusti 2015 den första årliga utlysningen inom programmet Energieffektiva fordon med inriktning på hållbara och fossiloberoende fordon. I utlysningen välkomnas projektförslag inom programmets samtliga forskningsområden. Sista ansökningsdag är den 7 oktober.
Källa: Energimyndigheten.se
Förra året togs anläggningar i drift motsvarande en produktion på 4,1 TWh förnybar el i Sverige och Norge inom elcertifikatsystemet. Sedan starten av den gemensamma marknaden för elcertifikat 2012 har det skett en ökning med totalt 10,3 TWh. Målet för den gemensamma marknaden om 26,4 TWh förnybar elproduktion till 2020 är på god väg att kunna uppnås.
Källa: Energimyndigheten.se
Energimyndighetens Demonstrationsprogram för elfordon välkomnar i denna utlysning projektförslag inom programmets samtliga forskningsområden. Sista ansökningsdag är 8 oktober 2015 kl.14.00.
Källa: Energimyndigheten.se
Källa: Fourfact.se
Imorgon 12.00 publiceras årsrapporten för den svensk-norska elcertifikatsmarknaden 2014.
Källa: Energimyndigheten.se