Runt om i Sveriges städer pågår framgångsrika samarbeten som ökar städernas energieffektivitet och samtidigt stärker svenska företags konkurrenskraft. Industriers värmeöverskott ger fjärrvärme, avfall nyttjas för biogasproduktion, energikombinat öppnar för nya samarbeten och rent vatten ger bra livsmedelsproduktion. Exemplen på samarbeten och synergier är otaliga.
“Wir haben den Zug verpasst” (Sverige har missat tåget) säger en av världens ledande experter på tekniklärande för energisystem, den svenske professorn Clas-Otto Wene, i en tysk intervju. Han tillägger: “Deutschland heute wesentlich besser aufgestellt als Schweden.” (Tyskland har det bättre förspänt än Sverige).
Det vore passande läsning för de herrar som tog till orda i DN för någon vecka sedan och försökte framställa Tysklands Energiewende i dålig dager. Det må vara att de i kraft av sina ämbeten har imponerande titlar men som bedömare av energisystem och teknikutveckling är de betydligt sämre rustade än den intervjuade professorn.
Ett återkommande budskap från myndigheterna har varit att marknaderna (i stort sett) fungerar och att styrmedel som till exempel Vita Certifikat inte behövs. Förklaringen är att det inte finns några marknadsmisslyckanden som sådana styrmedel skulle kunna bota.
Detta synsätt baseras väsentligen på att vi kan hantera vad marknaden erbjuder på ett tillfredsställande sätt. Den information vi får om de alternativ som står till buds är tillräcklig och vi kan som goda konsumenter hantera den.
Nu kan ju detta ifrågasättas till exempel på det sätt som Världsbanken gjort nyligen. De visar att vi själva som aktörer på marknaden är fullt kapabla att ställa till det. Just genom vårt sätt att hantera information. Vi tänker fort istället för långsamt och vi filtrerar bort det som vi inte känner oss bekväma med.
Det kanske rent av är så att vi själva är det marknadsmisslyckande som behöver botas? (http://fourfact.se/images/uploads/ECEEE2015Nilsson.pdf)
Användningen av biodrivmedel i Sverige uppgick under 2014 till 11,7 TWh. Det ledde till att utsläpp om 2,3 miljoner ton koldioxid kunde undvikas, jämfört med om fossila drivmedel hade använts. 800 000 bensindrivna bilar släpper ut motsvarande mängd koldioxid varje år.
I samarbete med Energimyndigheten arbetar EEF med att ta fram en auktorisation för energieffektiviseringsföretag. EEF har haft några möten med beställare och kunder för att få information om vad de skulle vilja se i en auktorisation.
– Om företagen är med i arbetet från början tror vi att chansen är stor att de sedan använder auktorisationen i sina projekt. Vi är bara i början av arbetet, men vill tidigt ha input, kritik och synpunkter från våra medlemmar, säger Lotta Bångens, vd för EEF.
För dem som vill vara med och lämna synpunkter kommer EEF att ha ett möte den 3 september i Stockholm. Boka gärna in det redan nu! Anmälan till lotta.bangens@eef.se.
Boverket inbjuder till heldagsseminarium i Stockholm 25 juni med anledning av att det år 2021 blir krav på nära-nollenergibyggnader i Sverige.
Vad innebär nära-nollenergibyggnader för Sverige? Hur energieffektiva måste byggnaderna bli? Och hur gör vi för att främja förnybar energi? Säkert är att definitionen av nära-noll-energibyggnader kommer att ställa nya krav på den svenska bygg- och fastighetssektorn.
Boverket arrangerar ett seminarium i Stockholm den 25 juni 2015. Anmäl dig nu! Senast 19 juni! Först till kvarn gäller. Antalet platser är begränsat till 110 deltagare. Seminariet är kostnadsfritt.
Boverket redovisar resultatet från Boverkets regeringsuppdrag att definiera den svenska tillämpningen av nära-nollenergibyggnader och redovisar resultatet från det angränsande uppdraget om utvärdering av befintliga lågenergibyggnader som Boverket och Energimyndigheten genomfört tillsammans. Dessutom kommer en rapportering att göras från Energimyndighetens uppdrag att genomföra demonstrationsprojekt.
Jobbar du med energifrågor på ett fastighetsbolag, i en branschorganisation eller byggbolag, som konsult eller i en intresseorganisation? Då är det här ett seminarium du inte ska missa!
Den årliga Almedalsveckan på Gotland närmar sig. Den som är intresserad av förnybart, hållbart och energieffektivisering har flera evenemang att besöka:
Bodil Jönsson skriver i en artikel som endast perifert berör energifrågorna om en tanketradition som ändå känns relevant för oss.
Platon gav på sin tid sina lärjungar i uppdrag att ”rädda fenomenen”. Bakgrunden var den dåvarande föreställningsvärldens krav på att alla himmelska rörelser skulle vara cirkulära. När så planetbanor sedda med jordiska ögon faktiskt visade sig vara allt annat än cirkulära, föreföll ordningen rubbad och skulle därför återställas. ”Räddningen” bestod i att man till sist lyckades ”förklara” observationerna med tänkta cirkelrörelser överlagrade på varandra så att de tillsammans kom att forma just de rosettbanor som planeterna beskrev. Vilken lycka! Själva idén, teorin, den gamla tankegrundvalen kunde därmed behållas oförändrad.
Vad var det då för mening med att fenomenen räddades? Jo, att man fortsatt kunde vidmakthålla en föreställning om att himmelska rörelser är väsensskilda från jordiska. Därmed slapp man se respekten för det himmelska gå förlorad. Långt, långt senare när människan hade insett att jorden faktiskt inte var alltings centrum, blev det emellertid uppenbart att hela detta räddningsarbete bara utgjorde en historisk krumelur. Det hade helt enkelt inte funnits några ”fenomen” värda namnet att rädda.
Är det fenomenet “Väl fungerande energimarknad” som Energimyndigheten försöker rädda i sina senaste skrivningar? Och kanske med samma metod som på Platons tid?
Ett antal personer däribland IF Metalls ordförande går i försvar för kärnkraften genom att svartmåla den tyska satsningen på Energiewende.
Argumenten mot Tyskland är försåtliga och vill göra gällande att man där ökat kolanvändningen och koldioxidutsläppen därför att man satsat på förnybar energi och effektvisering. Sanningen är att kolanvändningen i Tyskland ökat på bekostnad av gasanvändningen till följd av att kolpriserna sjunkit vilket i sin tur beror på att kolexporten från USA ökat när deras gaspriser sjunkit.
Deras andra huvudargument handlar om de så kallade inmatningstarifferna som påstås ha stått Tysklands konsumenter och industri dyrt. Sanningen är snarare att Tyskland till följd av dessa tariffer skapat konkurrensfördelar inom förnybar energi och skapat nya industrier. Kostnadsökningen har också (enligt EU-studier) snarare lett till att Tysk industri är energieffektivare än många andra länders och därmed också tåligare mot till exempel prisförändringar.
Herrarna är klart innovativa i sin argumentation och talar om “planerbar” kraftproduktion som ställs emot “väderberoende” något man kan undra över i ljuset av den svenska kärnkraftssituationen! Jämförelsen av den Tyska satsningen jämfört med den svenska statsbudgeten är också ett spännande inslag där äpplen ställs mot päron.
Men det man verkligen undrar över är hur svenska IF Metall och deras tyska motsvarighet kan komma till så olika slutsats om vad som gagnar landet bäst!?
Det säkraste sättet att göra Sverige till en andra rangens industrination är att ställa oss utanför de nya tekniska lösningarna och ösa pengar in i den föråldrade kärnkraften. Och det säkraste sättet att skaffa en energiförsörjning till låg kostnad och som dessutom skapar jobb är EFFEKTIVISERING!
Kostnaden för elnätet har höjts från 1 januari 2015. Störst höjning har lägenhetsinnehavare fått. Hushållselen har i regel varit något billigare i de båda nordliga elområdena under första kvartalet 2015. Det visar ny statistik från Energimyndigheten.
Den första januari 2015 blev elnätpriserna för lägenheter 2,3 procent högre jämfört med januari förra året. Prishöjningen blev något lägre för både villaägare (cirka 1,6 procent) och för större hushållskunder (inklusive jord – och skogsbruk 1,5 procent). Elnätföretagens priser, som gäller från den 1 januari och för resten av året, har också ökat över tid.
Elpriserna fortsätter att sjunka
Priserna varierar något i landets fyra elprisområden. För hushållskunder har det generellt för alla typer av avtal varit något billigare el i norra Sverige och dyrare i södra.
Energimyndigheten och Energiforsk AB utlyser 9 miljoner kronor inom samverkansprogrammet SolEl-programmet. I denna tredje utlysning välkomnas projektförslag inom programmets samtliga huvudområden. Sista ansökningsdag är 15 september 2015.
Medelvärdet för brukningsavgiften för en ”normalvilla” höjdes med 3,5 % 2015. Det är en höjning i samma storleksordning som tidigare år, dock något lägre. Liksom tidigare år är det en stor andel kommuner som inte höjer sin taxa alls eller till och med sänker den.