Effektviseringens Göta Kanal?
Leave a Comment
Källa: Fourfact.se
Källa: Fourfact.se
Elektronikavfallet är fullt med sällsynta metaller. Teodora Retegan utvecklar metoder för att ta tillvara detta värdefulla avfall.
Källa: Energimyndigheten.se
Nu kan aktörer inom energiområdet söka stöd för att täcka del av sina kostnader i samband med planering av ansökningar till EU:s program för miljö och klimatpolitik (LIFE).
Källa: Energimyndigheten.se
Energimyndighetens testlabb har låtit testa ett urval av solcellsmoduler och växelriktare som erbjuds på den svenska marknaden. Resultaten riktar sig främst till villaägare men har också giltighet för exempelvis fastighetsägare, mindre industrier och andra som funderar på att investera i en nätansluten solelanläggning.
Källa: Svensk Solenergi
Webinarium på onsdag 10 juni kl 15. Föreläsare Patrik Thollander från Linköpings Universitet: Improving energy efficiency in SMEs – an interdisciplinary perspective”
Research however states that there is still large untapped energy efficiency potential which deployment is hindered by the existence of various barriers to energy efficiency. The complexity of improved energy efficiency in manufacturing industry calls for an interdisciplinary approach to the issue. The book “Improving Energy Efficiency in Industrial Energy Systems” applies: “an interdisciplinary perspective in examining energy efficiency in industrial energy systems, and discusses how “cross-pollinating” perspectives and theories from the social and engineering sciences can enhance our understanding of barriers, energy audits, energy management, policies, and programmes as they pertain to improved energy efficiency in industry.”
http://www.leonardo-academy.org/course/view.php?id=309
Inlägget DSM University om små och medelstora företag dök först upp på EEF.
Källa: Eef.se
Webinarium på onsdag 10 juni kl 15. Föreläsare Patrik Thollander från Linköpings Universitet: Improving energy efficiency in SMEs – an interdisciplinary perspective”
Research however states that there is still large untapped energy efficiency potential which deployment is hindered by the existence of various barriers to energy efficiency. The complexity of improved energy efficiency in manufacturing industry calls for an interdisciplinary approach to the issue. The book “Improving Energy Efficiency in Industrial Energy Systems” applies: “an interdisciplinary perspective in examining energy efficiency in industrial energy systems, and discusses how “cross-pollinating” perspectives and theories from the social and engineering sciences can enhance our understanding of barriers, energy audits, energy management, policies, and programmes as they pertain to improved energy efficiency in industry.”
http://www.leonardo-academy.org/course/view.php?id=309
Källa: Fourfact.se
Under många år när man diskuterat begreppet energieffektvitet (efficiency) har också argumentet om “lagom” eller tillräckligt (sufficiency) dykt upp, men undvikits. Nu när eceee summer study 2015 pågår dyker det upp ett intressant arbete med tyskt ursprung, “Energy Sufficiency – Strategies and Instruments for a Technical, Systemic and Cultural Transformation Towards a Sustainable Limitation of Energy Demand in the Building/Living Sector”.
Författaren Stefan Thomas som är en gammal räv på området redogör, med tysk grundlighet, hur man kan dissekera ämnet och komma fram med intressanta lösningar som inte enbart har med energi att göra utan har vidare implikationer också för teknisk utveckling. Stay tuned!
Källa: Fourfact.se
Två lösningar för elvägar ska testas i närheten av Arlanda och utanför Gävle på varsin teststräcka. Syftet är att få kunskap om hur elvägar fungerar och om tekniken kan användas i framtiden.
Källa: Energimyndigheten.se
Det finns en stor irritation över EU-kommissionens sätt att beräkna värdet av energieffektvisering i sina beräkningsmodeller. Och visst är väl 17,5% diskonteringsränta i vassaste laget när centralbankerna runt om tycker att minusränta är tillräckligt bra!
Kanske är det hela räntebegreppet i dessa kalkylmodeller som borde ses över? Kanske är det så kallad “hyperbolisk diskontering” som är mera adekvat när nyttan infaller längre fram i tiden?
Det finns spännande resultat från studier med barns väntan på godis (!), men som sedan gjorts även med vuxna och med mera realistiska belöningar. Sådana experiment har även gjorts avseende miljöförhållanden (men även där kollats med vad det vara värt att vänta på en öl!).
Källa: Fourfact.se
Man vill utvidga samarbetet med Algeriet. Det är bra.
Men det finns bättre sätt, Även om inte svenska myndigheter är inne på den linjen.
Källa: Fourfact.se
Prisfallet som startade 2010/2011 på både förädlade- och oförädlade trädbränslen har fortsatt även under 2014. Det visar den definitiva årsstatistiken från Energimyndigheten.
Källa: Energimyndigheten.se
Vissa “nyheter” känns bara konstiga. Till exempel att Världsbanken tycker att man skall ett långt tidsperspektiv i sitt handlande. Det vore en nyhet om de tyckte tvärtom.
Kollar man sedan den skrift som de har som underlag för sitt tyck så blir man heller inte mycket gladare. Men det kanske är bättre att de säger självklarheter än att de fronderar?
Källa: Fourfact.se
1 juni 2015 utkom Dricksvattenutredningens andra delbetänkande: Klimatförändringar och dricksvatten, SOU 2015:51. I delbetänkandet görs en uppdaterad analys av klimatförändringarna under återstoden av 2000-talet och dess inverkan på dricksvattenförsörjningen
Källa: Svenskt vatten
Energimyndigheten utlyser 7,8 miljoner kronor för genomförbarhetsstudier av bilaterala forsknings- och innovationsprojekt inom området mikronät i Indien. Sista ansökningsdag är 10 september.
Källa: Energimyndigheten.se
Energimyndigheten och Indiens Ministerium för ny och förnybar energi (MNRE) inleder ett nytt samarbete kring etableringen av småskaliga elnät i Indien. Idag diskuterar Energimyndigheten mikronätens betydelse för energiförsörjningen på konferensen India Unlimited.
Källa: Energimyndigheten.se