Under de senaste åren har den egenproducerade elen från nätanslutna elkunder ökat kraftigt. Det gör att Energimyndigheten ser ett större behov av statistik och fakta kring hanteringen av el från solcellsanläggningar.
Vet knappt om jag törs rapportera mera om “frikoppling” (decoupling) men när nu IEA gör det så vågar jag ett nytt försök. Och lägger till för säkerhets skull att det åtminstone siktats i energisektorn. Sedan får vi se mera i deras analys i mitten av juni.
In OECD economies, recent efforts to promote more sustainable growth – including greater energy efficiency and more renewable energy – are producing the desired effect of decoupling economic growth from greenhouse gas emissions.
Användningen av ren biodiesel ökar och energianvändningen inom industrin minskar. Nettoexporten av el kan bli 27 TWh 2016. Det visar vårens kortsiksprognos från Energimyndigheten.
Miljö- och energidepartementet kommer idag, 13 mars, kl 8.15 att gå ut med ett pressmeddelande om den svensk-norska elcertifikatmarknaden. Länk till pressmeddelandet finner du på Regeringskansliets webbplats .
I nästa vecka vid toppmötet kommer man att ta upp frågor om hur man skall ta itu med alla dem (inklusive de egna institutionerna) som inte lever upp till besluten om energieffektvisering. Det finns sanktionsåtgärder som inte används så ofta och som nog många länder gett katten i när det gäller ( deras tycke) småsaker som effektivare energianvändning.
Men i kölvattnet av idéerna om energiunionen, som är den fråga som står på dagordningen, börjar man inse allvaret. Skall man göra Europa mer oberoende av leverantörer och mera förnybart så är det i effektviseringen allting börjar.
Och i samma anda har ledamöter EU-parlamentet reagerat mot att även om skrivningarna om effektivisering som grundplåt för energiunionen är bra, så är innehållet för löst i köttet. Besten morrar! Det är bra!
När Kulturhuset i Stockholm bytte sin gamla belysning till smarta LED-lysrör så halverades energikostnaderna för ventilationskanalerna.
Med TD Lights LED-lysrör StingyLight beräknas man att kunna spara ungefär 70 % av elkostnaderna.
– Tidigare har vi varit tvungna att byta rör vartannat år. Nu ser vi fram emot en helt annan livscykel. Det är viktigt då det är uppemot sju meter i takhöjd, säger han. StingyLight är unikt med att ha en variant av Osram LED med 80 graders spridning för att nå ner med rätt ljusmängd på högre takhöjder, säger Bo Norstedt, driftansvarig på Kulturhuset.
Belysningen som nu har installerats i Kulturhuset kommer att vara betald på under fem år, därefter är det en ren vinstaffär, både med tanke på de uteblivna lysrörsbytena och den stora mängd el LED-lysrören sparar jämfört med traditionella rör. StingyLight har en livslängd på 80.000 timmar (ca: 10 år i konturnerlig drift) till L70.
Martin Stjernborg, vd på TD Light ser installationen på Kulturhuset som ett stort och viktigt steg både för företaget och för LED-belysning som ett självklart belysningsval:– Det är med stor stolthet företaget har fått ansvar att leverera till Kulturhuset – en stilbildande plats med stor synlighet. Det ligger nära till hands att se detta som en i dubbel mening upplyst demoplats, säger han till tidningen Branschaktuellt.
Tillverkar eller importerar du en riktigt energisnål tv? Anmäl den i så fall senast den 31 mars till tävlingen om marknadens energieffektivaste tv, SEAD TV Awards 2015. Energimyndighetens Testlab kommer att testa produkterna.
Tekniken att baka bröd har inte ändrats så mycket under de senaste decennierna. Men nu kan det snart vara dags att byta ut de traditionella ugnarna, enligt forskaren Birgitta Raaholt.
Nu kan man beräkna ROT-avdrag för installation av solcellsanläggningar enligt en schablon precis som man kan göra för installation av solvärmesystem, m m.
Riksdagen har debatterat och tagit ställning till Miljö- och jordbruksutskottets betänkande om Vattenvård – 2014/15:MJU4. Detta handlar om rening av läkemedel, skärpta utsläppskrav, enskilda avlopp, strukturkalkning m.m. En motion om handel med kväve och fosfor avslogs. En förklaring som ges är att tillstånd enligt miljöbalken hindrar. Läs mer här .
Energimyndigheten har hittills fördelat 57 miljoner kronor till forskningen inom energisystem. Flera av landets stora lärosäten kommer därmed få möjligheter att bidra med mångsidiga resultat och till en bredare syn på energisystem.
Odling i stor skala av marin biomassa kan fördubbla biogasproduktionen i Sverige, samtidigt som övergödningen av havet kan minskas. Energimyndigheten ger 9,9 miljoner kronor i stöd till Marin Biogas Sverige AB för att anlägga en testodling.
Grejen med förslaget till Energiunion i Europa är inte unionen i sig utan att den motiveras av att effektivare energianvändning (äntligen) skall räknas som en likvärdig resurs med olika sätt att tillföra energi. Detta kommer att fordra strukturella förändringar av ett slag som få ännu har riktigt tagit till sig. Vi vet ju sedan länge, och många politiker älskar att prata om det. “Sparande är bäst eftersom den energi som inte används är renast” – brukar det ju heta i deklarationer från energipolitiker. Ändå så realiseras inte denna resurs ens i närheten av sin potential.
Det beror, säger vissa ekonomer, på att det finns olika (dolda) kostnader knutna till effektvisering och som måste tas med i beräkningarna. Vissa av dem går ännu längre och säger att det beror på att kunderna inte vill ha effektivare användning. De har andra preferenser. Ytterligare andra säger att, särskilt industrin, har vägt in alla sina möjligheter och redan gjort allt som är möjligt/lönsamt. Några säger att om bara energipriserna ökar så kommer också intresset för effektvisering att öka.
För oss som ägnat oss åt problemet en längre tid är det mera uppenbart att marknaden för effektvisering är underutvecklad. Effektivisering är inte svårt men komplicerat! Energipriserna spelar en mindre roll också därför att en stor mängd åtgärder är lönsamma redan vi mycket låga priser. Användarna har bara svårt att fixa till det. De behöver bättre paketerade produkter och stundtals bättre motivation. De kan, som stora delar av industrin inom PFE-programmet, få upp ögonen med hjälp av till exempel skattereduktioner.
Effektivisering behöver inget ekonomisk stöd. Den är lönsam i sig själv. Den kan emellertid, precis som skidåkare, behöva valla för att glida bättre (eller får bättre fäste).
På det sättet skiljer sig effektivisering från många sätt att tillföra energi. De behöver nedförsbacke i form av till exempel skatter, avgifter, certifikat med mera.
Skälet till skillnaden är mycket enkelt. Effektvisering vänder sig till en fragmenterad marknad med en stor mängd aktörer (lekmän) vars fokus är nytta-användbarhet och så vidare. Tillförsel riktar sig till en relativt homogen marknad av professionella vars fokus är ekonomisk drift.
