Energimyndigheten är en av 20 myndigheter bakom Hack for Sweden. Under 24 timmar öppnas dörrarna för 80 deltagare från hela Sverige som skapar nya appar och tjänster med myndigheters öppna data. Myndigheten bidrar med energistatistik och vindbruksdata i öppet och fritt format.
För andra året i rad kommer Stiftelsen för utveckling av energieffektivt byggande i samarbete med Lunds universitet och Fastighetsvärlden dela ut priset Årets Framtidsbyggare. Prisceremonin äger rum i Lund 5 november 2015.
Kommittén tar tacksamt emot nomineringsförslag till info@aretsframtidsbyggare.se innehållande namn och kontaktuppgifter, gärna med tillhörande motivering. Priset delas ut i tre kategorier:
Årets innovatör Priset delas ut till en person eller personer som i sitt arbete eller i sin forskning kommit med betydande insikter eller lösningar kring energieffektivt byggande. Innovationen ska ha haft praktisk påverkan på hur hus planeras, konstrueras eller byggs. Prissumma: 750 000 kr
Årets opinionsbildare Priset delas ut till en eller flera personer alternativt en organisation som arbetat för att sprida kunskap om energieffektivt byggande till beslutsfattare eller allmänhet. Priset belönar genomförda aktiviteter. Prissumma: 250 000 kr
Årets talang Priset delas ut till studenter vid Lunds universitet som visat särskilt intresse och talang för energieffektivt byggande. Total prissumma: 200 000 kr (fördelas på flera personer)
En av de vanligare kommentarerna till den nya energikommissionens arbete är att den bör vara “systeminriktad” och den vanligaste tolkningen av detta är att man skall omfatta inte enbart el utan även värme samt inte enbart energisektorn utan även transporterna. Låt oss kalla detta för systemsyn med bredd. Vi kan nog anta av de tongångar som hördes från energiministern när kommissionen presenterades att denna systemsyn kommer att beaktas.
Vad som är viktigare är systemets djup det vill säga att man förstår att hantera att energisystemets roll i samhället är att bidra till att vi får den nytta som energin och installationen i kombination kan leverera, det vill säga ljus, kraft och värme+kyla. Det är kombinationen av energi och installation som ger nytta och det är kostnaden för dessa båda i kombination som avgör vår konkurrenskraft. Det är denna kombination som EUs energiunion har i åtanke när de skriver om “Efficiency First”. Billig energi i överflöd som matas in i en installation med dålig verkningsgrad ger höga kostnader. Energi i kombination med en effektiv(-are) installation ger låg kostnad. Alltså bör systemdjupet stå i fokus, men detta är vi av tradition dåliga på. Här behöver kommissionen hjälp!
Som om inte det var nog bör man fundera över systemets höjd! Efter mitt inlägg om frikoppling (decoupling) har flera påpekat att jag missat att när våra svenska utsläpp av koldioxid minskar så ökar de i andra länder och att vi därför också måste ta hänsyn till koldioxidinnehållet i vår import. Man kan säga att vi exporterar våra problem.
Den del som hänförs till konsumtion i allmänhet kan vi nog inte besvära energikommissionen med. Vi kan nog anta att de kommer att ha ögonen på den del som kan hänföras till energisektorn. Då får vi istället se upp med att några säkert kommer att göra gällande att svensk (koldioxidlåg) industriproduktion kommer att drabbas av energiomställningen och flytta(s) till andra länder med större utsläpp. Det är ett argument som vi inte skall köpa utan vidare.
Vi kommer nog att få en hel del att göra med tolkningen av Energiunionens “Efficiency first” och att effektivisering skall behandlas precis som andra bränslen, det vill säga väljas först när det är billigast, vilket det i de allra flesta fall är. När man sedan läser dokumentets skrivningar om vad som behöver göras för att realisera denna inriktning blir det inte alldeles klar vad som menas.
Så låt oss göra som i katekesläsningen och fråga “Efficiency first – Vad är det?”. Svaret är “Avsikten med både energitillförsel och effektvisering är att ge nytta (ljus, kraft och värme)”. Alltså skall det sätt som ger nyttan till lägsta kostnad väljas först.
Verktygen som erbjudits har varit DSM (Demand Side Management), IRP (Intergrated Resource Planning) och LCP (Least Cost Plannng). Till vår förvåning har vi sedan sett tolkningar som till exempel inneburit att LCP tolkats som energi, kilowattimmar (kWh) till lägsta kostnad. Inte nytta! Alltså kommer vi att behöva söka ytterligare vägledning i texterna.
En text RAPs ”Efficiency First: Key Points for the Energy Union Communication”. Där visar de blan annat vilka artiklar i olika direktiv som behöver förtydligas, bland dem artikel 7 i EED, den som handlar om energiföretagens energinyttoansvar (Energy Efficiency Obligation).
En annan text är EEFIGs rapport med ett helt batteri av förslag som avser byggnader, industri och småföretag.
Regeringen tillsätter en parlamentarisk kommission som ska ta fram förslag på ny politik för den långsiktiga energiförsörjningen fram till år 2050. Energiminister Ibrahim Baylan kommer att leda Energikommissionens arbete.
Framtidens energiförsörjning kräver nya lösningar som ger en trygg, marknadskraftig och klimatanpassad tillgång till energi, skriver Miljö- och energidepartementet i ett pressmeddelande.
Regeringen tillsätter därför en parlamentarisk kommission som ska ta fram förslag på ny politik för den långsiktiga energiförsörjningen fram till år 2050. Energiminister Ibrahim Baylan kommer att leda Energikommissionens arbete. Energikommissionen ska redovisa sitt arbete senast den 1 januari 2017.
Affärsinkubatorn STING har lanserat programmet Startup Cleantech som ska inspirera fler forskare, innovatörer och entreprenörer att våga förverkliga sina affärsidéer. Målet är att minst tre miljöteknikbolag ska startas inom ett år. Energimyndigheten är en av finansiärerna.
Energimyndigheten och Jernkontoret genomför tillsammans samverkansprogrammet Järn- och stålindustrins energianvändning, JoSEn. I denna utlysning är 10 miljoner kronor avsatta och projektförslag inom programmets samtliga forskningsområden välkomnas, med prioritering enligt nedan. Sista ansökningsdag är 11 juni 2015.
Inte helt oväntat så har DN missat själva kärnpunkten i EUs föreslagna energiunion, nämligen att effektviseringen går före (Effiiciency first), när de tar upp den i sin ledare i måndags. De nämner den inte ens.
Så låt oss kolla EUs pressrelease. Jo där står det:
The Energy Union means in particular:
Solidarity clause: reducing the dependence on single suppliers ….
Energy flows, as if it were a Fifth freedom: that of free flow of energy across borders – strictly enforcing the current rules…..
Energy efficiency first: fundamentally rethinking energy efficiency and treating it as an energy source in its own right so that it can compete on equal terms with generation capacity;
Transition to a low-carbon society that is built to last:ensuring that locally produced energy – including from renewables – can be absorbed easily ……
Och när DN skriver “Ytterligare motiv spelar in: USA:s skiffergasrevolution har gett landet ett industriellt försprång. EU behöver överbrygga gasgapet för att klara konkurrensen.” så kunde de gott ha kollat andra EU-dokument som visar att det inte är priset som avgör konkurrenskraften utan kostnaden. Effektivast vinner!
Finally, since steady energy intensity improvements have proven to be one of the best asset of the EU industry to maintain their competitiveness, the EU should maintain and perhaps intensify its policy to bolster the EU industry’s energy efficiency efforts
Fyra företag idag fick ta emot priser i Green Innovation Contest 2014 för sina innovationer inom energi, industriapplikationer och tjänster. De fyra är Greenely Mobilapplikation, City Flow, Nano Control och Styrenhet för markvärme. Energimyndigheten är en av aktörerna bakom tävlingen.
Prisfallet på förädlade- och oförädlade trädbränslen har under årets fjärde kvartal hejdats jämfört med det tredje kvartalet 2014. Det visar preliminär statistik från Energimyndigheten.
Nu lanseras en europeisk uppförandekod för energitjänsten Avtal om energiprestanda. Mälarenergi, Siemens, Schneider-Electric och Caverionhar redan skrivit under uppförandekoden som ska öka transparensen på marknaden och leda till fler energibesparingsåtgärder.
Avtal om energiprestanda är en energitjänst som innebär att leverantören av energitjänsten garanterar beställaren en viss energibesparing. Tjänsten kan leda till betydande energibesparingar, men ändå används den bara i begränsad omfattning i dagsläget. En anledning är att många beställare inte vet hur energitjänsten fungerar.
– Vi hoppas att uppförandekoden kan öka kunskapen om energitjänsten och förtroendet för den här typen av avtalsarrangemang. Det i sin tur kommer att leda till att fler energibesparingsåtgärder genomförs, säger Philip Thörn, på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Uppförandekoden har tagits fram inom det EU-finansierade projektet Transparense, där IVL Svenska Miljöinstitutet är svensk partner. Arbetet har gjorts i samarbete med europeiska branschföreningar för leverantörer av energitjänster, leverantörer och beställare.
Uppförandekoden är tänkt att fungera som en harmoniserande kvalitetsstandard och är ett frivilligt åtagande där de leverantörer som skriver under åtar sig att genomföra projekt i enlighet med kodens grundvärderingar – effektivitet, professionalism och transparens. Mälarenergi, Siemens, Schneider-Electric och Caverion, fyra tunga aktörer på marknaden för energitjänster, har redan skrivit under uppförandekoden.
– Uppförandekoden är ett bra initiativ och ett första steg mot större öppenhet i branschen. Något som efterfrågas av beställare. Det ligger väl i linje med vårt övriga arbete inom EEF. Bra krav, som alla förstår, uppföljning och transparens vill vi se mer av i branschen, säger Lotta Bångens, på EnergiEffektiviseringsFöretagen (EEF) som nu tar över huvudmannaskapet för uppförandekoden.
Mer information om den europeiska uppförandekoden finns på Transparense hemsida:
Philip Thörn, IVL Svenska Miljöinstitutet, philip.thorn@ivl.se, tel. 08-598 56 421 Lotta Bångens, EnergiEffektiviseringsFöretagen (EEF), lotta.bangens@eef.se, tel. 070-343 92 12
Avtal om energiprestanda, innebär förenklat att leverantören av tjänsten garanterar kunden framtida energibesparingar. Energibesparingarna finansierar i sin tur investeringar i energieffektiviseringsåtgärder. Leverantören av energitjänsten står dessutom för risken, det vill säga om den garanterade besparingen inte uppnås så är det leverantören som får stå för mellanskillnaden.
Transparense finansieras av EU-kommissionen genom Intelligent Energy Europe och har det huvudsakliga syftet att stärka utvecklingen av transparenta och trovärdiga energitjänstemarknader i Europa. Projektet genomförs av parter i 20 europeiska länder. IVL Svenska Miljöinstitutet är svensk partner i Transparense.