Många bostadsrättsföreningar kan spara både energi och pengar. Ändå är det få föreningar som genomför energieffektiviseringsåtgärder. Nu har IVL Svenska Miljöinstitutet fått medel från Energimyndigheten och IQ Samhällsbyggnads forskningsprogram E2B2 för att tillsammans med HSB Södermanland utveckla energitjänster särskilt anpassade efter bostadsrättsföreningarnas behov.
Potentialen för energieffektiviseringar i bebyggelsen bedöms vara betydande och eftersom drygt 800 000 av landets 2 400 000 lägenheter finns i bostadsrättsföreningar är bostadsrättföreningarna nyckelaktörer.
Föreningarna har dock sällan resurser eller samma kapacitet som stora fastighetsbolag att genomföra några energieffektiviseringsåtgärder. Externa konsulter skulle kunna genomföra projekten åt bostadsrättsföreningarna, men energitjänstemarknaden fokuserar i dagsläget inte i någon större utsträckning på mindre privata aktörer.
– För att öka antalet energieffektiviseringsåtgärder behöver det utvecklas energitjänster för bostadsrättsföreningar. I projektet så kommer vi att utveckla energitjänster anpassade efter bostadsrättsföreningarnas önskemål, förutsättningar och behov. Vi kommer även att bygga vidare på attraktiva moment i mer storskaliga energitjänster, som till exempel garanterade besparingar, säger Philip Thörn på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Projektet Energitjänster och dialog för ökad energieffektivisering i bostadsrättsföreningar pågår januari 2015 – december 2017 och genomförs som ett samarbete mellan IVL Svenska Miljöinstitutet och HSB Södermanland.
Det finns (som bekant) intressen som vill måla den tyska satsningen på energiomställning i svartaste svart (utan nyanser av ens grått). Därför en rapport från FORES välkommen när den lägger några av myterna om priser, fördelning och kol till sista (?) vilan.
Törs man hoppas att deras klargöranden innebär att desinformationen upphör?
Rapporten ”Vägval och utmaningar för energisystemet” ger nya perspektiv på energisystemen. Med den som grund vill Energimyndigheten gärna se fler som deltar i samtalet om framtidens hållbara energisystem.
Svenska folket har anmärkningsvärt dålig kunskap om det livsnödvändiga ämnet fosfor. Tre av fyra svenskar (72 procent) vet inte vad fosfor används till. Det visar en Sifo som Svenskt Vatten har beställt och som presenteras i rapporten ”Frågan som världen glömde”. Sverige behöver en strategi för hållbar användning av fosfor.
Den Brittiska överenskommelsen mellan regeringen och Labour som presenterades på alla hjärtans dag har får olika mottaganden. Från översvallande beröm till småljummet konstaterande av fakta. I sak är den kort och innehåller tre punkter:
To seek a fair, strong, legally binding, global climate deal which limits temperature rises to below two degrees.
To work together, across party lines, to agree carbon budgets, in accordance with the Climate Change Act.
To accelerate the transition to a competitive, energy efficient low-carbon economy and to end the use of unabated coal for power generation.
Kritikerna säger att detta är bara ett annat sätt att säga vad som redan beslutats, men man pekar också på att det innebär att det inte finns någon väg tillbaka även om de så kallade EU-skeptikerna (läs EU-fienderna) skulle ha framgångar i nästa val.
Nystartade miljöteknikföretag från hela Norden deltar i tävlingen Nordic Cleantech Open, med stöd från bland annat Energimyndigheten. Av 111 sökande har 25 bolag valts ut till delfinal.
Sedan den gemensamma elcertifikatsmarknaden startade har anläggningar med en normalårsproduktion motsvarande 10,3 TWh godkänts och tagits i drift. Av dessa har 8,6 TWh byggts i Sverige och 1,7 TWh i Norge. Det visar kvartalsrapport nr 4 år 2014 för den gemensamma elcertifikatsmarkanden.
För alla oss som inte har en galax över och en miljon år på oss att få fart på ekonomin, eller som kanske bara tycker att det kan vara klokt att hushålla med resurser, så är RAPs (The Regulatory Assistance Project) råd att ta saker i rätt ordning ett bra sätt att börja. Nämligen från början – First things first. Alltså med energieffektvisering.
* Enable energy efficiency and demand response to participate on a level playing field with supply in both national energy markets and cross-border and regional market interactions…..
* Remove all restrictions and incentives that block investment in efficiency by regulated energy companies, and introduce a least-cost investment standard …..
* Closely monitor progress on targeted interventions, including the Energy Performance of Buildings Directive, Energy Efficiency Directive, and Ecodesign Directives and, where necessary, launch enforcement actions. Improve guidance on Article 7 of the EED, and extend and strengthen energy efficiency obligations.
* Fully account for efficiency in energy resource policy development and planning by revisiting discount rates, aligning demand projections across the EU energy landscape to avoid unnecessary investments in fossil fuel infrastructure and bills, and accounting for the multiple benefits of efficiency.
Ica Gruppen satte upp som mål 2006 att minska sina koldioxidutsläpp med 30 procent till 2020. Nu är kedjan framme vid målsnöret, sex år före utsatt tid, skriver Dagens handel.
Kedjan har minskat de direkta utsläppen av växthusgaser med 31 procent. Det innebär att koncernen uppnått sitt långsiktiga klimatmål under 2014. Koncernens direkta* koldioxidutsläpp minskade med 13 procent under 2014 jämfört med 2013. Resultatet har nåtts genom energibesparingsåtgärder och övergång till förnybar el i butiker och lager, minskade utsläpp vid transporter och byte av köldmedia.
– Det är väldigt glädjande att vi uppnår vårt ambitiösa klimatmål i förtid. Det är ett fint kvitto på att vårt gemensamma arbete ger resultat. Nu kommer en ny långsiktig klimatambition arbetas fram, säger Per Strömberg som är vd för Ica Gruppen.
Några viktiga händelser under förra året som bidrog till målet var att samtliga norska lager och egenägda butiker gått över till att enbart köpa förnybar el. I Sverige har logistikverksamheten ökat andelen godstransporter med bilar som använder alternativa bränslen. Insatser på lagren som effektivare styrning och reglering av belysningen och en övergång till användning av LED-belysning har gett resultat.
* Med direkt klimatpåverkan avses drift av butik och lager, godstransporter mellan lager och butiker samt tjänsteresor. Klimatpåverkan från sortimentet är ej inkluderat.
När kommuner planerar för nya kvarter eller bostadsområden finns det mycket att vinna på att ta med energifrågorna redan från början. Åtta kommuner inom Uthållig kommun har gjort precis det här. Tre av dem berättar om arbetet i en film.
Energimyndigheten har testat sju enkla elmätare för att se om de mäter rätt. Testet visar att elmätarna ger koll på elanvändningen hos de vanligaste produkterna i våra hem, men inte om de står i standby-läge – bara när de är igång.
“Moderation of demand and energy efficiency are, to my mind, the areas that merit our greatest determination at EU, national, regional and individual level.” . Orden kommer från EUs kommissionär för energi, Miguel Arias Cañete, när han talade vid Rigamötet nyligen.
Hur fjärran är inte detta från en kolumnist i Svenska Dagbladet som i veckan fick ihop “Energiförbrukning är ett mått på framåtskridande”. Han stödde sig på auktoriteter med stora perspektiv:
Låt oss för ett ögonblick anlägga ett litet längre perspektiv. Om mänskligheten överlever, säg, en miljon år – kommer vi då att konsumera mindre eller mer energi än vi gör idag?
Den ryske astrofysikern Kardasjev trodde att svaret var uppenbart. Civilisationens utveckling är strikt förbunden med en ökande energiförbrukning. Kardasjev utvecklade en skala för att beskriva olika sorters civilisationer som klassificerade dem efter energiförbrukning. Typ I kunde konsumera all energi som kunde genereras på en planet. Typ II all energi som kunde konsumeras i ett solsystem och typ III all energi som kunde tas tillvara i en galax.
“På lång sikt är vi alla döda” sade Keynes. Men att dödsorsaken skulle vara energislöseri i galaktisk skala föresvävade nog inte.
Energikommissionären har ett mera modest tidsperspektiv och framförallt en väsentligt bättre prioritering.
“Moderation of demand and energy efficiency are, to my mind, the areas that merit our greatest determination at EU, national, regional and individual level.” . Orden kommer från EUs kommissionär för energi, Miguel Arias Cañete, när han talade vid Rigamötet nyligen.
Hur fjärran är inte detta från en kolumnist i Svenska Dagbladet som i veckan fick ihop “Energiförbrukning är ett mått på framåtskridande”. Han stödde sig på auktoriteter med stora perspektiv:
Låt oss för ett ögonblick anlägga ett litet längre perspektiv. Om mänskligheten överlever, säg, en miljon år – kommer vi då att konsumera mindre eller mer energi än vi gör idag?
Den ryske astrofysikern Kardasjev trodde att svaret var uppenbart. Civilisationens utveckling är strikt förbunden med en ökande energiförbrukning. Kardasjev utvecklade en skala för att beskriva olika sorters civilisationer som klassificerade dem efter energiförbrukning. Typ I kunde konsumera all energi som kunde genereras på en planet. Typ II all energi som kunde konsumeras i ett solsystem och typ III all energi som kunde tas tillvara i en galax.
“På lång sikt är vi alla döda” sade Keynes. Men att dödsorsaken skulle vara energislöseri i galaktisk skala föresvävade nog inte.
Energikommssionären har ett mera modest tidsperspektiv och framförallt en väsentligt bättre prioritering.
Ett utkast med preliminära synpunkter på havsmiljö- och vattenförvaltningens samrådsremiss finns tillgänglig som stöd åt Svenskt Vattens medlemmar. Vi önskar få era synpunkter på utkastet.
