President Kennedys ord “My fellow Americans, ask not what your country can do for you, ask what you can do for your country” känns aktuella när ett antal förträdare för svensk basindustri i Svenska Dagbladet vädrar sina förhoppningar på att energikommissionen skall leverera stabila förutsättningar, låga priser etc. etc.
Det som gör tanken på Kennedy befogad är att samma veckoslut har Financial Times (FT) ett antal artiklar om bland annat vad pappersindustrin kan göra för att minska energianvändningen.
FT har tagit del av ett projekt som drivs av den Europeiska organisationen för papperstillverkare (CEPI) driver.
Energikommissionen kommer att behöva gedigna kunskapsunderlag och behöver därför knyta till sig expertis som kan ge svar på frågor om … omfattningen av framtidens elbehov skriver de svenska industriföreträdarna. Ja men glöm inte CEPIs (och andras) optioner.
Energimyndigheten utlyser 6,8 miljoner kronor inom forskningsprogrammet El och bränsle från solen. Utlysningen är den tredje inom programmet och syftar till att underlätta kommersialisering och spridning av teknik och forskningsresultat inom solel- och solbränsleområdet. Sista ansökningsdag är 31 mars 2015 kl. 17.00.
ERA-Net Smart Grids Plus är ett europeiskt samarbete som finansierar transnationella projekt inom smarta nät. En första utlysning har precis öppnat och Energimyndigheten anordnar ett informationsmöte för att för att informera intresserade sökanden om utlysningen och ansökningsprocessen.
Michael Liebreich intervjuas om det nya världsrekordet i låga priser för solcellsanläggningar och det är ju intressant i sig.
Men det blir ännu intressantare när man efter c:a 7.30 i intervjun börjar tala om hur företag utvecklas under teknisk konkurrens och när nya tekniska lösningar börjar dyka upp. Då nämner han kodakifieringen (the Kodak moment). När ett företag ser att den nya tekniken kommer men man ändå inte agerar annat än möjligen för att försöka stoppa den. Plötsligt en dag så är det över.
Detta kommer snart att hända också i energibranschen. Man kan kämpa emot (som säkert några kommer att försöka i energikommissionen) eller hänga på. När man kommer till c:a 11 minuter i intervjun är det som att höra en förutsägelse för ett av sammanträdena i kommissionen när den etablerade industrins företrädare begär ordet!
Sedan den 1 januari i år har köksfläktar en energimärkning, som hjälper konsumenter att välja fläktar med lägre energianvändning. Energimärkningen av köksfläktar, men även den för ugnar och hällar, bidrar i förlängningen till att spara lika mycket el som en halv miljon småhus använder på ett år.
Själva fläkten drar inte så mycket energi, men den uppvärmda inomhusluften som en utsugsfläkt drar ut måste ersättas med ny uppvärmd luft.
Energimyndighetens tidigare tester visar att energin som går åt för att ersätta den uppvärmda inomhusluften kan vara mer än tio gånger så stor som energin som krävs för att driva köksfläkten.
Det finns i dag många produkter för att följa energianvändningen i hemmet. Det vanligaste sättet att samla in data är att läsa av blinkningarna från elmätaren med en optisk sensor. Det gör även KTH-avknoppningen Watty. Men medan konkurrenterna bara rapporterar den totala energiförbrukningen så talar Wattys mätare om vad varje enskild apparat i hemmet förbrukar.
– En av våra testfamiljer upptäckte till exempel att värmepumpen var felinställd och kunde direkt spara 3 000 kronor om året, säger Hjalmar Nilsonne, vd på Watty.
Företaget har precis dragit in tio miljoner i ny finansiering för att ta mätaren ut på marknaden. Produkten lanseras i betaversion senare i år till en begränsad skara kunder.
Watty, som är en svensk energidatastartup, har säkrat 10 miljoner kronor i finansiering för att ta sin lösning för energibesparingar i hemmet till marknaden. Investeringen kommer från affärsänglar, finska energiteknikfonden Cleantech Invest och Energimyndigheten. Watty vann även nyligen Niklas Zennströms pris för hållbart entreprenörskap och kommer under 2015 vara del av Zennströms mentorprogram.
Hur kan företag göra lönsamma energitjänsteavtal? Det är frågan som ställs på ett seminarium i Falun den 12 februari. Länsstyrelsen i Dalarna är arrangör och driver ett projekt för att hjälpa företag i Dalarna och Gävleborg att sänka sina energikostnader.
120 företag har gjort energikartläggningar och det finns 1 700 åtgärder föreslagna!
För att hjälpa företagen att verkligen genomföra åtgärderna bjuder Länsstyrelsen nu in till ett seminarium om energitjänster. Flera av EEFs medlemmar är med på talarlistan.
Brukarnas beteende, kökets utformning och samverkan mellan fastighetsägare och köksverksamhet är viktiga komponenter för att energianvändningen i ett storkök ska kunna minskas.
Energimyndigheten och IQ Samhällsbyggnad välkomnar sökande i den tredje utlysningen från samverkansprogrammet E2B2 som omfattar maximalt 90 miljoner kronor. Utlysningen stänger den 24 mars 2015.
Programmet Strategisk energisystemforskning är en sammanhållen satsning på forskning om energisystemet med fokus på hur olika aktörer, institutioner och övriga delar i systemet samspelar med varandra. Sista ansökningsdag är 18 mars 2015.