Replik om kretslopp – Svenskt Vatten, Gryaab och Göteborgs stad i Göteborgsposten idag. Med anledning av en debattartikel om slam i Göteborgsposten fredag 16 januari skrev vi repliken “Fel fokus i allvarlig fråga”.
Energimyndigheten arrangerar fyra seminarier på temat “Energiforskning och samhällsnytta”. Syftet är att attrahera nya forskargrupper, särskilt samhällsvetare och humanister, att forska om energirelaterade frågor.
Seminariet har temat Processintegration i industrin – utveckling och erfarenheter i Sverige och internationellt. Syftet är att sprida kunskap om utvecklingen internationellt och i Sverige och vänder sig till dig som arbetar med industrirelaterade energifrågor inom näringslivet, universitet och institut.
Så pampig lyder titeln på den första artikeln i The Economist specialrapport om Energi och Teknik i senaste numret. Rapporten kan laddas ned gratis tack vare sponsring från Accenture, ett företag som skrivit en hel del bra saker om hur energimarknaden förändras. Hade de haft tillgång till rapporten först hade de kanske tvekat!?
Den verkar nämligen vara ett hopkok på olika intervjuer från alla sidor i energidebatten men där författaren inte själv förmått värdera det som sägs och sätta in det i ett större sammanhang. Framför allt är man riktigt okunnig om hur ny teknik kommer in och tar plats på marknaden. Att “lärinvesteringar” behövs och ligger bakom de prestandaförbättringar och sjunkande kostnader som syns för både vind och sol.
Det blir parodiskt tydligt när man skriver: “….subsidies for primitive green technology, such as the current generation of solar panels, have been a “colossal mistake”. It would have been much better, he argues, to invest in proven technologies such as electrical interconnectors (linking Britain and Norway, for example) and support research into new kinds of solar power,…” Det som skymtar fram är tron på att det finns en direkt koppling mellan forskning och marknad så att när man forskat fram det nya så kan den tekniken kliva rakt in på marknaden och ta över.
Skälet att man hamnar där är troligen att man lyssnar på (och citerar) Dieter Helm som för några år sedan skrev om klimatproblemen och fick följande recension i The Guardian: “I was left wondering what planet Helm was inhabiting and could I possibly move there? There, greens are in control, taxation is not contentious and is more efficient and easier to introduce and harmonise than traded instruments, border taxes can be introduced without the need to even consider the possibility or implications of trade wars, gas prices are cheap and not adding anything to consumer bills, and there are plenty of new exciting technological breakthroughs just around the corner that can be brought to market without first going through any kind of cost reduction curve.”
Just det! Har man bara ett schysst trollspö så klarar vi nog klimatkrisen också.
Fortsättning följer! Risken är nämligen stor att The Economists syn och värderingar kommer att åberopas och sätta ribban i debatten.
Idag saknas nationella riktlinjer för val av material i kontakt med dricksvatten. I en enkät gjord på Svenskt Vattens initiativ har VA-verksamheternas praxis och erfarenheter kartlagts.
I en debattartikel i Svenska Dagbladet idag, 15 januari, skriver Åsa Romson (MP) om hotet mot vårt dricksvatten från perfluorerade ämnen (PFAS). Fokus under kommande år blir att systematiskt identifiera potentiellt förorenade vattentäkter och fastställa riktvärden.
Energimyndigheten utlyser 7 miljoner kronor inom forskningsprogrammet Energi, IT och Design. I denna utlysning välkomnas projektförslag inom några av programmets fokusområden. Sista ansökningsdag är 15 mars 2015.
Utlysningen syftar till att påverka individer till ett energieffektivt beteende genom användande av olika former av gestaltning och design av system, produkter och tjänster.
Forskningsprogrammet Energi, IT och Design fokuserar på användarens roll i energisystemet, och syftar till förenkling och ökad överblick av energieffektivisering i människors vardag. Studier om detta omfattar bland annat de drivkrafter som finns hos individer och som kan användas som startpunkt för nya innovativa lösningar. Status och identitet skulle kunna vara en utgångspunkt för att analysera hur individer ser på såväl sitt personliga som kollektivets ansvar att påverka energianvändningen, och i vilka former detta är möjligt.
Denna utlysning avser att stödja forskning inom två huvudområden:
Fokus på användares vardagsliv, beteenden och drivkrafter. Var och hur kan design som medskaparprocess påverka energianvändandet? Det vill säga, hur gestaltning kan öka medvetandet om den personliga och kollektiva energianvändningen.
Fokus på gestaltning för effektivare energianvändning i framtidens städer. Hur kan den kollektiva energianvändningen förstås och gestaltas och vilka aktörer är centrala i beteendepåverkan på energianvändning? Vilka är drivkrafterna för att få till förändring? Hur förhåller sig energieffektivisering av energisystemet till andra system som finns i städer?
Maria Wetterstrand, Anders Wijkman och Annika Helker Lundström blir nyckelpersoner när regeringen förstärker Sveriges miljömålsarbete. Ett nytt Miljömålsråd inrättas, Miljömålsberedningen ges ett större ansvar samtidigt som den nationella miljömålssamordnaren för näringslivet inleder sitt arbete.
– Miljömålsarbetet syftar till att lämna över en bättre värld till våra barn, då kan vi inte ha det så att 14 av 16 miljömål inte nås. Nu stärker regeringen arbetet och ger bland annat partierna i Miljömålsberedningen i uppgift att utforma ett klimatpolitiskt ramverk för att driva på ett offensivt klimatarbete, sade klimat- och miljöminister Åsa Romson vid en pressträff den 7 januari 2015.
Ny ordförande för Miljömålsberedningen är Anders Wijkman, tidigare EU-parlamentariker och nu ordförande för bland annat Återvinningsindustrierna.
– En kraftfull och långsiktig styrning av klimatarbetet i samhällets alla sektorer är nödvändigt om Sverige ska klara att nå klimatmålet, säger Anders Wijkman.
Maria Wetterstrand, tidigare språkrör för Miljöpartiet, blir ordförande för det nya Miljömålsrådet. Uppgiften blir att stärka samarbetet mellan myndigheterna och öka takten för genomförandet av miljöarbetet.
– Jag var med när miljömålen en gång togs fram. Ett mycket stort ansvar för samhällets miljöarbete ligger hos myndigheterna, säger Maria Wetterstrand.
Annika Helker Lundström, tidigare vd för Svensk Vindenergi, är nationell miljömålssamordnare för näringslivet.
– Näringslivets viktiga miljöarbete ska synliggöras, stimuleras och drivas på. De goda exemplen ska spridas, säger Annika Helker Lundström.
Reglerna om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el trädde i kraft den 1 januari 2015. För mikroproducenter innebär de nya reglerna en möjlighet till skattereduktion på upp till 18.000 kronor per kalenderår.
Reglerna om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el trädde i kraft den 1 januari 2015. För mikroproducenter innebär de nya reglerna en möjlighet till skattereduktion på upp till 18.000 kronor per kalenderår.
Nu ska forskare ta reda på hur Umeå kan bli en förebild för hållbar stadsutveckling. Umeå universitet får tre miljoner kronor från Energimyndigheten för att i samverkan med Umeå kommun undersöka hur Umeåborna kan bli mer energismarta.
– Umeå universitet och Umeå kommun har tagit fram en gemensam avsiktsförklaring med målet att bli den nordliga kraften för hållbar stadsutveckling. Forskningsprojektet kommer att bidra till viktig kunskap för att nå vårt mål, säger Agneta Marell, vice rektor för samverkan och innovation vid Umeå universitet.
I projektet kommer forskarna att undersöka hur energieffektivt Umeåbornas beteende är, både hemma och på jobbet. De ska också testa och utvärdera hur smarta, tekniska lösningar påverkar beteendet när det gäller energianvändning och resor.
– Vi ska arbeta tvärvetenskapligt för att försöka ta reda på hur man på bästa sätt kan uppmuntra ett energismart beteende. I samarbete med Umeå kommun kommer vi att identifiera nuvarande och framtida mål och åtgärder, säger Annika Nordlund, som är projektledare och docent vid institutionen för psykologi.
Forskarna kommer också att studera kriterier för hållbarhet när det gäller bostadsrenovering.
Umeå är en mycket lämplig kommun att studera eftersom det här finns stora mängder av tillgänglig data som speglar hur Umeåborna använder el, och hur de reser och återvinner. Dessutom har Umeå kommun ansökt om att bli Europas miljöhuvudstad.
– Anslaget är mycket glädjande. Projektet gör det möjligt att utveckla Umeå som en förebild i arbetet med hållbar stadsutveckling, både nationellt och internationellt, säger Hans Lindberg, kommunstyrelsens ordförande, Umeå kommun.
Medelspotpriset i Sverige låg i oktober på 29 öre per kilowattimme i genomsnitt. Milt väder, rikligt med regn och en väl fungerande kärnkraft har sänkt det rörliga priset med 20 procent.
FN:s klimatpanel IPCC presenterade igår den syntesrapport som avslutar panelens femte vetenskapliga utvärdering av kunskapen om klimatförändringarna. Idag, den 3 november, arrangerar SMHI en chatt där svenska klimatexperter svarar på frågor om klimatförändringarna och om rapportens viktigaste budskap.