Inom några år beräknas att cirka 50 procent av stadsbusstrafiken kommer att drivas med el i någon form, hybrider, laddhybrider eller ren eldrift. I Göteborg har man redan kommit långt i denna utveckling.
The Fraunhofer Institute för vindkraft överväger att etablera ett testcenter för flytande vindkraftverk längs norska kusten. Enligt Jochen Bard på Fraunhofer kommer alla beslutsprocessen vara över inom kort och alla tillstånd klara för verksamheten.
Den 24 november bjuder Energimyndigheten tillsammans med Vinnova och Formas in till ett informationsmöte för att presentera ERANET Cofund Smart Cities and Communities Program.
I Washington Post undrar man varför (och vilket slags) människor skaffar solcellsanläggningar? Är det därför att de är rika, klimatmedvetna, har liberal (enligt amerikanskt synsätt) politisk åskådning? Nej – det är därför att grannarna har det!
The installation of one additional solar photovoltaic rooftop project within the past six months in a given area increased the average number of installations within a half mile radius by .44, or almost one half.
Så för oss som jobbar med effektvisering är frågan helt enkelt – Hur tusan skall vi få den att synas? Är det dags för “home parties”?
Den viktigaste knäckfrågan för biogasutvecklingen just nu är att skattebefrielsen på biogas (och även andra biodrivmedel) endast gäller till och med utgången av år 2015.
Konjunkturiunstitutet envisas med att bara se på klimatfrågan med det ena ögat. Sätt bara ett utsläppsmål och hoppas sedan att “marknaden” löser allt till det bästa.
Man kommer osökt att tänka på den Brittiske matematikern George E. P. Box som sade att alla modeller är fel men några av dem är användbara. KI har i det här fallet valt en av de modeller som inte är användbar.
Lyckligtvis får de mothugg av andra forskare som ser att komplexiteten i samhället och i själva kärnfrågan fordrar ett mera utvecklat synsätt. De skriver:
Det är inte möjligt att analysera klimatfrågan utifrån förenklade ekonomiska modeller på det sätt som Konjunkturinstitutet gör och som inte tar hänsyn till samhällets komplexitet. För att lyckas med målet att nå nettonollutsläpp av växthusgaser krävs en mer realistisk bild, baserad på kunskap från flera discipliner, av hur samhällsutveckling och samhällsstyrning går till.
Efter förra veckans duckande i EU kan man dels hoppas på att våra politiker slutar lyssna på KI och dels tar sig samman för att finna nya scener att agera på för att driva klimatfrågan vidare, till exempel i Norden. Det borde man göra av strikt egoistiska skäl! Både effektvisering och förnybar energi kan ge dem som tar initaitivet konkurrensfördelar i industriutvecklingen. Men det kommer nog att ta tid innan KI upptäckt detta
Nu är publikationen P110 Avledning av spill-, drän- och dagvatten ute på remiss och del 1 kan laddas ner här på vår webb. Presentationsturnén av P 110 utökas med 3 extra seminarier: 2 dec Göteborg, 3 dec Stockholm och 9 dec Hässleholm. Läs mer om P110
Energimyndighetens Demonstrationsprogram för elfordon välkomnar i denna utlysning projektförslag inom programmets samtliga forskningsområden. Sista ansökningsdag är 21 januari 2015 klockan 14.00.
När man hör de svenska politikerna prata om klimatmålen kan man bara undra: ”När skall vi börja?”. Tydligen inte nu, utan senare, skriver Hans Nilsson, ordförande i 100% förnybart och i EEF i GP den 27 oktober 2014. Vi publicerar … Läs mer →
I fotboll handlar det om att både ha koll på det som ligger nära (bollen) och det som kommer att hända på planen (med- och motspelares position och rörelser), det kallas “split vision”. Kolla Zlatan om ni undrar!
Dagens Industri har slagit upp en artikel av Eija-Riita Korhola med titeln ”Kyotoavtalet har inte minskat utsläppen” och som utgår från en avhandling på vilken hon skall disputera om några veckor. Hon menar att Europas industriproduktion bara har flyttat till länder med högre intensitet i utsläppen (kol per BNP) och att de därmed ökat i stället för att minska. Det kallas ibland för kol-läckage. Det kan bli intressant att se hur hon lyckas isolera just Kyotoavtalets påverkan från alla andra händelser som vi haft i världsekonomin. Men man kan säga att hon håller blicken fäst på det som är nära – bollen.
Några som kollar vad som händer på planen är European Climate Foundation som i en rapport gjord av Ernst and Young tittat på möjligheterna för den industri som just avser att minska intensiteten i Europa, refererat av Miljöaktuellt. Rapporten varnar för ett annat läckage, nämligen att andra delar av världen utvecklar den teknik som vi behöver för att bekämpa utsläppen här!
Is Europe making the necessary investments to develop the industry? Or could there be potential “investment leakage”, whereby the EU would be failing to mobilize the necessary investments for developing its low-carbon industries, while other economic regions would be making such investments?
En som inte tror på Korholas läckage men oroas av investeringsläckaget är förre tyske miljöministern Trittin som varnar för att vi förlorar jobb i Europa.
Låt oss anta att det ligger något i vad Korhola säger. Åtminstone på kort sikt. Vad skall vi då göra? Hon antyder att det är bara dumt att gå före andra länder. Men vi vet ju att de andra regioner som idag har högre utsläpp också utvecklar den modernare tekniken. Då kanske de både snor produktionen på kort sikt och på lång sikt eftersom vi stannat upp och står och glor på bollen.
De senaste två åren har nästan 100 utsläpp av den farliga tungmetallen kadmium spårats av flera olika kommunala reningsverk i landet, enligt en rapport från Svenskt Vatten.
– Tack vare att vi hittat utsläppen har vi kunnat stoppa många av dem, säger Anders Finnson, Svenskt Vatten.
Se nedan för länk till SVT-rapportinslaget från 24 oktober 1930.
Därför är det en plågsam upplevelse att se den svenska EU-nämndens diskussioner om EUs klimatmål där man tycks ha kommit fram till att 50-40-30 är för tufft men att man kan acceptera 40(+10)-27-(kanske)30. Allt detta för att undvika att landa på 40-27-30 som den avgående kommissionen rekommenderar och där den nya antas föredrar 40-27-(minst) 30.
Nej vi skall inte gå in på vad de olika siffrorna står för. Bara konstatera att:
1. Alla är överens om att kraftfulla åtgärder behövs för att klara klimatet – Bara inte nu utan senare
2. Påståenden som gjordes i nämnden om att höga mål är för kostsamma är (låt oss vara snälla) dåligt underbyggda.
3. Höga mål för effektvisering och förnybar energi är tvärtom bra för ekonomin. Det är lönsamt och skapar nya jobb. Nej – det är ingen partsinlaga från miljörörelsen utan det är fakta som tillhandahållits av OECD/IEA i flera av deras publikationer. (Se t.ex. WEO 2012, “Capturing the Multiple Benefits of Energy Efficiency”, “Energy Efficiency Market report” (http://www.iea.org)
Därför borde inte klimatmålens sifferexercis vara partipolitik. Klimatet förhandlar inte! Det som nu inträffar är bara att politikerna säljer ut både klimatet och vår industriella utveckling.