Totalt ser Energimyndigheten det som möjligt att svensk solel kan öka till mellan 5 och 10 procent av den totala elanvändningen i Sverige 2040. Men för att nå dit finns det hinder som måste undanröjas.
Strategins första steg underlättar för introduktion av små och mellanstora anläggningar på elmarknaden. Exempel på detta är införande av ett solROT-avdrag istället för investeringsstöd för privatpersoner.
– Det är ett bekant sätt att hantera skatteavdrag och väntetiden för att erhålla stöd kortas samtidigt väsentligt, säger Zinaida Kadic.
Exempel på andra åtgärder i strategiförslaget:
att energiskattlagen justeras så det gäller per anläggning istället för utifrån juridisk person,
att utbyggnaden blir mer resurseffektiv genom att se över bygglovsprocesser, avfallshantering och fysisk planering,
att elcertifikat för mikroproduktion ersätts genom justering av något av de andra stöden.
Energieffektivisering är den energikälla som alla länder har i överskott, konstaterar IEA i sin marknadsrapport 2016. Genom att energieffektivisera kan man drastiskt minska kostnaderna för el och uppvärmning i fastigheter samtidigt som större trygghet i energitillgången skapas. Energieffektivisering bidrar också till att bekämpa klimatförändringarna och luftföroreningar.
Mål och medel för hur en kraftfull energieffektivisering ska uppnås behövs lika mycket i Sverige som i andra länder.
Energieffektivisering är den energikälla som alla länder har i överskott, konstaterar IEA i sin marknadsrapport 2016. Genom att energieffektivisera kan man drastiskt minska kostnaderna för el och uppvärmning i fastigheter samtidigt som större trygghet i energitillgången skapas. Energieffektivisering bidrar också till att bekämpa klimatförändringarna och luftföroreningar.
Mål och medel för hur en kraftfull energieffektivisering ska uppnås behövs lika mycket i Sverige som i andra länder.
EEF:s Lotta Bångens och Hans Nilsson, presenterar tillsammans med samordnings- och energiminister Ibrahim Baylan, Sveriges satsning på energieffektivisering i samband med en internationell konferens 14 oktober i Paris anordnad av IEA (International Energy Agency).
EEF deltar som svensk branschorganisation för energieffektivisering och anser att:
• En utmanande hemmamarknad för energieffektivisering är nödvändig för att lyckas med exportsatsningar
• Offentliga sektorns enorma kraft som upphandlare och kravställare måste utnyttjas
• Nationella ambitiösa mål för energieffektivisering är avgörande för trovärdigheten
• Skapa engagemang hos marknadens aktörer ger ringar på vattnet och accelererar utvecklingen
• Bättre affärsmodeller hos energieffektiviseringsföretag leder till fler genomförda åtgärder
Mer information, Lotta Bångens, vd EEF, 070-343 92 12
EEF:s Lotta Bångens och Hans Nilsson slår följe med samordnings- och energiminister Ibrahim Baylan när han presenterar Sveriges satsning på energieffektivisering vid en internationell konferens 14 oktober i Paris anordnad av IEA (International Energy Agency).
EEF deltar som svensk branschorganisation för energieffektivisering och anser att:
• En utmanande hemmamarknad för energieffektivisering är nödvändig för att lyckas med exportsatsningar
• Offentliga sektorns enorma kraft som upphandlare och kravställare måste utnyttjas
• Nationella ambitiösa mål för energieffektivisering är avgörande för trovärdigheten
• Skapa engagemang hos marknadens aktörer ger ringar på vattnet och accelererar utvecklingen
• Bättre affärsmodeller hos energieffektiviseringsföretag leder till fler genomförda åtgärder
Mer information, Lotta Bångens, vd EEF, 070-343 92 12
På IEA-mötet i Paris deklarerar energiminister Baylan att ”energieffektivisering kommer att vara högst på agendan de närmaste åren”.
EEF deltar på samma möte med input om vad som behöver göras för att få energieffektivisering att verkligen hända.
Förhoppningsvis startskott på ett gott samarbete.
Det väckte en gång visst uppseende när Amory Lovins hävdade att effektvisering i energianvändningen var “a free lunch that you are paid to eat”. Men så kom en utredning från Vattenfall gjord av McKinsey där man visade att när man dragit av besparingen från den minskade energianvändningen från kostnaderna för effektiviseringsåtgärden så blev resutatet just en negativ kostnad. Dessa (ibland kallade) Mckinsey-kurvor har sedan blivit normgivande och presenterats i flera sammanhang där man sparar energi eller minskar utsläpp av växthusgaser.
Vid LBNL i USA har man i några fall där man utöver att spara energi också påverkar industrins produktivitet gått ett steg längre och dessutom räknat med dessa PLUS-faktorer (Multiple Benefits) i kalkylen. Då blir kostnaderna ännu negativare!
Det vore kanske dags att komplettera kalkylerna både för att på detta sätt få en klarare bild av vilka energiåtgärder som är mest betydelsefulla och få en idé om hur industrin kan utvecklas.
Regeringen förbereder skattesänkningar på närmare 3,3 miljarder kronor per år för framförallt de tre stora eljättarna. Men att gynna eljättarna på bekostnad av hushållen är kontraproduktivt, skriver Linda Burenius Magnusson, ordförande 100 % förnybart ochJennie Wiederholm, energiexpert Hyresgästföreningen i ett debattinlägg i Ny teknik.
En undersökning bland svenska fastighetsägare visar att knappt hälften av dem tror att de kommer klara att halvera energianvändningen i sina bostäder och lokaler till 2050. Det är en av de frågor som kommer att diskuteras på mässan Fastighetsfokus VVS i Örebro den 20 oktober.
– För att Sverige ska klara sina högt satta klimatmål måste fastighetssektorn bidra mer. Därför är det oroande att så många av fastighetsägarna tvivlar på möjligheterna att minska energianvändningen, säger Anders Mårtensson, vd för VVS-Fabrikanternas Råd, i ett pressmeddelande.
I Miljömålsberedningens betänkande om ett klimatpolitiskt ramverk sätts målet att bostadssektorn ska ha en energianvändning som är 50 procent lägre år 2050 jämfört med 1995. Av de tillfrågade fastighetsägarna trodde endast 47 procent att de kommer kunna halvera energianvändningen till 2050.
Several signs suggest that TFC peaked in OECD countries in 2007 and is unlikely to return to those levels. In 2015, OECD consumption was approximately equal to that of 2002, despite economic growth of 23% over this period.
Regeringen har beslutat om en ändring i förordningen om statligt stöd till solceller. Ändring innebär att sista datum för att slutföra stödberättigande åtgärder flyttas fram, från 31 december 2016 till 31 december 2019.
Regeringen har beslutat om en ändring i förordningen om statligt stöd till solceller. Ändring innebär att sista datum för att slutföra stödberättigande åtgärder flyttas fram, från 31 december 2016 till 31 december 2019.
