Under den gångna veckan så sjönk spotpriserna för Sveriges elområden sjönk med 9-13 procent jämfört med en vecka tidigare. Mellan områdena noterades prisskillnader under veckans inledning. Detta enligt Ei:s veckosammanställning.
Källa: Energinyheter.se
Det känns som om vi i början av den här månaden fått ett uruppförande av symfonin med de fyra pukslagen. Ett verk som är väl avstämt och väl komponerat och som har en klar idé men som tyvärr är alldeles för konventionellt både till sin avsikt och sitt genomförande. Det saknar i allt väsentligt den spänst och det nytänkande som skulle kunnat göra det banbrytande och nyskapande.
1. Den första satsen hade en spännande inledning “50% effektivare energianvändning” men den tvärdog när det visade sig att pukslaget missade totalt och blev ökande energianvändning.
2. Andra satsen var som sig bör ett andante. Långsammare, mera eftertänksamt, men med samma tema. Det utvecklas dock något till en fråga om hur det skall gå för svensk industri när den, som man utgår från, både är effektiv (per definition) och behöver mer energi. Marknaden är nästan perfekt men behöver lite småjusteringar. Pukslaget blir dovt och hotande.
3. Temat följs upp i tredje satsen som är brett anlagd och tillbakablickande samtidigt som den har en rörelse framåt. Den är rak i sin retoriska ansats “Sveriges framtid elbehov – Hur mycket elkraft behövs?”, men dissonanserna skär igenom.
Det svenska elsystemet har varit en stark konkurrensfördel för Sverige genom att erbjuda konkurrenskraftiga elpriser, säker tillgång på el och låga klimatutsläpp. – Vi bör värna det som är Sveriges konkurrensfördelar.
De nya konkurrensfördelarna ligger ju snarare i utnyttjande av effektvisering och andra förnybara resurser än enbart de gamla. Mot slutet blir det bara upprepningar om och om igen av utslitna teman och saknaden efter den gamla kärnkrafttiden lyser bjärt igenom. Pukslaget låter som ett eko ur det förflutna.
4. Den fjärde och avslutande satsen har tempo Agitato (Upprört) och verkar ha tillägget Furioso. Redan titeln är alldeles för lång “Ny baskraft till konkurrenskraftiga priser – En rapport om huvudalternativen för ny produktionskapacitet av baskraft i det svenska elsystemet”. Det visar sig något överraskande att huvudalternativen bara är två nämligen ny kärnkraft och/eller gas. Visserligen erkänner man att kärnkraften har problem som t.ex. att avfallet måste kunna förvaras säkert i minst 100000 år men det sägs kort och drunknar i ett resonemang om tillståndsprocesser. Pukslaget i den här satsen är så kraftig att trumskinnet spricker.
Sammanfattningsvis är det ett ambitiöst verk som upphovsmännen måste känna sig berättigat stolta över att ha fått ihop till en helhet. Säkert kommer vi att höra det spelas ytterligare några gånger åtminstone fram tills dess att en ny regering bildats. Men sannolikt kommer alla efteråt att vara hjärtlig trötta på det och förhoppningsvis kommer det att förvisas till partiturens gravkammare.
Källa: Fourfact.se
I Sverige så har biodrivmedelsmängderna har ökat med 2,4 terawattimmar under 2013. Det har gett upphov till ytterligare 43 procent reduktion av växthusgaser jämfört med 2012 och jämfört med om man istället hade använt fossila drivmedel. Det visar nya siffror från Energimyndigheten.
Källa: Energinyheter.se
Vattenfall har beslutat att den koleldade anläggningen vid det danska Fynsverket ska tas ur drift 2016. Detta som ett led i bolagets strategi att minska koldioxidutsläppen och att satsa på förnybar energi.
Källa: Energinyheter.se
Under årets först kvartal blev andelen kunder med rörligt elprisavtal större än fastprisavtalen. Detta framgår av ny statistik från Energimyndigheten.
Källa: Energinyheter.se
Under 2013 fortsatte ökningen av ny förnybar el inom elcertifikatsystemet. 3,0 terawattimmar togs i drift under året och sedan Sverige och Norge fick en gemensam marknad, januari 2012, har det skett en ökning på totalt 6,2 terawattimmar ny förnybar el
Källa: Energinyheter.se
Under två dagar i maj samlade samlades energisverige igen och den här gången för att titta längre än till 2020. Under temat “Bortom 2020 – ett hållbart energisystem” diskuterades vad som måste göras för att nå ett långsiktigt tryggt och konkurrenskraftigt energisystem utan negativ påverkan på människor, klimat och miljö.
Källa: Energinyheter.se
En ukrainsk delegation reser i dag till Budapest i Ungern för att försöka förmå europeiska företag att sälja gas till Ukraina, uppgav det statliga gasbolaget Naftogaz efter att Ryssland stoppat sina gasleveranser.
Källa: Energinyheter.se
Lundin Petroleum ökar sin licensandel med 25 procent i norska fyndigheten Luno II som ligger i den centrala delen av Nordsjösektorn.
Källa: Energinyheter.se
Siemens lägger ett kontantbud på Alstoms gasverksamhet värt 3,9 miljarder euro.
Källa: Energinyheter.se
Energiminister Anna-Karin Hatt (C) tar återigen elbolagen i örat. Regleringen av bolagen ska skärpas för att fler kunder ska slippa dyra tillsvidareavtal.
Källa: Energinyheter.se
När den första förvåningen lagt sig av informationen att 50% effektvisering resulterar i ökad energianvändning enligt inledningskapitlet i IVAs senaste skrift, med titeln 50 procent effektivare energianvändning 2050, blir man avgjort gladare av de följande avsnitten.
I dessa diskuterar man orsakerna till att lönsam effektivisering inte blir av och att man behöver utveckla nya affärsmodeller. Båda bra, viktigt och intressant! Man skriver att det handlar: ”..inte primärt om teknik, utan om organisation, ansvarsfördelning, incitament, attityd, beteende och ledarskap.” Bra!
Analysen hämmas dock lite av att kunden väsentligen antas vara en rationell varelse som bara skall förses med de rätta argumenten. Det hade blivit bättre om kundens djupare skäl för att anamma effektviseringsåtgärder och vilka de kan vara hade tagits med. Det som vi i effektviseringsbranschen kallar UBR (Unique Buying Reason) och NEB (Neon-Energy Benefits). Och om “kommunikationstrappan” till rationalitet (figur 7) hade kompletterats med Catherine Cooremans beskrivningar av hur man gör en effektiviseringsåtgärd strategisk.
Men det finns intressant material att bygga vidare på. Det som handlar om affärsmodellerna har också behandlats lite mera av IVA i en särskild delarapport. Det finns några mycket intressanta förslag när det gäller hur effektiviseringsmarknaden kan utvecklas vilket VVS-Forum fiskat upp:
• Skattelättnader för företag som genomför energieffektiviseringar.
• Nya energieffektiva produkter och tjänster ska uppmuntras genom innovationsupphandlingar. (Teknikupphandlingar har funnits länge men kan utnyttjas mer)
• Inrättandet av en energikreditnämnd, ett verktyg för riskhantering i samverkansprojekt.
Men efter att ha läst detta så tätnar egentligen mysteriet. Varför stannar man vid en modell som innebär ökad energianvändning och torgför detta som en gigantisk förbättring till 50% effektvisering när man uppenbarligen har tänkt mycket djupare på vissa delområden? För dessa 50% under 38 år (vid en årlig intensitetsförbättring på 1,8%) är bara en ökning från 40% (vid årligt 1,4%). Just dessa procentsatser är dessutom lite slumpmässiga och beror på valet av tidsperiod man valt för sin analys. Varför skulle de kommande 38 åren vara lika med de senaste?
Förslag till IVA, spänn bågen igen, men stränga om den först!
Källa: Fourfact.se
Trots att bränsleceller omvandlar kemisk energi direkt till elektrisk energi har de på grund av sin komplexitet och sin höga prislapp fortfarande inte slagit igenom. Nu har tyska forskare emellertid tagit fram en enkel bränslecellsstapel för hemmabruk.
Källa: Energinyheter.se
Sungard Availability Services bygger just nu ut sitt datacenter Nord i Sollentuna som är sammankopplat med företagets datorhall i Sätra i södra Stockholm. Med driften fördelad i båda tvillinghallarna garanteras företagen 100 procent avbrottsfri kyla och ström samt en grön miljöprofil rakt igenom.
Källa: Energinyheter.se
Fortum har anlitat One Nordic för att bygga ut en kopplingsstation i Blyberg samt att bygga en ny transformatorstation i Näckådalen. Detta för att omhänderta den elektricitet som de två nya vindkraftparkerna vid Bösjövarden i Mora kommun och Mässingberget i Orsa kommun kommer att producera.
Källa: Energinyheter.se