Sektorn för förnybara energikällor i Europa går en oviss framtid till mötes, bland annat märks en svalare investeringsvilja. ”Inför minskande subventioner, avskaffandet av långsiktiga mål och en icke-ändamålsenlig infrastruktur står sektorn för förnybara energikällor vid ett vägskäl”. Det skriver sajten European Voice, specialiserad på EU-politik.
Byggnader för att tillvarata energin från olika naturresurser har byggts långt tillbaka i historien. I takt med teknikutvecklingen och elektricitetens intrång i samhället vid slutet av 1800-talet växte intresset för att ge byggnaderna status. De tidiga små lokala kraftverken vid mindre vattendrag, som oftast byggdes som röda stugor, ersattes av ståtliga anläggningar i sten. Då som nu krävdes ett nära samarbete mellan ingenjörer och arkitekter. Det skriver Tomas Hago, Bjarni Ingvason och Mats Milsta, Partners Liljewall arkitekter, i en debattartikel.
Fingrar på gaskranen så som de gjort det senaste decenniet för att markera sin betydelse för de olika länder i deras gamla intresseområde som skulle vilja lossa lite på greppet. Det är inget konstigt eller nytt. “En stat har inga vänner – bara intressen” heter det ju. Idag Ukraina, i går Moldavien i förrgår Georgien. Och i morgon?
Det konstiga är att vi fortfarande inte har fattat att detta händer igen och igen och igen. Det finns ju faktiskt lösningar, inte snabba men man måste börja någon gång. Energieffektivisering är en och diversifiering är en annan. Diversifiering både vad gäller leverantör(-sland) och bränsle.
Ukrainas energibalans innehåller till c:a en tredjedel gas varav dock inte allt kommer från Ryssland. De har gått med i EUs Energy Community och redovisar där ett blygsamt, men i alla fall, sparbeting.
EUs gasförsörjningsalternativ kallat “Nabucco” havererade för några månader sedan när man beslöt att sälja till andra länder än dem som hade intresse av att dra fram en gasledning där Ukraina, eller åtminstone Moldavien, kunde kommit att beröras.
Energieffektivisering och diversifiering skulle starkt kunna bidra till att minska riskerna för konflikter, men varför händer det så lite? Vissa länder har bara ett ord att ta till när man pratar energi och det är “kostnadseffektivt”. Ett ord som saknar varje form av strategisk innebörd och framtidsperspektiv.
Om nu EU verkligen vill se till att Ukraina kan gå sin egen väg så är ett kraftfullt stöd på energihushållningsområdet angeläget.
ABB har tagit hem en order på transformatorstationer från Companhia de Concessões Rodoviárias Group. CCR är ett av de största privata infrastrukturkonglomeraten i Latinamerika och de kontrakterar nu ABB för kraftsättning av nybyggda snabbtransportlinjer i Salvador-regionen i Brasilien.
Åbo Energi investerar 31 miljoner euro i Turun Seudun Energiantuotantos nya flerbränslekraftverk i Nådendal. Det beslöt Åbo Energis styrelse på sitt senaste möte.
Första veckan i mars hålls rådsmöte i Bryssel där ett nytt ramverk för EU:s klimat- och energipolitik till 2030 står i fokus. Även stats- och regeringscheferna ska diskutera klimat och energi vid EU-toppmötet i mars. Anna-Karin Hatt representerar Sverige vid rådsmötet om energi.
ABB har officiellt invigt sin femte fabrik i Brasilien i närvaro av ministern för ”Development Industry and International Business”, Mauro Borges, och guvenören för São Paulo Geraldo Alckmin.
Ett amerikanskt fusionsexperiment som redan använder sig av en maskin som alstrar världens kraftigaste strömpulser utökar nu sin arsenal med laser och magnetism i hopp om att uppnå sina ambitiösa mål.
Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt har meddelat beslut om Tranås Energis ansökan om höjd minimitappning vid Olstorps vattenkraftverk. Precis som bolaget önskat så var beslutet från domstolen att höja den tidigare domen från ett flöde på 70 liter/sekund till 300 liter/sekund förbi vattenkraftverket.
När försäljare erbjuder kunder ”el till inköpspris” bör kunderna alltid fråga efter jämförpris. Det kan ofta finnas fasta avgifter som gör avtalet betydligt dyrare än det först ser ut att vara. Detta enligt en genomgång som Energimarknadsinspektionens jämförelsesajt Elpriskollen genomfört.
Under kalla krigets dagar fanns det något man kallade Kremlologi och som innebar att man fick tolka skiftningar i vad som sades, och av vem, i Kreml i gamla Sovjetunionen. När nu delar av regeringen gör ett utspel om målsättningen för EUs klimatmål får man plocka fram dessa gamla talanger. För man undrar om det står något mellan raderna som inte sägs rakt ut.
Det sägs att man vill öka kravet på utsläppsminskning från 40 till 50% 2030 och att det skall kunna ske också genom att tillgodoräkna sig minskningar i andra länder. Man vill motverka “klimatnationalism” och man vill medverka till teknikspridning. Beträffande förnybar energi skall man vara kostnadseffektiv och man “…välkomnar också att EU-kommissionen kommer återkomma när det gäller eventuella nya målsättningar för energieffektivisering”. (Min understrykning)
Det väsentliga är att säkerställa att det övergripande utsläppsmålet uppnås och det kan man göra genom att lägga fast mål också för förnybar energi och effektivisering. Då har man anvisat vägar för hur man skall komma fram. Är det vad som antyds mellan raderna? Att bjuda över varandra i procentsatser utan att ange hur de skall uppnås är inte mycket värt om det nu inte är så att det finns något i en bisats som undsluppit oss.
European Alliance to Save Energy skriver om komplexet av målformuleringar:
under the misguided banner of protecting European competitiveness, the European Commission has announced a new climate and energy package for 2030 which will include a non binding (at Member State level) renewable energy target and will not include a target for energy efficiency. This effectively locks the EU economies into a business as usual trajectory.
Skall man sedan medverka till teknikspridning så är det inte kostnadseffektiv (på kort sikt) som är nyckelordet utan det gäller att starta processer som leder kostnadseffektivitet för ny teknik, genom till exempel teknikupphandlingar, kapacitetsmarknader och inmatningstariffer. Det gör man bäst genom att se till att få en hemmamarknad om man vill övertyga andra om den nya teknikens förträfflighet. Charity (and climate action) begins at home!
Nu har Svenska kraftnät lämnat in sin investeringsplan till regeringen. Planen gäller för åren 2015-2017. Investeringarna beräknas uppgå till 12 miljarder kronor under perioden.