Tyska elnät är ännu inte optimalt anpassade för energiomställningens aktuella konsekvenser. Det förekommer fortfarande stora variationer när det gäller utbud och efterfrågan av el från förnybara källor. Smarta elnät, som klarar av att hantera efterfrågan på el på lokal nivå, så kallade Microgrids, kan bidra till att minska mängden av el som distribueras över långa distanser.
Den kontroversiella energiform som i folkmun brukar kallas för kall fusion skulle om den går att förverkliga kunna förse mänskligheten med en billig, ren, säker och näst intill outtömlig energikälla. Dessvärre anses kall fusion av det stora flertalet forskare vara en omöjlighet och trots att det vid ett flertal tillfällen utannonserats att energi producerats med hjälp av kall fusion har dessa experiment inte kunnat verifieras.
Energimarknadsinspektionen har tagit beslut om en ny föreskrift om mätning, rapportering och debitering av fjärrvärme. Föreskriften innebär att mätning och rapportering av fjärrvärme ske månadsvis till kunderna, och debitering på faktisk förbrukning ska göras minst varje kvartal. De nya reglerna träder i kraft 1 januari 2015.
Energimyndigheten har beslutat om att 2,5 miljoner kronor ska gå till fem projekt som ska tillföra ny kunskap kring installation och användning av solceller i bebyggelsen.
Studsvik säljer huvuddelen av sin amerikanska verksamhet till Energysolutions. Totalt handlar det om en affär till ett värde av 23 miljoner dollar, vilket ger en kassaflödeseffekt för Studsvik på 88 miljoner kronor.
Forskare vid University of Houston i USA och Université de Montréal i Kanada har utarbetat en ny teoretisk modell som kan vara nyckeln till att ta fram bättre material till solceller.
Nordiska ministerrådets klimat och luftgrupp har givit Ramböll i uppdrag att tar fram en katalog med beskrivningar av tekniska åtgärder för att minska utsläpp av metangas.
I ett öppet brev uppmanar idag EEF tillsammans med ett 20-tal representanter från näringsliv och civilsamhälle Fredrik Reinfeldt att driva på för tre ambitiösa och bindande mål i EUs energi- och klimatpaket för 2030. ÖPPET BREV EU2030 140211 I sitt … Läs mer →
Beteendeekonomins insikter om hur människor tar beslut håller på att vinna insteg i utformningen av praktisk politik. Det innebär att man släpper tanken på att man endast styrs av morötter (vinstmaximering) eller piskor (regelverk). Istället är man mera mottaglig för målstyrning och med detta sammanhängande åtgärder. Typ goda råd, märkning, teknikutformning med hushållning som grundfunktion osv osv osv. Ett sammanfattningsbegrepp är styrning med “knuffar” (nudges).
I USA har man i förvaltningen en särskild funktion OIRA, The White House Office of Information and Regulatory Affairs, och i England har man skapat ett Behaviour Insights Team (or Nudge unit). I EU har man inom JRC tittat närmare på frågan om hur “knuffar” kan användas mera systematiskt. I Danmark har man ett nätverk som bedriver forskning och experiment på området.
I Sverige är det dock fortfarande morot och piska som gäller. Här har vi myndigheter som räknar ut att klimatpolitiken fordrar att man höjer bensinskatten med flera hundra procent och att om man använder andra åtgärder än skatter och avgifter så blir klimatpolitiken dyrare.
Regeringarna i Storbritannien och Frankrike har skrivit under en deklaration om kärnkraft, som upprepar de två regeringarnas delade uppfattning att kärnkraften har en viktig roll att spela i en kostnadseffektiv övergång till lägre koldioxidutsläpp.
2013 blev ett år med låg användning av el i framför allt industrin. Vindkraften slog nytt produktionsrekord igen och nettoexporten av el blev den tredje största någonsin. Detta enligt preliminär statistik från Energimyndigheten.
ABB har tagit hem en order värd runt 55 miljoner dollar på en kabelsystem för växelström på havsbotten till en ny vindkraftpark utanför kusten vid Norfolk i Storbritannien.
Miljöåklagaren i Östersund kommer att överklaga tingsrättens dom från förra veckan där Östersunds kommun friades från ansvar för utbrottet av Cryptosporidium 2010.