”Energiunionen riskerar cementera fossilberoendet”
Det räcker det inte för ett grönt parti i regeringsställning att ”hoppas på en konstruktiv diskussion”. Från Sverige behövs ett betydligt starkare ledarskap. Nu gäller det att fylla EUs energiunion med innehåll som inte låser fast Europa i fossilberoende, skriver Anders Wijkman, Lotta Bångens, Hans Nilsson och Stefan Edman i en replik i Ny Teknik till Peter Eriksson och Lise Nordins debattartikel i samma tidning den 19 mars.
”Miljöpartiets Peter Eriksson och Lise Nordin uttrycker i sin debattartikel befogad oro över den cementering av fossila investeringar som EUs nya energiunion riskerar att resultera i. Det visar slutsatserna från Europeiska Rådets sammanträde i torsdags med all önskvärd tydlighet. Då räcker det inte för ett grönt parti i regeringsställning att ”hoppas på en konstruktiv diskussion”.
Det är centralt att Sverige nu agerar kraftfullt för att unionen levererar enligt ursprungstanken – en konkurrenskraftig energipolitik som via energieffektivisering leder bort från fossilberoende.
När den Europeiska energiunionen lanserades i februari var det med orden ”Effektivisering först” (Efficiency first). Ska man ta EU på orden innebär detta ett fundamentalt nytänkande. Energieffektivisering ska nu likställas med olika energislag, som olja, gas eller el, och konkurrera på lika villkor med dessa.
Nyordningen är central. Tidigare har tillförsel av mer energi dominerat. Nu ansluter sig EU till – och vidareutvecklar – det som International Energy Agency (IEA) sagt om energieffektivitet sedan flera år. Att effektivare energianvändning är det ”viktigaste bränslet”. Det beskrivs som ”ett osynligt kraftpaket”.
I World Energy Outlook 2012 – IEA:s flaggskepp – visades att lönsamma åtgärder för effektivare energianvändning ensamt kan leda till utsläppsminskningar som nära nog klarar 2-gradersmålet för global uppvärmning. EU verkar nu vilja ta steget att göra detta verkligt genom sin energiunion.
Konsekvenserna för oss alla kan bli dramatiska, lika påtagliga som övergången från trådtelefon med snörväxel till mobiltelefon, eller från 78-varvs trattgrammofon till Spotify. I framtiden kanske vi inte köper kylskåp från en butik, energi från en energihandlare och elöverföring från ett distributionsföretag. Vi kanske bara köper energinyttan från ett företag som byter ut apparaterna så att de alltid är energisnåla.
Det är dock ett stort steg att gå från intention till verklighet. Det sker inte i ett steg utan fordrar avgörande förändringar i hur vi agerar i vardagen. Det handlar inte längre enbart om hur vi får fram kilowattimmarna – och varifrån – utan hur vi använder dem så att de gör mesta möjliga nytta för pengarna. Att sälja eller köpa billig energi blir inte längre det primära. Målet blir istället att se till att nyttan den förvärvade elen gör ställs i fokus – i form av ljus, kraft, transporter, värme och kyla.
Denna process är redan på gång. I dag säljs energitjänster på olika områden, dock främst till industrin. Där sätts nyttan i fokus och installationerna effektiviseras så att energin används bättre – man gör, som det heter, ”mer med mindre”.
Men om energieffektiviseringens potential ska skördas i hela sin omfattning måste energitjänsterna bli tillgängliga för alla kundgrupper och inte bara ett fåtal professionella.
Om man menar allvar med ”effektivisering först” kommer det att krävas stora förändringar i hur samhället fungerar. Vi kommer att behöva kräva att paketlösningar levereras så att kunderna verkligen får möjlighet att köpa nytta över disk. Modellerna finns i andra länder helt eller delvis. Energy Efficiency Obligations eller vita certifikat är ett exempel. Paketleveranser av renoveringar, baserade på byggnadsdeklarationer (Green Deal i Storbritannien), är en annan.
Etablerade aktörer kommer att ifrågasätta vad som sker och myndigheter kommer att hävda att det som är lönsamt borde ske av sig självt. Tyvärr visar just exemplen från andra länder att det fordras politisk vilja för att komma fram, komma rätt och göra det snabbt. Utan rätt typ av incitament kommer litet att hända.
Fördelarna med en aktiv politik för effektivare energianvändning är, som både EU-kommissionen och IEA har visat, enorma – inte bara vad avser energisystemet som sådant utan i lika hög eller högre grad för ekonomin, jobben, näringslivet och miljön.
EU-kommissionens förslag till energiunion har gett oss startskottet. Nu gäller det att också fylla unionen med innehåll som inte låser fast Europa i ett fortsatt dyrt och skadligt fossilberoende. Från Sverige behövs ett betydligt starkare ledarskap i frågan – vilken position avser vi driva i EU och vilka är de konkreta förslagen som realiserar effektiviseringens potential?”
Anders Wijkman, ordförande Miljömålsberedningen och Återvinningsindustrierna
Lotta Bångens, VD Energieffektiviseringsföretagen
Hans Nilsson, ordförande Energieffektiviseringsföretagen
Stefan Edman, biolog och teknologie hedersdoktor Chalmers
Inlägget ”Energiunionen riskerar cementera fossilberoendet” dök först upp på EEF.
Källa: Eef.se