Finns det ett energisystem efter 2020?
Energimyndigheten har nu lanserat sin studie om hur energisystemet kan se ut efter 2020. Eller rättare sagt hur olika det kan se ut eftersom de visar fyra olika scenarier. Det är intressant läsning och man anar att författarna haft ganska kul när de tillåtit sig att spekulera i hur man med olika utvecklingsinriktningar och prioriteringar i samhället kan utforma framtiden på olika sätt.
Metoden är inte ny. Shell gjorde redan i slutet av förra seklet (det är inte så länge sedan) och har sedan följt upp i samarbete med World Energy Council med två huvudinriktningar till 2050(kallade Jazz och Symphony). Men det oaktat så är det en bra metod eftersom den innebär att man kan studera olika element i utvecklingen. För läsaren är det också en nyttig övning i att tänka igenom vad det är för krafter som verkar i olika riktningar och hur de kan påverkas.
Energimyndigheten lånar också sin framställning från musikens värld och betecknar sina scenarier med musiktermerna Forte (stark), Legato (sammanbundet), Espressivo (utrycksfullt) och Vivace (livligt). Det leder väl tanken i symfonisk riktning och där ett verk kan vara sammansatt av olika delar, i olika satser. Redan i inledningen börjar man nämligen undra över beskrivningen av Forte och Legato där den förra sägs prioritera låga priser, säker tillgång och jobb och den senare för minskad miljöpåverkan och global rättvisa. Utgör dessa båda inriktningar ett motsatspar? Går det inte att säkra miljö och rättvisa med låga priser (eller snarare kostnader) och säkra jobb – göra dem båda till en helhet?
Scenariot Forte innehåller dessutom tydliga inkonsistenser. Man säger sig prioritera låga och stabila elpriser men det skall ske genom en utbyggnad av kärnkraft med både generation III och IV! (Ordet var billig sa Bill, det var ett billigt ord sa Bull, skärp er sa elaka Hans). Förklaringen tycks ligga i att elkunderna skall ta kostnaden (dock inte industrin) och betala en “atompremie” (deras eget ord)! Samma metod som Energiewende i Tyskland men där användes pengarna till teknikutveckling av förnybar energi så att kostnaden för den succesivt sjönk. Det som kallas lärinvesteringar vilket knappast lär föreligga för kärnkraften.
Det är dock glädjande att man så starkt betonar behovet av energieffektivisering
Energieffektivisering möjliggör ett hållbart energisystem
I våra scenarier är energieffektivisering, i till exempel byggnader och industrier och genom minskad bränsleanvändning i fordon, en viktig faktor i omställningen till ett hållbart energisystem. Genom energieffektivisering i energisystemets alla delar kan energianvändningen och energiförluster minska kraftigt, vilket även bidrar till att minska energisystemets miljöpåverkan.
Därför skall vi inte (just nu) peka på att man från myndighetens sida flera gånger slirat på detta. Vi tar det en annan gång!
Däremot kan man påminna om namnet på Pizzerian i Mosebacke Monarki och som också hade ett musikaliskt tema “Allegro ma non troppo” (Livligt men inte för mycket)
Källa: Fourfact.se