Det går att åstadkomma satsningar som hjälper VA-organisationerna att möta utmaningar, som stärker företagens konkurrenskraft och samtidigt involverar forskare. Det är slutsatserna efter vattenkonferensen EIP Water i Nederländerna där Svenskt Vattens utvecklingsledare Daniel Hellström deltog i februari.
Ett Holländskt företag “Energiesprong” erbjuder nu renovering till nollenergi i form av “platt paket”. Levereras på en dag till fast pris med finansiering och garantier. De har idag verksamhet i Holland, Frankrike och England samt sneglar på den tyska marknaden. Kamprad må ha inspirerat men detta är ett stort språng framåt.
De visar också att lärkurvan är lika tillämplig här som på tillförseltekniken. När de började tog det två veckor och kostade cirka 100 000 Euro. Nu klarar de leveransen på en dag till 65000 Euro och då ingår köksutrustning för att kunna hålla nere energiförbrukningen.
De har också tillämpat teknikupphandling genom att engagera allmännyttan som beställare. Viss skulle man kunna göra något liknande i Sverige? Om man ville?!
PS Metoden visas översiktligt i “Större Ståhej för Stålarna” sid 27-28
IVA har just publicerat en andra rapport från Vägval el, som handlar om möjligheter till ny inhemsk produktion av el. I en tidigare rapport har elanvändningen diskuterats översiktligt.
IVA tycker att man måste ha ett helhetsperspektiv på energiomställningen och tillåta sig att diskutera alla kraftslag. Annars blir det för dyrt. Men själva missar de i sin rapport om Framtidens Elanvändning den mest uppenbara resursen, nämligen potentialen för att effektivisera energianvändning. Det är ett faktum att vårt energisystem läcker varje dag. Vi betalar hela tiden för energi som bara blir till förluster och inte gör nytta.
Visst kan en omställning bli onödigt dyr när man inte först tar bort det som kostar i onödan. Motorer som går på tomgång, byggnader som läcker energi och har dålig eller ingen värmereglering, belysning med dålig verkningsgrad. Att undvika denna resurs gör att helhetsperspektivet haltar.
I dag är det möjligt att renovera byggnader i miljonprogrammet till samma standard som passivhus. Belysningen kan förbättras inte bara genom byte av ljuskällor utan kanske i ännu högre grad genom styrning. Men all sådan förändring fordrar att man ägnar den omtanke och planering. PFE-programmet som startades för industrin visade på dessa möjligheter. Det inledde en förändringsprocess men som tyvärr avbröts.
IEA visade redan i sin World Energy Outlook 2012 att det fanns en avsevärd potential i form av privatekonomiskt lönsam effektivisering av energianvändningen. De kallade det för ”Efficient World Scenario”. Omfattningen bedömdes så stor att utnyttjandet enbart av den nästan skulle klara att vi nådde tvågradersmålet. IEA pekade på att åtgärderna, sin lönsamhet till trots, förblir förbigångna.
De har därför i tre marknadsrapporter fortsatt att visa på effektiviseringens dolda möjligheter och de har därutöver visat hur effektivare energianvändning har många andra fördelar, PLUS-värden (multiple benefits). I rapporterna visas att effektiviseringar visserligen redan gett stora vinster men att det trots det inte kommer att tas i anspråk om vi inte skärper oss och skapar program för att realisera dem.
EU har tagit upp samma tankegång och aviserar att man i den så kallade Energiunion, som man nu arbetar med, kommer att sätta effektivisering i främsta rummet (efficiency first), men att det fordrar ett grundläggande nytänkande (fundamental rethinking). De säger att effektivisering måste jämställas med energiomvandling i kommande planering.
Mot den bakgrunden skulle man kunna vänta sig att IVAs rapport om Framtidens Energianvändning skulle innehålla någon sorts uppgift om hur stor den svenska potentialen till effektivisering kan vara – hur mycket elenergi vi kan ersätta med effektivare belysning, motorer, styrning, reglering, ventilation och så vidare. Sådant som vi av slentrian bara låter rinna iväg men skulle kunna göra något åt genom att bry oss lite mera. Sådant som minskar vår välfärd och minskar våra utvecklingsmöjligheter.
Men hos IVA blir vi effektivare med automatik. Teknisk och ekonomisk utveckling gör att vi successivt tar effektivare teknik i anspråk. Det är det ena ledet i IEAs beskrivning och det är betydelsefullt men det andra saknas. IEA gör flera olika beskrivningar av hur vi ska göra effektivare användning till standard men hos IVA varnar man för att driva effektivisering längre än vad som är ”företagsekonomiskt motiverat”. Man skapar en föreställning om att den användning vi har är optimal.
Det är synd! IVA hade kunnat ge ett viktigt bidrag till att visa var vi borde sätta in ytterligare resurser i form av tankekraft och ifrågasättande av sakernas tillstånd så att vi kunde förbättra vår ekonomi på det bästa av alla tänkbara sätt, det vill säga genom att bli mera hushållande. Nu tillhandahåller de istället ursäkter. Det är också att svika alla dem som i våra företag i sin dagliga gärning väl känner till att de kan förbättra verksamhetens resultat och resursanvändning men som inte får möjlighet till det därför att deras ledningar invaggats i tron att vi redan lever i den bästa av världar.
Det skall bli intressant att se hur IVA tänker foga samman de två rapporterna till en övertygande helhet.
Thomas B. Johansson, professor em, Lunds Universitet
Miljöaktuellt rapporterar idag att Riksrevisionen nu lägger ner den planerade granskningen av översvämningsrisker och klimatåtgärder. Bakgrunden är att projektet visade sig vara mer komplext än det verkade från början.
Svenskt Vatten har tillsammans med Gryaab en replik i dagens Göteborgsposten. Det allra viktigaste är att få bort de högfluorerande ämnena i allt från bakplåtspapper och micropopcornpåsar till friluftskläder. Gör vi det hamnar dessa svårnedbrytbara ämnen inte heller hos reningsverken, skriver bland andra Anna Linusson, vd Svenskt Vatten.
Förnybarhetsrådet (EEF, Svensk vindenergi, Svensk solenergi och Svebio) arrangerade på onsdagen en studieresa för Energikommissionen. Syftet var att ge kommissionens ledamöter mer kunskap om hur energieffektivisering och förnybart kan bidra till det framtida energisystemet.
Första stoppet för dagen hade energieffektivisering som tema.
Kommissionen besökte Friendly Buildings projekt med sju nya plusenergi-radhus i Upplands Väsby. Kommissionens ledamöter, inklusive energiminister Baylan, kunde med egna ögon se att passivhus är som vanliga hus, fast med lägre driftkostnader och mindre miljöpåverkan. Ingrid Westman på Friendly Building berättade hur hela processen från idé till färdiga hus gått till. Säljprocessen var intressant.
Energikommissionen besökte Friendly Buildings passivhus i Upplands Väsby.
–Vi försökte först att sälja husen som ”plusenergihus”, berättade Ingrid. Det gick inte alls. Annonsen låg ute på Hemnet i flera veckor utan resultat. Då bytte vi strategi och skrev i stället ”Sju designradhus till salu i Upplands Väsby”, och visade massa bilder. Objekten sålde då slut på några timmar.
Intressant lärdom för alla som arbetar med energifrågor.
Samtidigt som vi fick komma in i ett av husen fick Energikommissionen mer fakta om vad som kan göras för att få bättre fart på energieffektiviseringen i Sverige och hur politiker kan hjälpa till.
Studiebesök gjordes även på Brista kraftvärmeverk (som eldas med bioenergi) samt hos Uppsalahemför att studera deras nya flerbostadshus med en fasad helt uppbyggd av solceller. Dagens avslutades med information om vindkraftens problem och möjligheter. Slutsats av dagen – tillsammans kan energieffektivisering och förnybart enkelt klara Sveriges framtida energibehov.
Misstänkte väl det! Ofta använt som ett sätt att hävda att effektivare energianvändning innehåller ett mått av misslyckande. Man uppnår inte den önskade minskningen av energianvändningen eftersom det blir relativt sett billigare att använda energi för att nå den nytta (ljus, kraft, värme) som eftersträvas. Åtgärden kan i stället leda till en ökning!
Stridens vågor har gått höga om hur stor denna “reboundeffekt” (rekyleffekt) kan vara. De mest hårdföra opponenterna ser ingen ljusning (oavsiktlig ordlek) alls. De mera sansade ser åtminstone en välfärdsvinst.
Problemet är väsentligen att man utgår från analysmetoder som är förenklade. Med IEAs hjälp kring PLUS-faktorer (multiple benefits) är det dags att vidga perspektivet. Säg adjö till rekyleffekten och välkommen till PLUS-faktorerna!
RAP har gjort en verktygslåda för Energy Efficiency Obligations, det vill säga det styrmedel som på svenska fått namnet Vita Certifikat.
Den visar hur man gjort i flera europeiska länder och därmed hur de kan utformas på en mängd olika sätt att motsvara lokala förhållanden. Det är bra inte minst för Sverige eftersom den diskussion (och det motstånd) vi har haft här baseras mest på förutfattade meningar och ovilja snarare än genuin motsättning.
Myndigheternas utgångsuppfattning baserades på att det inte fanns några problem att bota och man talade om att det inte fanns några marknadsmisslyckanden. Något som motsägs av just förhållandet att marknaden inte spontant realiserar den lönsamma potential som finns. EEF har resonerat kring denna missuppfattning i sitt yttrande till Energimyndigheten.
Vita certifikat skulle kunna ta itu med några av problemen. En intressant möjlighet kunde vara att låta certifikaten fylla i för det saknade PFE-programmet som EEF tagit upp i “Större Ståhej för Stålarna”. RAPs verktygslåda kan då hjälpa till att bilägga de missuppfattningar som finns.
I början av veckan lade EU-kommissionen fram ett paket för energitrygghet och som innehåller flera intressanta delar men också signaler som tyder på att deras grundliga nytänkande är på väg.
De första pusselbitarna hittar vi i faktabladet för den strategi som handlar om uppvärmning och kyla. Den baseras på observationen att en stor del av utrustningarna för uppvärmning är obsoleta och har låg verkningsgrad samt endast sällan avsedda för förnybar energi. Alltså, säger de, måste man göra renoveringar av byggnader lättare. I sammanhanget nämner de att man måste få en bättre kostnadsfördelning mellan hyresgäster och ägare av byggnader, att offentliga sektorn, särskilt skolor och vårdinrättningar, bör särbehandlas samt att byggnadsdeklarationerna måste göras bättre. Allt har en klar referens till det som IEA kallar PLUS-värden (multiple benefits).
De noterar också att europeisk marknad och industri är framstående på områden som handlar om utrustning för förnybar energi, värmeåtervinning och kraftvärme och därför väl positionerad för omställningen.
I själva strategidokumentet hittar vi också en utveckling av tankarna kring värmeutrustning och en klassning av sådan med hänsyn till prestanda. Där finns förslag till en märkning där vi ser att en variant som är vanligt förekommande i Sverige ligger risigt till (se bild nedan).
Som alltid när det gäller EU har alla förslag en lång väg att vandra genom mötesrum och instanser innan de blir verklighet, men detta ser ut som om någon tänkt till. Bra!
Och som alltid finns det kritiker inte minst bland gröna röster. Men ärligt talat, omställning tar tid, och det kommissionen föreslår här går definitivt åt rätt håll.
Energimyndigheten utlyser medel för projekt inom energi- och transportområdet kopplat till fysisk planering i syfte att åstadkomma en effektivare energianvändning och öka andelen förnybar energi.
BILD 1: IEA World Energy Outlook 2012 visar att det finns en stor potential till lönsam effektivisering som ännu inte genomförts ——————————-
BILD 2: IEA har i tre efterföljande marknadsrapporter 2013-2015 succesivt skärpt budskapet om att effektivisering förbigås på ett systematiskt sätt. De har också visat upp att många andra fördelar, PLUS-värden (Multiple Benefits) följer med åtgärder för effektivisering ————————-
BILD 3: Kostnaderna för effektiviseringsåtgärder ligger ofta långt under energipriset. Man skulle alltså kunna spara mellanskillnaden genom att istället genomföra effektiviseringen ————————
BILD 4: IEA bedömer att trots att många åtgärder är privatekonomiskt motiverade så kommer stora delar att även i framtiden förbli outförda om vi inte blir bättre på att upptäcka dem och ta dem i anspråk. Pengarna läcker hela tiden!