Många kommuner arbetar med att minska sin påverkan på miljön och inom transportområdet finns det stora energivinster att göra. Genom utbildning och nytänkande kan transportintensiva verksamheter spara både tid och pengar – samtidigt som de gör en insats för miljön. Smartare resor inom hemtjänsten, samordning av varutransporter och förändrade resvanor för kommunanställda är alla exempel på lyckade insatser inom transportområdet.
I samarbete med EEF arrangerade Elmia Fastighet matchmaking inom energieffektivisering på mässan i Jönköping 22-24 september. Fastighetsägare gavs möjlighet att under ett kort möte kostnadsfritt träffa företrädare för olika teknikområden såsom ventilation och belysning.
En av leverantörerna som dejtade en fastighetsägare var ventilationsfabrikanten Fresh AB från Gemla. Slussen.biz träffade Fredrik Netz och Tomas Söreke när de precis avslutat sin ”dejt”. – Vi har träffat Trafikverket och haft en förutsättningslös diskussion om ventilation. Vi har tidigare jobbat ihop med dem kring frågor om bullersanering, men nu var det fler frågor på tapeten. Vi tycker det var ett bra och spännande grepp som det gäller att få de besökande fastighetsägarna att utnyttja.
Ofta är sådana ord bara honnörer om vikten att vara öppen och inkluderande i allmänhet, men i energisammanhang har de (och kommer att ha) mera distinkt betydelse för hur framtida energisystem skall fungera.
Flexibilitet intresserar energikommissionen och det tycks finnas ett genuint intresse för hur man skulle kunna utnyttja det faktum att många kunder har möjlighet att anpassa sin elanvändning vid behov. Antingen genom att de får en prissignal när systemet blir ansträngt (till exempel kalla vinterdagar) eller att man gjort en överenskommelse på förhand om att energileverantören under en kortare tid kopplar bort belastningen. Båda kallas “Demand Response” och är främst riktade åt företag som kan planera om sin produktion. Men det visar sig att även elvärmebelastningen kan vara aktuell och erbjuda goda möjligheter.
Ämnet behandlades nyligen i ett webinarium av IEA DSM och som är inspelat och kan ses med tillhörande dokumentation på nätet.
Integration det vill säga system där man utnyttjar mera förnybar energi i systemet och dessutom drar nytta av flexibiliteten kommer att behandlas i ett nytt webinarium den 14 oktober “Integrating renewables and enabling flexibility of households and buildings”.
This webinar will present the potentials of different DR technologies and different national and international approaches and discusses how flexibility of demand is making its way into markets and network operation. IEA-DSM Task 17 addresses the current role and potential of flexibility in electricity demand and supply of systems of energy consuming/producing processes in buildings (residential and commercial) equipped with DER (Electric Vehicles, PV, storage, heat pumps, …) and their impacts on the grid and markets.
Dessa system kommer som ett brev på posten till följd av teknikutvecklingen vare sig vi vill eller ej. Det innebär att vi får fler valmöjligheter och ett system med tusentals inmatningspunkter och variationsmöjligheter istället för ett med några få kraftverk som gör oss sårbara.
För att likna med internet så får vi stora möjligheter där nyheter och synpunkter kommer från flera håll istället för enbart från några enstaka media eller proffs.
Samarbetet ElectriCity har resulterat i Göteborgs första moderna elbusslinje. Energimyndigheten är en av aktörerna i projektet genom att ha stöttat utvecklingen av elbussar. Silent Bus Sessions är kampanjen där några av Sveriges hetaste artister framförde låtar inför ovetande resenärer på de tysta bussarna.
VINNOVA, Energimyndigheten och Formas öppnar för nya ansökningsmöjligheter inom satsningen för Strategiska innovationsområden. En agendautlysning för satsningar inom energi- och klimatområdet är öppen och under nästa år är ambitionen att öppna en programutlysning inom samma område.
För en tid sedan kunde man konstatera att näringslivet har “förväntningar” på energikommissionen. Möjligen antydde språkbruket att man kanske var lite stilistisk trubbig och att uttrycket kommit till i hastigt mod. Men det var tydligen fel. Språkbruket har blivit tydligare och rakare. I vart fall från den gren av näringslivet som kallas SKGS. De skriver i ett nyhetsbrev:
SKGS ställer krav på Energikommissionen
Om framtidens elsystem inte erbjuder leveranssäker el till konkurrenskraftiga priser får det stora ekonomiska konsekvenser för Sverige.
Det är ord och inga visor!
Vi får oss också till livs vad SKGS tycker om energimyndighetens rapport om havsbaserad vindkraft: “SKGS sågar rapport om havsbaserad vindkraft ……(Dessutom) stör rapporten Energikommissionens arbete. SKGS vill i stället föreslå mer kostnadseffektiva förslag som skulle säkra effektbalansen och se till så att Energikommissionen får möjlighet att arbeta ostört.”
En rörande omsorg om Kommissionens arbetsro får man säga! “Ostört” – om de bara gör som vi kräver!!
Det här med “knuffar” och beteendeekonomi sköljer över oss som en tsunami just nu. För den som är intresserad av ämnet och vad det kan erbjuda finns ett lysande tillfälle att följa en konferens kallad “The power of the nudge: Policy lessons from behavioral economics” och där både presentationer och dokument finns tillgängliga på webben.
Där kan man se och höra några av de tyngre namnen som till exempel Raj Chetty, Stanford, eller Varun Gauri från Världsbanken som nyligen satte samman dokumentet “Mind, Society and Behaviour” där de skriver:
Economics has thus come full circle. After a respite of about 40 years, an economics based on a more realistic understanding of human beings is being reinvented. But this time, it builds on a large body of empirical evidence—microlevel evidence from across the behavioral and social sciences. The mind, unlike a computer, is psychological, not logical; malleable, not fixed. It is surely rational to treat identical problems identically, but often people do not; their choices change when the default option or the order of choices changes. People draw on mental models that depend on the situation and the culture to interpret experiences and make decisions. This Report shows that a more interdisciplinary perspective on human behavior can improve the predictive power of economics and provide new tools for development policy.
Det finns mycket av generell natur i presentationerna men endast få som direkt tar upp klimat och energi utom ett paper “Behavioral Economics and Public Policy 102: Beyond Nudging”. Där refererar man särskilt till varför våra hjärnor har så svårt att ta till sig problemen med klimatet.
Så för den som vill finns det rika källor att ösa ur just nu. Undrar hur länge vi i Sverige skall stå emot? Kan det vara Energikommissionen som öppnar slussarna först?
Han gör det i form av en så kallad “Executive Order” om att nyttja “Bevioral Science Insights” och ett viktigt område för detta är klimatpolitiken.
Till sitt förfogande har Obama ett “Social and Behavioral Sciences Team”, SBST, som förestås av John Holdren med ett förflutet inom energibranschen. Han har bland annat varit medförfattare till World Energy Assessment för något decennium sedan. SBST har nyligen släppt sin årsrapport som dock är förvånansvärt tunn när det gäller energi men man kanske kan hoppas på mer med presidentens välsignelse.
De skulle också kunna hämta mera inspiration från sin brittiska kollega BIT. Den bok som deras chef, David Halpern, skrivit “Inside the nudge unit” är en veritabel handbok för hur man skall kunna knuffa mer och knuffa bättre.
Kan vi hoppas på en liknande utveckling i Sverige? Det beror på vem som får bestämma. De etablerade och tongivande ekonomerna är i bästa fall skeptiska. Halperns berättelse om BIT visar emellertid att framväxten av ett sådant modernare synsätt är en kombination av politisk vilja (som går över partigränserna). Cass Sunstein kallar det i en artikel i New York Times för att man gör politiken mera logisk (begriplig)
Men för att komma dit behövs ett engagemang som löper vid sidan av ekonomernas (numera) traditionella huvudfåra. Frågan är bara om vi har sådana sidospår i Sverige?
De flesta städers luftkvalitet försämras under de timmar som invånarna åker till och från sina arbeten. Umeå har försökt komma tillrätta med problemet. Genom att samarbeta med en av stadens privata fastighetsägare vill kommunen skapa nya hållbara resmöjligheter som gör det svårare för invånarna att ta bilen till jobbet.
VINNOVA, Energimyndigheten och Formas bjuder med denna utlysning in till att ansöka om stöd till framtagande av nya strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet eller tilläggsfinansiering av pågående agendaprojekt. Utlysningen görs inom ramen för satsningen på strategiska innovationsområden
