Följande har noterats av Tomas Kåberger, söndagen den 31 maj 2015. En historisk dag och en glimt av vad framtiden har med sig:
“Söndagen den 31 maj 2015 passerades en milstolpe i Sveriges energiförsörjning. För första gången på 50 år producerades mer el med vindkraft än med kärnreaktorer i landet. Vindkraften gav drygt 3,4 GW och kärnkraften något mindre än 3,4 GW.
När kärnkraftverken fungerar perfekt kan de producera ca 10 GW medan vindkraftverkens maximala produktion är ungefär hälften så stor. Men kärnkraft och vindkraft producerar av olika skäl ofta mindre än den maximala kapaciteten. Vindproduktionen är förutsägbar därför att den styrs av hur mycket de blåser. Kärnkraften beror mindre av vädret, men drabbas i gengäld ibland av tekniska problem som göra att reaktorer inte producerar som planerat vilket ger stora och ibland oförutsedda bortfall.
De senaste fem åren har de äldre reaktorerna i Sverige fungerat dåligt och just nu står 7 av 10 reaktorer stilla av olika anledningar. Oskarshamn 1 skulle ha producerat sedan igår men är fortfarande stängt på grund av problem med läckande ventil.”
Ämnet beteendeekonomi inrymmer stora möjligheter som kan påverka både små vardagsangelägenheter (tandborstning) och stora världsärenden (Till exempel Storbritanniens EU-medlemskap). Detta illustreras i senaste numret av The Economist.
Vi har säkert en hel del att lära också för energieffektvisering?!
Som bekant har en av våra mera kända partiledare haft besvär med talgoxens utseende. Det skall han inte klandras för. Det är mycket av vår inlärda kunskap som förbleknar med åren men också en hel del som stannar kvar även när den borde ha omprövats. Ett exempel är synen på människan som rationell aktör. Ett synsätt som dominerar en stor del av vår politiska debatt och en väsentlig del av våra myndigheters förhållningssätt. Här har nationalekonomin sin egen talgoxe. Många minns vissa kännetecken men inte alla och inte de som behövs.
I en recension av Richard Thalers bok Misbehaving skrevs nyligen: “De flesta nationalekonomer tycks numer ha accepterat att människor är människor och därför inte alltid beter sig som de rationella egenintresserade aktörer som många av våra modeller bygger på”. Det är bra och på tiden!
Men det är inte där skon klämmer. Det är att den syn som tidigare generationers nationalekonomer torgfört lever kvar hos tidigare studenter. De män och kvinnor som är dagens makthavare. De minns vad de lärt även om det inte är relevant (längre). För många av dem så är det fortfarande den gamla “bilden av talgoxen” som de går omkring med och agerar efter.
Nicholas Stern skriver i sin nya bok “Why are we waiting” (sidan 100): “We are more than the narrowly interested, fully informed, instantly calculating, relentlessly maximising individuals….assumed by first-year undergraduate economic theory”. Problemet är att många styrande och tongivande i dagens samhälle kom aldrig längre än till den nivån och har aldrig ens haft anledning att uppdatera sig till vad dagens nationalekonomer sägs acceptera. Deras bild av talgoxen är cementerad.
Nyligen har en amerikansk professor reagerat på vad han kallar “Mathiness” inom nationalekonomin. Han menar att man med matematik snarare döljer än visar de ekonomiska sammanhangen och därmed gör det svårare för lekmän (och beslutsfattare) att förstå. Vi lämnas med våra gamla förenklade föreställningar, till exempel om hur människor agerar för att maximera sin “nytta”.
Det liknar lite det uppror som ägde rum i Frankrike för något decennium sedan och resulterade organisationen PAE (Post-Autistisc Economists). I tidningen Dagens Etc skrev den 20 maj Kajsa Resare Sahlin att den nationalekonomiska utbildningen behöver förnyas.
Så insikten och rörelsen finns men det räcker inte! Hur skall man komma åt den gamla kunskapen om “talgoxens” utseende?
Genom länsstyrelsernas arbete med regionala klimat- och energistrategier har utmanande mål satts och hundratals åtgärder genomförts. Energimyndigheten och Naturvårdsverket har summerat resultaten från perioden 2010-2014.
IVA arrangerar ett intressant seminarium där Svenskt Vattens VD Anna Linusson medverkar.
Att dricka vatten direkt från kranen har länge varit en självklarhet i Sverige. Är det fortfarande så? Och vilken kvalitet kommer vårt viktigaste livsmedel att ha i framtiden?
Sverige är totalt beroende av omvärlden för sin import av råolja, som 2014 uppgick till strax under 22 miljoner kubikmeter. Den råolja som Sverige importerar kommer framför allt från Nordsjön och Ryssland, vilket är en naturlig följd av vår placering mellan dessa två stora oljeproducerande regioner.
Regeringen har i dag överlämnat en skrivelse till riksdagen som innebär att regeringen återkallar propositionen om Ambitionshöjning för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2015.
I allas våra hem sitter en massa prylar som drar ström i all tysthet. Det är stora mängder redan idag och i framtiden blir de bara fler. Bland annat därför att vi i vår bekvämlighet vill att prylarna alltid skall vara redo när vi trycker på knappen.
IEA skrev redan för mer än ett decennium sedan om “Things that go blip in the night” vilket var ett sätt att beskriva all de små lysen som finns runt om i vårt hem när vi ibland tar en tur i mörkret. De har följt upp sina bedömningar och försöker ge riktlinjer till hur man åtminstone skulle kunna mildra problemet. Den nya boken heter “More data, less energy”.
För det är nog så som den franske professorn Rotourier sade med en suck för några år sedan när man diskuterade “stand-by” att hans erfarenhet som fysiker var att “Zero is never zero”!
Energimyndigheten och NVE jobbar kontinuerligt med att förbättra informationen för elcertifikatsmarknaden. Som en del i detta har en sammanställning över svenska planerade projekt inom elcertifikatsmarknaden tagits fram.
Ni hör det av och till. Dagens kärnkraft är inte bra men vänta bara så kommer fjärde generationen och då ser ni – då är problemen lösta!
Men kanske ändå inte! Den franska organisationen för att bedöma säkerheten hos olika kärnkraftlösningar tvivlar. De är en offentlig myndighet och kan knappast beskyllas för att vara aktivister.
Regeringen har i dag överlämnat en skrivelse till riksdagen som innebär att regeringen återkallar propositionen om Ambitionshöjning för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2015.
