Lägre kostnader och högre värde
Källa: Fourfact.se
Aktuellt
Nytt stöd för renovering av hyresbostäder
Ett nytt stöd för renovering av hyresbostäder kommer inom kort att finnas att söka. Stödet ges till renoveringar med möjlighet till extra stöd om även energieffektiviserande åtgärder utförs.
Stödet för renovering är max 1 000 kr per kvadratmeter med möjlighet till ytterligare 3-5 kr per kWh/m2, år om energiprestandan förbättras.
Inlägget Nytt stöd för renovering av hyresbostäder dök först upp på EEF.
Källa: Eef.se
EEF vill ha kvar krav på mätning
Boverket föreslår att kravet på mätning av energianvändning för att verifiera energihushållningskraven i byggnader slopas. EEF stödjer inte förslaget. Mätning av energianvändning är viktigt för att säkerställa låg energianvändning i praktiken. Det ger även en möjlighet att öka kunskapen om hur energiberäkningar ska göras för att överensstämma med verkligheten.
Förslaget innehåller även en metod för hur ”normalisering” av energianvändningen ska gå till. Här finns flera brister. Ett exempel är de ”typvärden” som anges som tar bort alla incitament för att använda energieffektiva lösningar.
EEF menar att det som framför allt skulle kunna påverka energianvändningen i nya och befintliga byggnader är att tillsynen ses över. Idag är tillsynen både avseende nya byggnader och ändringar i befintliga byggnader alltför undermålig.
En utredning bör skyndsamt tillsättas för att se över hur tillsynen ska förbättras. Utan en fungerande tillsyn är det verkningslöst att göra förändringar i själva BBR.
Inlägget EEF vill ha kvar krav på mätning dök först upp på EEF.
Källa: Eef.se
Många skeptiker seglar under falsk flagg
Klimatskeptiker och invandrarskeptiker är åtminstone två kategorier som det finns anledning att förhålla sig skeptisk till . Ändå har media inte sällan använt båda dessa begrepp i sin rapportering istället för uttryck som vore mera adekvata, till exempel “förnekare” eller “fiende”.
Att vara skeptisk är i grunden sunt. Det handlar om att tvivla och att söka bevis för att till sist (kanske) låta sig övertygas. Som Tage Danielsson sade: “Utan tvivel är man inte riktigt klok”.
Men att säga sig vara “skeptisk” till klimatförändringar eller till invandring/flyktingar (som vi fick höra en hel del om i Brexit-valet) är bara falsk marknadsföring. Att termerna används i media är snarare ett bevis för att bakåtsträvarna lyckats i sitt uppsåt att förändra debatten och så småningom inställningen i viktiga frågor.
Det skall vi riktiga skeptiker aldrig acceptera!
Källa: Fourfact.se
Storindustrins diskreta tjusning (2)
Näringslivet i min barndoms Malmö dominerades av storindustri – Varv (Kockums), Textil (Mab och Mya, Strumpfabriken) och Livsmedel (Mazetti, Malaco). Vi visste alla att om någon av dessa jättar skulle försvinna så skulle staden också göra det. När de började svikta försökte man attrahera nya giganter och man hittade SAAB. Nu några decennier senare är de alla borta men staden blomstrar. “Malmös näringsliv består till stor del av små och medelstora företag” säger man hos Malmöbusiness.
Frågan är om Malmö är allt igenom unikt (med undantag för MFF förstås ) eller om vi kan lära något som är generellt giltigt för ett land och en ekonomi som vill hänga med i utvecklingen och forma en framtid? Frågan tränger sig på när man tar del av den diskurs som hela tiden vill prioritera vissa energilösningar av “omsorg” om de traditionella näringarna? Kanske har tyskarna en bättre modell?
Källa: Fourfact.se
Projektet Energitjänster drar igång!
Tillväxtverket tilldelar Energimyndigheten och EEF tretton miljoner kronor för att arbeta med energitjänster hos små och medelstora företag under tre år. Med energitjänster avses hela den flora av tjänster som finns för att energieffektivisera, alltifrån kartläggningar av energianvändning och rådgivning till genomförande av åtgärder.
EEFs del är drygt sex miljoner kronor och kommer kraftigt att stärka EEFs möjligheter att utveckla branschen och verka för mer energieffektivisering.
– Det är verkligen spännande att få denna möjlighet, säger Lotta Bångens, vd på EEF. Vi vill hjälpa företagen att tjäna mer pengar genom en effektiv användning av den energi de köper.
Många företag vet säkert redan idag att de borde se över sin energianvändning men tycker att det är svårt och komplicerat att komma igång. Förhoppningen är att projektet ska förenkla för företagen. För att detta ska ske måste företagen som levererar energitjänster bättre förstå vilka behov små- och medelstora företag har och hur de som leverantörer kan utveckla nya affärsmodeller. Målet är också att öka kunskap om energitjänster hos beställare och andra som arbetar med energieffektivisering.
Projektet är ett samverkansprojekt mellan Energimyndigheten och EnergiEffektiviseringsFöretagen (EEF) och kommer pågå till och med 2019.
Energimyndigheten genomför under perioden 2015-2020 en satsning på energieffektivisering i små och medelstora företag genom stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Satsningen görs inom ramen för Nationella regionalfondsprogrammet där Tillväxtverket är förvaltande myndighet. Inom ramen för denna satsning har ett projekt inom området Energitjänster beviljats.
Mer om Energimyndighetens stöd till små-och medelstora företag:
http://www.energimyndigheten.se/smf/
Inlägget Projektet Energitjänster drar igång! dök först upp på EEF.
Källa: Eef.se
Storindustrins diskreta tjusning
Det rapporteras att små och medelstora företag utgör “ryggraden” i den tyska energiomställningen och att samverkan med dessa också är attraktivt för utländska företag som söker partners för innovationer och marknadsutveckling.
Det finns en bra översikt av “German Mittelstand” att inspirera och fundera över. För frågan är om vi inte i Sverige (som på andra håll) förhäxats av storindustrins förföriska röst om sin egen förträfflighet och sina exklusiva behov och förväxlat dem med framtidsutvecklingen?
För den som är nyfiken kanske ett besök på eceee summer study (Industrial efficiency 2016) i Berlin 12-14 september kanske kunde vara värt att överväga?
Källa: Fourfact.se
Finns det även om det inte syns?
Källa: Fourfact.se
Prova ett lamm istället för elefant
Det finns anledning att fundera mera över hur vi skall få vårt budskap om effektvisering och uthållighet att bli accepterat och eftertraktat. Och det finns anledning att rannsaka oss själva – hur bra är vi på att “sälja” vår produkt?
I Boken Lille Prinsen möter författaren en liten pojke som ställer olika krav på honom. Ett är att han skall rita ett lamm därför att som den lille säger “när någon vill ha ett lamm så är det ett bevis på att han existerar”. På ett sätt sammanfattar det vårt problem. Dem som vi försöker övertyga vill ha ett lamm men vi talar med dem om något annat som de inte bryr sig om. Kanske talar vi om en elefant istället och det måste vi ändra på. Annars förlorar vi redan innan vi börjat.
En av våra synder är att tjata om lönsamhet därför att vi låtit oss förhäxas av idén om att människor i allt sitt handlande bara bryr sig om ekonomisk rationalitet. Insikten om denna teoris bräcklighet har nått även DN där David Brooks nyligen skrev:
Genom att utgå från att människor är själviska och prioritera arrangemang baserade på egenintresse har vi stärkt en egoistisk inställning. Det är tid att vända på den klassiska nationalekonomin och statsvetenskapen. Det är dags att bygga institutioner som tar vara på människans naturliga lust att göra gott.
Källa: Fourfact.se
Tänk inte på en elefant!
Det räcker inte med att ha rätt eller att ha fakta på hand. Vi som år ut och år in försökt vinna gehör för effektivare energianvändning och uthålliga energisystem har väl märkt, med viss förundran, att vi kan stapla fakta och argument i all oändlighet utan att vinna mycket framgång. Varför lyssnar man inte på oss? Vad gör vi för fel?
En ledtråd får vi av Georg Lakoff, professor i kognitiv lingvistik, som skrivit en bok med namnet “Don’t Think of an Elephant”. Med det menar han att vi måste kunna vända en diskussion så att den handlar om väderingar och betydelsen av det vi argumenterar för – inte bara kontra deras argument med motargument. Ett litet smakprov får vi i en artikel som hans skrivit i Huffington Post och som utgår från den pågående valkampen i USA. Han skriver:
First, don’t think of an elephant. Remember not to repeat false conservative claims and then rebut them with the facts. Instead, go positive. Give a positive truthful framing to undermine claims to the contrary. Use the facts to support positively-framed truth. Use repetition.
Second, start with values, not policies and facts and numbers. Say what you believe, but haven’t been saying. For example, progressive thought is built on empathy, on citizens caring about other citizens and working through our government to provide public resources for all, both businesses and individuals.
Values come first, facts and policies follow in the service of values. They matter, but they always support values.
Bill Maher, en amerikansk komiker, har varit inne på ett liknande spår när han sade om Trumps anhängare att “It hurts their feelings when we insult their values with our facts” men problemet är att de inte lyssnar på fakta överhuvudtaget. Deras värderingar är redan etablerade och det gäller att formulera om problemet så att det en annan bättre och mera trovärdig möjlighet. Lakoff talar om “framing” (inramning).
Lite hjälp kan vi ha i den katalog av PLUS-värden (multiple Benefits) som IEA har gjort och mera hjälp kan vi få av den begreppsapparat som finns i beteendeekonomin och som behandlats av Kahneman och Thaler. Vi kanske skall sluta prata om att effektvisering är lönsamt eftersom ingen ändå lyssnar?!
Källa: Fourfact.se
Installerad solcellskapacitet 2015
Solcellsmarknaden fortsätter att växa och den totala installerade solcellseffekten i Sverige ökade med 60 % under 2015. Den största ökningen skedde på villa- och småhustak.
Källa: Svensk Solenergi
Energiskatt på egenanvändning från 1 juli
Privatpersoner är inte skyldiga att betala energiskatt på egenanvändning, utan det följande gäller företag och organisationer.
Källa: Svensk Solenergi
Temporärt uppehåll av lätt insedda skäl
Källa: Fourfact.se
Är framtiden marknadskonform?
IVA hävdar att: “Det mest kostnadseffektiva sättet att minska utsläppen av växthusgaser är så kallade marknadskonforma styrmedel” och att “Handel med utsläppsrätter är ett sådant marknadskonformt styrmedel”. Ett påstående som för att vara sant fordrar att aktörerna på marknaden är mottagliga för priset som förmedlare av den nödvändiga information. Något som effektivt motbevisats av bland annat Världsbanken när de skriver i sin utvecklingsrapport:
Economic man” is a fiction, not a reality. Policies that assume that rational decision making will always prevail can go astray in many contexts and may miss opportunities for low-cost, highefficacy interventions. Updating the standard assumptions about human decision making is essential to pushing forward the frontier of development
För att vara marknadskonformt måste styrmedlet uppfattas av aktörerna på ett sätt att de verkligen styrs och det finns en lång rad andra styrmedel än priset som har sådana (utvidgade) egenskaper och som därför är att föredra, till exempel:
1. Nudging. Cass Sunstein har nyligen gett ut en översikt (A very short guide) över hur detta medel fungerar som förstärkare och förmedlare av styrsignaler.
2. Teknikupphandlingar som fokuserar innovationskrafter på produktutveckling och marknadsupptagning.
3. Vita certifikat som inriktas på att frigöra den stora effektiviseringspotential som idag ligger för fäfot. Dessa presenteras av EEF och Energirådgivarna i Almedalen.
4. Inmatningstariffer som inriktas på att hjälpa framtidsteknik över den initiala kostnadströskeln och ge lärkurvan en skjuts.
Alla dessa är mera marknadskonforma än att bara lita till ett pris som har för svag signalverkan och som bortser från den teknikutveckling som behövs för att den gamla tekniken inte skall låsa fast oss i onödiga och skadliga beroenden.
Källa: Fourfact.se
Byggnadskomfort, fossilfrireformt och marknadskonformt? :-)
BPIE, Buildings Performance Institute Europe, har ställt samman 10 principer för att byggnader skall komma att utgöra kärnan i ett fossilfritt energisystem.
1. MAXIMISE THE BUILDINGS’ ENERGY EFFICIENCY FIRST
2. INCREASE ON-SITE OR NEARBY RENEWABLE ENERGY PRODUCTION AND SELF-CONSUMPTION
3. STIMULATE ENERGY STORAGE CAPACITIES IN BUILDINGS
4. INCORPORATE DEMAND RESPONSE CAPACITY IN THE BUILDING STOCK
5. DECARBONISE THE HEATING AND COOLING ENERGY FOR BUILDINGS
6. EMPOWER END-USERS VIA SMART METERS AND CONTROLS
7. MAKE DYNAMIC PRICE SIGNALS AVAILABLE FOR ALL CONSUMERS
8. FOSTER BUSINESS MODELS AGGREGATING MICRO ENERGY-HUBS
9. BUILD SMART AND INTERCONNECTED DISTRICTS
10. BUILDING INFRASTRUCTURE TO DRIVE FURTHER MARKET UPTAKE OF ELECTRIC VEHICLES
Det skulle kunna innebära att man på köpet får Byggnadskomfort, en Fossilfrireform och att det görs Marknadskonformt
En hel flugsvärm på en gång!
Källa: Fourfact.se