Energimyndigheten bjuder in till seminarium om framtidens elmotorsystem med internationell expertis som föredragshållare. Av världens totala elanvändning används mer än 40 procent för att driva elmotorer. De flesta används i fläktar, pumpar och kompressorer. Utifrån detta har EU inom direktivet för … Läs mer
Källa: Eef.se
Den19 november är det Världstoalettdagen. Hur skulle ditt liv påverkas om du inte hade tillgång till en toalett? För 2,5 miljarder människor är det verklighet. I Sverige har alla hushåll tillgång till både toaletter och rent vatten, men vi tar inte hand om vårt vatten. Istället spolar vi ner 7 000 ton skräp (utöver det även kemikalier) varje år.
Källa: Svenskt Vatten
Det är dags för Europas politiker att börja agera vuxet säger Yvo de Boer, Holländaren som tidigare var chef för UNFCC.
European politicians are stuck in the past in their search of climate change solutions, …., they need a more “adult understanding” of the tight links between climate, the economy and energy, including energy security.
…..“I find it fascinating that at this time of economic crisis, Europe seems to be looking for solutions to the future in the past,” he said, pointing the finger at recent political discourse over a manufacturing revival and calls for scrapping environmental regulation.
I intervjun vädrar han sedan de bekanta påståendena om att politiker bara tänker på nästa val(period) och att företagsledare agerar när de får långsiktiga fasta spelregler. Det är en omhuldad men inte rättvis tankefigur. Det förekommer ju också att företagsledare på olika sätt försöker övertyga politiker om att de skall koncentrera sig på nuet. Ibland framför de detta argument på ett sätt som påverkar återvalsmöjligheten för politikern.
Yvo de Boer är numera rådgivare till KPMG och de har publicerat ett omfattande en mycket intressant material som handlar om hur affärsvärlden bör orientera sig inför framtiden “Expect the Unexpected: Building business value in a changing World”.
Det för tankarna till Nicholas Talebs skrivningar om det mycket öförutsedda, det som han kallar för “Svarta svanar” i sin bok. KPMG visar hur man på olika sätt kan preparera sig och skaffa fler vuxenpoäng.
Källa: Fourfact.se
Svensk Solenergi vill framhålla vikten av att elcertifikatsystemet anpassas till, förenklas för, solelanläggningar.
Källa: Svensk Solenergi
Det finns få som Hans Rosling att förklara saker. Inte minst den senaste IPCC-rapporten lyckas han förklara “enkelt” med sina bubblor. Du hittar den lättast genom att gå via Kungälv!
De har nämligen ett utmärkt nyhetsbrev med många intressanta saker, bl.a Rosling. Så ta den vägen!
Källa: Fourfact.se
Det är lätt att tappa orienteringen i alla turer kring EUs direktiv för energieffektivisering när det nu står inför sitt sista steg – implementeringen i medlemsländerna vilket skall vara klart i juni 2014. I Sverige befinner sig det tidigare remitterade förslaget i behandling på departementet men dyker snart upp till ytan i form av en lagrådsremiss som väntas i december. Förhoppningsvis i bättre skick än när vi såg det senast men sannolikt mera märkt av den inställning som tidigare visats och som färgas av tanken att “Allt som är lönsamt är redan genomfört”. Och om så är fallet så behöver man ju inga ytterligare åtgärder.
När direktivet lanserades sade chefskommissionären att han ville
…discuss with member states how we can now do things which reach the 20% target by 2020 on energy efficiency,” he said, “because the potential for savings in energy in transport and households, buildings and industry are really there.” Detta har emellertid i allt väsentligt klingat ohört bland medlemsländerna. Inte minst Sverige.
Euractiv har gjort en bra sammanställning av vad direktivet innehåller och hur det tagits emot på olika håll. Den är ett bra sätt att försöka hålla orienteringen i labyrinten. Där gör man den mycket träffande observationen att många länder kommer att vilja återanvända existerande energipolitiska åtgärder snarare än att ta nya initiativ.
Many countries….will be tempted to recycle existing national energy efficiency programmes and place them under the directive’s umbrella, without really taking new initiatives.
Så tydligt demonstrerat i den strategi som Boverket och Energimyndigheten presenterade häromdagen.
Källa: Fourfact.se
Naturskyddsföreningen anordnade häromdagen en konferens som handlade om miljöpolitik och jobb och som hade titeln “Två problem är bättre än ett”, det vill säga arbetslösheten och klimatet.
För den som inte hade möjlighet att vara där finns klipp på youtube där man kan plocka vad man vill ur smörgåsbordet. Och det finns mycket godis där.
1. Till exempel Karl-Petter Thorwaldsson som förklarar hur facket+miljö=sant.
2. Angelika Thomas från Tyska Metall berättar om varför de stödjer energiomställningen i Tyskland och att det gagnar deras medlemmar.
3. Där finns Staffan Laestadius som gör en exposé över det stora moderna projektet.
4. Och där finns en paneldiskussion med titeln “Vi bygger bort arbetslöshet” där Riksbyggen och Skanska visar att det faktiskt går att göra – om man bara vill. Ja i den panelen finns jag också med.
Det finns naturligtvis mycket mera att plocka från smörgåsbordet och gör gärna det. Men Naturskyddsföreningen – det är inte så lätt att hitta dit om man inte redan känner doften på håll.
Källa: Fourfact.se
Bränsleceller har under många år diskuterats som framtidens lösning för utsläppsfri drift av fordon och elgenerering. Energimyndigheten, tillsammans med fordonsindustrin, gör nu en riktad satsning på bränsleceller för fordon. Under president Barack Obamas besök i Sverige tidigare i höst uppmärksammades bland annat forskningen på bränsleceller då han besökte KTH.
Källa: Energimyndigheten.se
I Energimyndighetens och Boverkets förslag till “strategi” för renovering av byggnader fästs stort avseende och förhoppningar till att förbättrad information skall göra susen. Därför kan det vara bra att kolla en analys av nära fyra decenniers arbeten på området från University of California “Information Strategies and Energy Conservation Behavior”.
I den har man gått igenom många olika slags informationsprogram och funnit att sådana innebar i genomsnitt 7,4% elbesparing! Det inger ju förhoppningar MEN först tvingas man konstatera att det endast är några få studier som varit tillräckligt noggranna. Det är vanligt att man saknar kontrollgrupp eller kalibrerande mätningar av energianvändningen före försöket. Man saknar också korrigeringar för väderförhållande och förändringar i till exempel hushållens sammansättning och aktivitet. I de få studier där man gjort sådana kontroller sjunker besparingarna till mera modesta 1,9%.
En annan viktig erfarenhet de gör är att information är av mycket olika slag. Det allra viktigaste är att man riktar sig med direkt tilltal till personer om det som rör just dem och deras möjligheter. De skriver ”…strategies providing individualized audits and consulting are comparatively more effective for conservation behavior than strategies that provide historical, peer comparison energy feedback” Det ger anledning att se energideklarationerna som centrala, men att de måste bygga på den aktuella byggnaden. Generella energispartips är inte tillräckligt.
Ännu intressantare är observationen “participants actually increased their energy usage when provided information on monetary savings or monetary incentives (payments or rate changes).” Det kallar de för “the licensing effect” vilket innebär att när man ser att besparingarna kanske inte är så imponerande i rena pengar för ett hushåll så anser man istället att man har rätt till sin förbrukning.
De säger därför att “Overall, the strong focus of current policies on providing additional pricing information is not necessarily warranted based on our study. Rather, it indicates that non-price triggers for behavior change also merit consideration when building future conservation programs.” Och gärna då utgående från den egna situation inte någon principiell idé. You are talking to me!
——–
Ja titeln är inspirerad av Robert de Niro i Taxi Driver
Källa: Fourfact.se
Hur kommer det sig att klimatförnekarna trots sitt relativt ringa antal och trots sin begränsade kunskap har så stort genomslag i samhället och i media? Det har studerats mera i detalj av Maxwell Boykoff och Shawn Olson som gått tillbaka i debatten några decennier och som konstaterar att de är “nyckelarter” (Keystone species) i sin krets och får ett oproportionellt inflytande.
Men de har också vissa gemensamma karakteristika som man sammanfattar så här i en artikel The Guardian:
…grumpy old timers (who are still afraid of the communists) bewildered by technological advances who are paid by wealthy industrialists to disparage environmentalism and protect profits against the scientifically supported need for regulation.
Visst känner vi igen dem?
Källa: Fourfact.se
Med egna energijägare och energiskola sparar KBAB, det allmännyttiga bostadsföretaget i Karlstad, framgångsrikt kilowattimmar. Det gör att KBAB vinner SABOs utmärkelse Årets Energiutmanare 2013. KBAB har låg energianvändning: 109 kWh per kvadratmeter och år. Förklaringen ligger främst i företagets platta organisation … Läs mer
Källa: Eef.se
Allmännyttan har minskat energianvändningen med 10,2 procent på fem år, säger Therese Rydstedt, energiexpert på SABO. Ett års energianvändning i samtliga hushåll i en kommun av Skellefteås storlek. Så mycket har de allmännyttiga bostadsföretagen lyckats minska sin totala energianvändning på … Läs mer
Källa: Eef.se
Nästa vecka flyttar vi vårt kontor till nya lokaler i Alvik i Bromma.
Källa: Svenskt Vatten
Det finns många historier om hur olika yrkesgrupper löser problem. En handlar om hur man skall plocka ned äpplen från ett högt träd. En i gruppen säger “Vi antar att vi har en stege”. (Jag skall inte säga viken grupp denne person representerade men det rimmar på metronom.)
Men denna historia kommer lätt för en när man försöker komma underfund med det “Förslag till nationell strategi för energieffektiviserande renovering av byggnader” som Energimyndigheten och Boverket just satt samman. För denna strategi är inte uppenbar men tydligt antagen. Kanske är det hela ett avancerat försök att få fart på läsarna så att de skall komma upp med något som man själv saknar, men tydligen antar att man har.
Förklaringen till det lama försöket ligger troligen i att man redan inledningsvis begränsar sig genom att säga att:”…det finns hinder som gör att prissignalerna inte går fram. Dessa hinder har identifierats och utgör underlag till de förslag som har tagits fram.” Därefter landar man i förslag som i allt väsentligt handlar om hur information förbättras (intensifieras). “Som ett nav i informationssatsningen föreslås att ett informationscentrum för frågor om energieffektivisering och renovering upprättas.”
* Men om det nu inte finns någon prissignal? Har ni någonsin försökt köpa en Negawattimme eller x stycken effektiviseringar att levereras nästa vecka? Effektviseringsbranschen är inte tillräckligt utvecklad ännu även om vi jobbar på det.
* Och tänk om det inte är de traditionella hindren (barriers) och deras tillhörande styrmedel (typ information och prisförstärkningar) som är problemet. Det kanske är “snedvridningar” (biases) i uppfattningen av signaler och information, på det sätt som Kahneman skriver om i “Tänka fort och långsamt”, som är problemet? Var hamnar vi då med informationssatsningarna?
Man skriver att: ” För att nå 50 procent energieffektivisering till 2050 behöver omfattningen av renoveringarna öka och/eller andra åtgärder som omfattar effektivisering av verksamhetsel, hushållsel och fastighetsel också genomföras.” Men säger att: “Vi har antagit att renoveringar utförs då fastighetsägare behöver byta ut installationer eller åtgärda klimatskal på grund av att livslängden har gått ut.” Så att man sitter på en ekonomiskt fördelaktig möjlighet genom att effektivisera spelar ingen roll. Istället är det bättre att låta pengarna för onödig energianvändning rinna iväg år efter år tills dess att livslängden på någon central komponent runnit ut.
Därför fortsätter man också: “För att omfattningen ska öka behöver fastighetsägare tidigarelägga renoveringar. Men även om fastighetsägare i en större utsträckning genomför renoveringar så är nuvarande styrmedel i kombination med förslaget i scenario 1 tillräckligt för att energieffektiv renovering ska utföras. Frågan om renovering och statens roll i detta går utanför det energipolitiska området och ligger utanför detta uppdrag. OBS Min fetstil.” Möjlig tolkning: Det behövs alltså något styrmedel (eller möjligen inte), men om det behövs så är det inte vår uppgift att föreslå det.
Och kanske är det så att effektivisering inte behövs här, eftersom: “I Sverige har vi arbetat länge med energieffektivisering och idag står byggnadsbeståndet för ungefär 30 procent av den totala energianvändningen. Genomsnittet i Europa är 40 procent.” Det kan väl inte bero på att vi har ovanligt mycket energikrävande industri här? Det måste väl bero på att vi redan är bra (eller rentav bäst)? Och då behöver vi ju ingen strategi! Låt oss istället anta att vi hade en.
Källa: Fourfact.se
Energimyndigheten omfördelar befintliga medel så att de som var tänkta att användas under 2014, 2015 och 2016 nu kan användas redan under 2013. De omfördelade medlen kommer att fördelas enligt samma modell som användes för 2013 års medel. Skåne län, Västra Götalands län och Östergötlands län får mest medel att fördela.
Källa: Svensk Solenergi