Förnybart förnyas fortsättningsvis
Källa: Fourfact.se
Aktuellt
Sverige behöver ett skarpt energieffektiviseringsmål
Vi uppmanar Energikommissionen att sätta ned foten angående energieffektivisering. Det är uppseendeväckande att Sverige nu har ett mål som i princip uppfylls utan några nya insatser och utan att de åtgärder som vi alla tjänar på genomförs. Det leder inte till ett hållbart energisystem, skriver EEF tillsammans med nio andra branschföreträdare i Altinget.se.
Energieffektivisering är samhällsekonomiskt riktigt, bra för miljön och jobben samtidigt som det ger en möjlighet för svenska företag att utvecklas för att kunna exportera teknik och know-how. Men idag satsar vi mer på att tillföra systemet förnybar energi än att minska den ineffektiva användningen. Det kostar onödigt mycket för samhället. Politiken borde göra mer. Energiminister Ibrahim Baylans engagemang förra veckan på IEAs (IEA-International Energy Agency) första globala konferens om energieffektivisering ser vi som ett startskott för en ny svensk politik för energieffektivisering, där ett skarpt mål för effektivisering ligger som grund.
Svensk teknik på export
Sverige har utvecklat storskaliga tillförselsystem och produktionsanläggningar med låg klimatpåverkan. Det är mycket bra och idag går fjärrvärmen på export. Nu är det dags att fokusera på energianvändningen så att hela energisystemet blir effektivt. En effektiv energianvändning får återverkningar i hela systemet, både i distributionen och i produktionen.
Just nu förhandlar partierna om Sveriges framtida mål för energieffektivisering. Vad som fastslås nu kommer att påverka svensk energieffektivisering för många år framöver. Nu har vi chansen att ta fram ett mål som verkligen betyder något. Vi vill därför att Sverige ska besluta om ett ambitiöst mål som:
– styr mot en verklig effektivisering av energianvändningen,
– involverar alla viktiga sektorer såsom byggnader, transporter och industri och
– driver fram innovation hos svenska företag och öppnar nya exportmöjligheter.
En effektiv slutanvändning är av yttersta vikt för att alla delar i energisystemet ska komma till sin rätt och kunna bidra med kvalitet, annars använder vi vårt klimatanpassade system till att elda för kråkorna. Vi måste förhindra det ”energiläckage” vi har idag i form av ineffektiv användning. Idag är det dessutom betydligt billigare att energieffektivisera än att fylla på med förnybar energi.
Ett mål som styr rätt
Sverige har idag inget sätt att värdera olika energislag. 1 kWh el och 1 kWh fjärrvärme viktas lika i vår energistatistik, trots att el har ett annat värde. El behövs för att tända lampor, driva motorer eller datorer med mera och vi bör därför värdera elen högre än till exempel varmvatten. Många industriella processer är starkt elberoende, och vissa industrier och sektorer kommer dessutom att behöva öka sin elanvändning för att minska sin klimatpåverkan. Vi behöver därför värdera el som den högvärdiga energibärare den är. Vi tycker att byggregler, energistatistik och energimål ska göra skillnad på el och annan energi.
Sverige kan effektivisera med över 40%
Vårt förslag är att Sverige ska sätta ett nationellt mål för energieffektivisering på minst 40% till 2030 jämfört med 2014. Potentialbedömningar visar att det är ett realistiskt mål. Målet ska definieras så att de leder till verklig effektivisering av den energi vi använder. Vi ska få ut samma – eller mer – nytta för mindre mängd energi. Målet ska fördelas på olika sektorer i samhället där potentialen i relativa termer är känd och aktörer på så sätt kan känna sig involverade.
Effektivisering ger lägre effektbehov
Energieffektivisering leder i de allra flesta fall även till lägre effektbehov. Det är en viktig aspekt både med avseende på energianvändningens miljöpåverkan (ofta är det störst miljöpåverkan när effektbehovet är som störst) och med tanke på utmaningar i framförallt elsystemet när vi nu ställer om till 100% förnybart.
Därför uppmanar vi nu Energikommissionen att ta beslut om ett ambitiöst svenskt mål för energieffektivisering. Ett beslut som inte ger utrymme om tvivel var Sverige står i effektiviseringsfrågan. Det kommer att ge vinster för både miljön, fastighetsägare, villaägare, offentliga sektorn och svenska företag!
Louise Trygg, professor i Energisystem vid Linköpings universitet
Kristina Mjörnell, affärsområdeschef, SP Sveriges tekniska forskningsinstitut
Andreas Johansson, enhetschef, SP Sveriges tekniska forskningsinstitut
Håkan Wirtén, generalsekreterare WWF
Birgitta Govén, ordförande Energirådgivarna
Jan Siezing, vd Installatörsföretagen
Hans Nilsson, ordförande EEF
Lotta Bångens, vd, EEF
Britta Permats, vd Svensk Ventilation
Eje Sandberg, ordförande Sveriges Centrum för Nollenergihus
Anneli Kouthoofd, vd Isoleringsfirmornas förening
Inlägget Sverige behöver ett skarpt energieffektiviseringsmål dök först upp på EEF.
Källa: Eef.se
Slaget om brödrosten
Några av EUs mest framgångsrika program nämligen de om Eco-design och Labelling är hotade. The Economist publicerar en artikel där hotet kan härledas till en skröna från EU-motståndarna i Storbritannien. De påstod (felaktigt) att EUs regler för brödrostar gjorde frukostmackan sladdrig och smaklös!
Ämnet kommer upp på ett möte den 25 oktober i EU där några av ledarna skall diskutera vad som skall ske härnäst och tyvärr har de tagit intryck av de Brittiska fantasierna och vill hålla igen på det framgångsrika arbetet. Lyckligtvis möter de motstånd. Ibrahim Baylan intervenerar i ett brev där han skriver:
We need to focus on examples of good legislation, such as the eco design and energy labelling, which directly benefit our citizens and contributes to our common policy objectives.
Så slaget om att kunna utveckla vettig energipolitik är inte förlorat. Vad som kan hända med brödrosten i framtiden återstår att se. Även om de Brittiska initiativtagarna till brödrostmyten vunnit slaget om Brexit så är de välkomna att köpa energieffektiva don från Europa i framtiden! Det är nämligen en bra affär. The Economist skriver:
Ecodesign standards are good value, too. According to the International Energy Agency, they generate at least $3 of savings for every dollar spent, hence reducing costs as well as consumption. That makes them the most cost-effective way of reducing energy use.
Men The Economist ser också en ny affärsmöjlighet öppna sig i Storbritanniens utträde. Europas företag kan ju alltid säljs skräpprodukterna till Engelsmännen! Should Britain ditch Ecodesign, EU manufacturers would not be entirely disappointed. They would at least have a nearby market where they could flog the below-standard, out-of-date appliances they could no longer sell on the continent.
Källa: Fourfact.se
The times they are a-changing
Källa: Fourfact.se
Ta bort strafftullarna på solcellsmoduler
Den 12 oktober skickades ett brev till EU-kommissionär Cecilia Malmström med en vädjan om att ta bort strafftullarna på solceller och solcellsmoduler från Kina. Brevet är underskrivet av fler än 400 europeiska företag i 28 medlemsländer.
Källa: Svensk Solenergi
Ta bort strafftullarna på solcellsmoduler
Den 12 oktober skickades ett brev till EU-kommissionär Cecilia Malmström med en vädjan om att ta bort strafftullarna på solceller och solcellsmoduler från Kina. Brevet är underskrivet av fler än 400 europeiska företag i 28 medlemsländer.
Källa: Svensk Solenergi
Vi behöver visa mer intensitet
BILD 1
——————————-
BILD 2
——————————-
BILD 3
——————————-
BILD 4
Källa: Fourfact.se
Glädjande resultat i allmännyttans energisparsatsning
17 procent – så mycket har energianvändningen minskat hos 105 allmännyttiga bostadsbolag i Sverige på åtta år. Det motsvarar energianvändningen i 71 000 lägenheter. Nu hoppas SABO att bostadsföretagen når målet om 20 procent vid slutet av 2016.
2008 gick startskottet för Skåneinitiativet, en utmaning från SABO med målet att minska energianvändningen med 20 procent hos 105 allmännyttiga bostadsbolag på nio år.
Nu har statistik från initiativets åttonde år summerats och färska siffror visar att de anslutna bostadsbolagen gemensamt sparat 17 procent energi sedan starten.
– När målet antogs i februari 2008 ansåg många bolag att det var tufft, kanske för tufft. Men 17 procent på åtta år är ett mycket bra resultat och det ska bli intressant att se var vi slutligen landar när Skåneinitiativet summeras nästa år, säger Anders Nordstrand, vd för SABO.
Inlägget Glädjande resultat i allmännyttans energisparsatsning dök först upp på EEF.
Källa: Eef.se
Glädjande resultat i allmännyttans energisparsatsning
17 procent – så mycket har energianvändningen minskat hos 105 allmännyttiga bostadsbolag i Sverige på åtta år. Det motsvarar energianvändningen i 71 000 lägenheter. Nu hoppas SABO att bostadsföretagen når målet om 20 procent vid slutet av 2016.
2008 gick startskottet för Skåneinitiativet, en utmaning från SABO med målet att minska energianvändningen med 20 procent hos 105 allmännyttiga bostadsbolag på nio år.
Nu har statistik från initiativets åttonde år summerats och färska siffror visar att de anslutna bostadsbolagen gemensamt sparat 17 procent energi sedan starten.
– När målet antogs i februari 2008 ansåg många bolag att det var tufft, kanske för tufft. Men 17 procent på åtta år är ett mycket bra resultat och det ska bli intressant att se var vi slutligen landar när Skåneinitiativet summeras nästa år, säger Anders Nordstrand, vd för SABO.
Inlägget Glädjande resultat i allmännyttans energisparsatsning dök först upp på EEF.
Källa: Eef.se
Makrokritisk motståndskraft
“Macrocritical resilience” – Kan det uttrycket spegla Oscar Wildes definition av en cyniker “En man som vet priset på allting men värdet av ingenting”?
Uttrycket diskuteras i en artikel i The Guardian där man säger:
Wonky as it sounds, it is a common sense idea: what generates value is more valuable than what we count in dollars.
Artikeln som trycktes den 17 oktober använder orkanen Ivans härjningar i Grenada för några år sedan men har blivit ännu tydligare med vad som just händer på Haiti.
The impact is “macrocritical”, because it affects the overall macroeconomy in critical ways that have long-running repercussions. Resilience is the ability to “bounce back from a shock”.
Begreppet används för att beskriva det som händer i samhällen där klimatförändringarna blir mest påtagliga alltså i tredje världen men kan man inte också använda tänkesättet här hemma? Vi har ju besvär med att se det fulla värdet av till exempel effektivisering när vi bara tittar på det ekonomisk utfallet av sparade kilowattimmar och glömmer de PLUS-värden som följer med? Vi kanske kan tala om Makrokritisk utveckling?
Källa: Fourfact.se
Effektiviseringspass
Allt behöver tid för att mogna! Iden om att byggnadsdeklarationerna skulle “få ett bett” så att åtgärder verkligen genomfördes och att förslagen skulle bli till en “shoppinglista” fördes fram av EEF, Energirådgivarna och SNF i “Åtta punkter för ett Energieffektivt Sverige” redan på Maud Olofssons tid! Vi skrev:
Energideklarationerna skulle kunna göras till ett aktivt instrument för att kunna halvera energianvändningen och successivt skapa ett uthålligt, robust och kostnadseffektivt energisystem
Nu kanske tiden är mogen? Buildings Performance Institute Europe (BPIE) skisserar i en rapport ett system med Energy Performance Certificates, det vill säga ett pass för åtgärder som gjorts och behövs. Modellen har också lanserats i Frankrike.
BPIE förklarar:
A Building Renovation Passport is defined as a document – in electronic or paper format – outlining a long-term (up to 15 or 20 years) step-by-step renovation roadmap for a specific building, resulting from an on-site energy audit fulfilling specific quality criteria and indicators8 established during the design phase and in dialogue with building owners.
Var det inte det vi sade?
Källa: Fourfact.se
Energimyndighetens solelstrategi har presenterats
Svensk Solenergi ser mycket positivt på att det äntligen finns ett förslag till strategi för användning av solel i Sverige.
Källa: Svensk Solenergi
Energimyndighetens solelstrategi har presenterats
Svensk Solenergi ser mycket positivt på att det äntligen finns ett förslag till strategi för användning av solel i Sverige.
Källa: Svensk Solenergi
Har man effektivisering i tankarna fordras att man tankar upp för effektvisering
Källa: Fourfact.se
Ny strategi för satsning på solel
Förenkling och harmonisering av regelverk för solcellsinstallationer, ökad satsning på information och kunskap samt införande av ett nytt avdrag för solceller. Det är några av de centrala delarna i det förslag till nationell strategi för ökad användning av solel som Energimyndigheten idag lämnar över till regeringen.
Totalt ser Energimyndigheten det som möjligt att svensk solel kan öka till mellan 5 och 10 procent av den totala elanvändningen i Sverige 2040. Men för att nå dit finns det hinder som måste undanröjas.
Strategins första steg underlättar för introduktion av små och mellanstora anläggningar på elmarknaden. Exempel på detta är införande av ett solROT-avdrag istället för investeringsstöd för privatpersoner.
– Det är ett bekant sätt att hantera skatteavdrag och väntetiden för att erhålla stöd kortas samtidigt väsentligt, säger Zinaida Kadic.
Exempel på andra åtgärder i strategiförslaget:
- att energiskattlagen justeras så det gäller per anläggning istället för utifrån juridisk person,
- att utbyggnaden blir mer resurseffektiv genom att se över bygglovsprocesser, avfallshantering och fysisk planering,
- att elcertifikat för mikroproduktion ersätts genom justering av något av de andra stöden.
Länk här till Energimyndighetens Stöd till solceller
Inlägget Ny strategi för satsning på solel dök först upp på EEF.
Källa: Eef.se